Om han är svår att föra en dialog med så kan man försöka skriva ett brev, då hinner man tänka ut hur man ska formulera sig och får med mer än om man försöker prata om det hela.
Och efter responsen på brevet så kan du agera vidare och säga upp all kontakt om så känns nödvändigt, men det är inget roligt att försöka gå vidare utan att veta om den berörda parten har förstått vad den har orsakat.
Usch lider med dig, tur man har snälla föräldrar. Önskar dig lycka till.
Och efter responsen på brevet så kan du agera vidare och säga upp all kontakt om så känns nödvändigt, men det är inget roligt att försöka gå vidare utan att veta om den berörda parten har förstått vad den har orsakat.
Usch lider med dig, tur man har snälla föräldrar. Önskar dig lycka till.
En annan sak man kan fundera över är om den man vill dela sitt liv med skulle vilja leva nära ens föräldrar i det långa loppet... Jag utgår inte från att min make skulle älska mina föräldrar om vi delade sommarstuga hela sommaren, eller att det skulle vara så kul attbo granne med hans mamma (även om vi i dagsläget har fantastiska relationer till dem allihopa). Sommarstugan håller vi på och skaffar i andra ändan av byn, just för att inte vara för nära varandra (hitintills har vi delat upp sommaren, så att vi delat sommarstuga en vecka tillsammans och i övrigt varit var för sig där).
Även om man inte har träffat "den rätta" ännu tycker jag det kan vara värt att fundera över.
Även om man inte har träffat "den rätta" ännu tycker jag det kan vara värt att fundera över.
Det du säger är mycket klokt och stämmer in bra på vad jag borde göra, vad jag ska göra. Saken är den att jag har varit ganska likgiltig faktiskt, vi har inte hörts nämnvärt, så han har inte heller haft chansen att kasta bensin på elden.. Men det kanske är bra, skriver jag ett uppriktigt brev nu så kanske jag inte skriver så många onödigt arga saker, och då är ju chansen också större att budskapet går fram.Bezt skrev:
Jag ska göra det, jag ska ge mig själv en vecka att skriva sen får vi se vad jag får för svar, om jag får ett svar överhuvudtaget. Tack Alla.
Tråkig historia.
Om du vill svara med samma mynt kan du ju de facto troligtvis hindra en försäljning genom att söka lagfart på tomten...och sedan krångla utifrån det.
Lycka till!
Om du vill svara med samma mynt kan du ju de facto troligtvis hindra en försäljning genom att söka lagfart på tomten...och sedan krångla utifrån det.
Lycka till!
Jag har full förståelse för hur du mår. Jag är/har precis varit i denna situation. Totalsviken i mitt viktigaste skede i livet. Har fått höra allt möjligt om mig och att de minsann går att göra mig arvslös för man kan ju spendera upp allt innan man går bort (och en mängd grövre saker jag inte ens vill skriva). Detta är föräldrar som jag långt upp i vuxen ålder från det att jag var liten har hjälpt med allt möjligt i deras boende, allt från trädgård till städning, renovering och en stor mängd annat.
Har beslutat mig för att aldrig ha kontakt med dem och det återstår en liten tid innan detta blir ett faktum. Det har dock pågått så länge att jag redan längar till dess att jag slipper ha kontakt med dem. Har redan lagt ned år på att försöka få deras förståelse och djupt beklagligen har även detta fått konsekvenser i mitt privatliv med min familj. Givetvis får jag stå för konsekvenserna och visst jag tillät det för att jag ville ha en familj. Det är svårt att "begrava föräldrar" levande, för det är så det kändes under en lång tid (och kankse även fortfarande till viss del).
Hoppas att du finner stöd i att du inte är ensam. Man vill inte prata om det med folk och jag har gjort felet att låta detta bli ett för stort problem i min familj. Lycka till!
Har beslutat mig för att aldrig ha kontakt med dem och det återstår en liten tid innan detta blir ett faktum. Det har dock pågått så länge att jag redan längar till dess att jag slipper ha kontakt med dem. Har redan lagt ned år på att försöka få deras förståelse och djupt beklagligen har även detta fått konsekvenser i mitt privatliv med min familj. Givetvis får jag stå för konsekvenserna och visst jag tillät det för att jag ville ha en familj. Det är svårt att "begrava föräldrar" levande, för det är så det kändes under en lång tid (och kankse även fortfarande till viss del).
Hoppas att du finner stöd i att du inte är ensam. Man vill inte prata om det med folk och jag har gjort felet att låta detta bli ett för stort problem i min familj. Lycka till!
Muntliga avtal har inget värde alls när det gäller fastighetsaffärer. Precis som du skriver så är det p.g.a formkravP-A skrev:
det är så.
Detta innebär bl.a att om man är med och budar på t.ex en kåk och man har det högsta budet så har
man ingen skyldighet att fullfölja köpet.
Så fruktansvärt det är när barn blir behandlade så här av en förälder. Denna ska ju vara roten till all trygghet i livet, men är det många gånger inte alls. Det är inte utan att jag börjar tycka att det skulle införas ett "föräldrakörkort" föregånget av en kurs i humanitet, lojalitet och respekt mm. Man kan bara hoppas att det har med ålder och sjukdom (som i det här fallet med alkoholism) att göra och så får man hoppas att man inte drabbas själv och blir "tokig" på ålderns höst.
Detta var utanför trådens ämne:
Vad gäller den juridiska biten är det som de övriga säger! I livet kan de anhöriga göra vad de vill med sina egendomar och ägodelar, oavsett vad som sagts dagen innan.
När Du själv skaffar familj, vilket jag hoppas Du ska göra och få en underbar relation till, måste Du själv tänka på att försäkra dem och ordna för deras framtid, ifall Du skulle bli sjuk eller "oförmögen" på annat sätt!
Lycka till nu och hoppas alla andra drömmar ( som jag hoppas Du har) kommer att uppfyllas i framtiden, för Du verkar mycket målmedveten och viljestark och kan med detta förhoppningsvis ordna Dig ett harmoniskt och fint liv framöver !
Helena med
Sverigestugan
Detta var utanför trådens ämne:
Vad gäller den juridiska biten är det som de övriga säger! I livet kan de anhöriga göra vad de vill med sina egendomar och ägodelar, oavsett vad som sagts dagen innan.
När Du själv skaffar familj, vilket jag hoppas Du ska göra och få en underbar relation till, måste Du själv tänka på att försäkra dem och ordna för deras framtid, ifall Du skulle bli sjuk eller "oförmögen" på annat sätt!
Lycka till nu och hoppas alla andra drömmar ( som jag hoppas Du har) kommer att uppfyllas i framtiden, för Du verkar mycket målmedveten och viljestark och kan med detta förhoppningsvis ordna Dig ett harmoniskt och fint liv framöver !
Helena med
Sverigestugan