804 441 läst ·
22 071 svar
804k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Jo, givetvis så får tjänster som dessa ha ett iincitament, lag eller pris. Samma med svängmassan. Sånt här kan marknaden lösa, om bara politikerna fattar det.pacman42 skrev:
Politikerna förstår inte vad det handlar om. Det måste komma från EI och SVK.
Svängmassa är lagrad roterande energi.K karlmb skrev:
Den syntetiska svängmassan behöver ett energilager också, batterier.
Du har en massa svängmassa i ett vindkraftverk tex.
Ja, men den är fullt möjlig att nyttja genom att invertern styrs på ett annat sätt.
Nja, frågan är väl om vindkraftverket har någon lagrad rörelseenergi som kan omvandlas till elektrisk energi.Mikael_L skrev:
Alla synkronmaskiner(generatorer) i ett synkront nät har samma frekvens annars hamnar de ur fas och kopplas bort.
Om många vk inverters levererar in mer energi på nätet kommer lasten på synkrongeneratorerna att minska. Då ökar rotationshastigheten och frekvensen stiger.
Men visst, inverteras är ur usla på att leverera vid överlast. De måste kraftigt överdimensioneras för att inte strömbegränsa vid överlast.
Just verken med AC/DC/AC omvandling kan (teoretiskt) styras så att man låter turbinvarvtalet sjunka.
Forskning pågår.
Vad jag förstår så går det men det är liksom ingen bra idé. De måste ju snurra för att kunna bidra.
Återhämtningstiden för att komma upp normal produktion igen borde bli lång eftersom man inte kan vrida på kranarna och släppa på mer vind.
Så här säger SvK i PowerPoint/PDF (mest rubriker, inte mycket information)
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
https://www.energimyndigheten.se/gl...a-vind/svenska-kraftnat---robert-eriksson.pdf
Energiforsk skiver att problemet med frekvens/svängmassa förutsågs redan 2013 och ledde till att FFR togs fram och i bruk 2020.
Svängmassa ny affärsmöjlighet för kärnkraften, https://energiforsk.se/program/karn...vangmassa-ny-affarsmojlighet-for-karnkraften/
Nätets svängmassa beror inte endast på synkrongeneratorer som producerar el utan även på synkronmaskiner som konsumerar el. Totalen av dessa är dock mindre i sammanhanget. Vindkraftverk innehar i viss mån också rörelseenergi i form av roterande vindturbinblad, men dessa är inte synkront kopplade till elnätet. I stället är de anslutna genom kraftelektronik och rotationshastigheten för ett vanligt vindkraftverk är oberoende av frekvensen i nätet. På så sätt tillför inte vanliga vindkraftverk någon tröghet i elsystemet.
Effektskillnader i konsumtion och produktion som påverkar frekvensen sker dygnet runt. Mindre avvikelser är bara synliga som bakgrundsbrus i frekvensen på grund av rotationsenergin och påverkar frekvensen väldigt lite. När det sker ett större produktionsbortfall kommer dock frekvensen att sjunka avsevärt då det produceras mindre el än vad som konsumeras. Men elen som konsumeras måste alltid komma någonstans ifrån och mekanismen som tillgodoser detta är nätets rotationsenergi.
Nätets synkrongeneratorer kommer vid denna typ av händelse plötsligt belastas med mer än den effekt som deras turbiner producerar. På grund av denna skillnad bromsas den roterande turbinen ner och rörelseenergin som tappas när hastigheten minskar omvandlas till el. Detta levereras sedan som el ut i nätet av generatorn. Eftersom rotationshastigheten i turbinerna är synkrona med frekvensen i elnätet, alltså i fas, så kommer också nätets frekvens att sjunka när detta händer. Ju mer roterande massa som finns i nätet, desto längre tid tar det att sänka frekvensen. Nätets svängmassa fungerar därför som en buffert för balansen av elproduktion och elkonsumtion, både för lindriga och kraftiga störningar.
Vad är det för skillnad på svängmassan i ett vindkraftverk jämfört med ett vatten- eller kärnkraftverk som gör att det inte är en bra ide att nyttja?
Alla roterande generatorer och motorer som är direktkopplade till elnätet bidrar med den omhuldade svängmassan.
Om ett kärnkraftverk snabbstoppas, eller om en DC-länk löper amok och skickar in många hundra MW extra i elnätet så kommer det att bli en störning som både påverkar spänning, frekvens och ström.
Vid ett effektbortfall så kommer spänningen plötsligt sjunka, dra mer ström från de kraftverk som fortfarande går, och då går generatorerna tyngre, långsammare - frekvensen sjunker.
Vad som då kommer hända är att produktionsenheter som har frekvensreglerande ansvar ökar sin effekt, för att balansera bortfallet, strömmen från dessa ökar, spänningen stiger och frekvensen ökar.
Även de mest snabbreglerade enheterna har ju en liten tid innan de har justerat in till det nya läget.
Och då är det bra att det finns mycket svängmassa i nätet, dvs många tunga generatorer och motorer som snurrar. Ty även en vanlig trefasmotor bidrar med svängmassa, den minskar sin strömförbrukning momentant samtidigt som frekvensen sjunker, kan t.o.m agera generator vid hastigt sjunkande frekvens.
Med mer svängmassa i nätet blir det stabilare, störningen blir inte lika stor, och tvärtom förstås.
Skulle störningen istället handla om att en utlandskabel kopplas bort, så vi plötsligt får 1/2 -1 GW för mycket effekt i nätet, så blir det samma, fast typ tvärtom, spänning och frekvens stiger.
Så alla möjliga fläktmotorer, hissmotorer, rulltrappor, motorer i industrin osv bidrar också med svängmassa.
Men inte när vi konverterat dem med frekvensomformardrift.
Då kommer de inte alls dra mindre ström, eller kunna mata ut ström tillbaka till nätet, utan tvärtom, de förvärrar saken, genom att dra mer ström om nätspänning och nätfrekvens sjunker.
Och backar vi 40 år bakåt, så var t.ex. ventilation ofta en direktdriven elmotor, numera är det som oftast en frekvensomformardriven motor, eller EC-motor.
Så det är inte bara stängda reaktorer som bidrar med den sämre svängmassan i elnätet.
Solceller och vindkraftverk tillverkar DC, som sen omvandlas till AC i en inverter, den har på sätt och vis ungefär samma fel och problem, det spelar ingen roll att det finns en svängmassa på DC-sidan, den kommer inte försöka peta upp frekvensen i nätet ifall den plötsligt sjunker.
Om ett kärnkraftverk snabbstoppas, eller om en DC-länk löper amok och skickar in många hundra MW extra i elnätet så kommer det att bli en störning som både påverkar spänning, frekvens och ström.
Vid ett effektbortfall så kommer spänningen plötsligt sjunka, dra mer ström från de kraftverk som fortfarande går, och då går generatorerna tyngre, långsammare - frekvensen sjunker.
Vad som då kommer hända är att produktionsenheter som har frekvensreglerande ansvar ökar sin effekt, för att balansera bortfallet, strömmen från dessa ökar, spänningen stiger och frekvensen ökar.
Även de mest snabbreglerade enheterna har ju en liten tid innan de har justerat in till det nya läget.
Och då är det bra att det finns mycket svängmassa i nätet, dvs många tunga generatorer och motorer som snurrar. Ty även en vanlig trefasmotor bidrar med svängmassa, den minskar sin strömförbrukning momentant samtidigt som frekvensen sjunker, kan t.o.m agera generator vid hastigt sjunkande frekvens.
Med mer svängmassa i nätet blir det stabilare, störningen blir inte lika stor, och tvärtom förstås.
Skulle störningen istället handla om att en utlandskabel kopplas bort, så vi plötsligt får 1/2 -1 GW för mycket effekt i nätet, så blir det samma, fast typ tvärtom, spänning och frekvens stiger.
Så alla möjliga fläktmotorer, hissmotorer, rulltrappor, motorer i industrin osv bidrar också med svängmassa.
Men inte när vi konverterat dem med frekvensomformardrift.
Då kommer de inte alls dra mindre ström, eller kunna mata ut ström tillbaka till nätet, utan tvärtom, de förvärrar saken, genom att dra mer ström om nätspänning och nätfrekvens sjunker.
Och backar vi 40 år bakåt, så var t.ex. ventilation ofta en direktdriven elmotor, numera är det som oftast en frekvensomformardriven motor, eller EC-motor.
Så det är inte bara stängda reaktorer som bidrar med den sämre svängmassan i elnätet.
Solceller och vindkraftverk tillverkar DC, som sen omvandlas till AC i en inverter, den har på sätt och vis ungefär samma fel och problem, det spelar ingen roll att det finns en svängmassa på DC-sidan, den kommer inte försöka peta upp frekvensen i nätet ifall den plötsligt sjunker.
Jag gav tråden titeln "Sveriges elproduktion är bättre än någonsin".
För att jag var ute efter att diskutera just produktionen, då framförallt många politiker (ja nästan alla som uttalade sig något) verkade anse att elpriset var ett produktionsproblem.
Jag hade inte för avsikt att diskutera andra tekniska egenskaper i elnätet, som t.ex. svängmassa, reaktiv effekt, frekvensstabilitet osv.
Det hade blivit en alldeles för stor och spretig bit då, det var nog svårt ändå tydligen, att hålla sig inom avgränsningarna.
Men nu har trådens ursprungliga fråga och syfte avklarats, i alla fall övergetts, sedan länge, så det spelar i den meningen ingen roll vad vi diskuterar nu.
Alltså, jag skrev inte detta såsom någon slags trådpolis, utan bara för att uppmärksamma folk på att det påstående som trådens titel innehåller inte alls motsäger att det finns andra problem med elnätet, det är alltså medveten om. Men produktionen har blivit allt större och bättre för varje år som gått.
För att jag var ute efter att diskutera just produktionen, då framförallt många politiker (ja nästan alla som uttalade sig något) verkade anse att elpriset var ett produktionsproblem.
Jag hade inte för avsikt att diskutera andra tekniska egenskaper i elnätet, som t.ex. svängmassa, reaktiv effekt, frekvensstabilitet osv.
Det hade blivit en alldeles för stor och spretig bit då, det var nog svårt ändå tydligen, att hålla sig inom avgränsningarna.
Men nu har trådens ursprungliga fråga och syfte avklarats, i alla fall övergetts, sedan länge, så det spelar i den meningen ingen roll vad vi diskuterar nu.
Alltså, jag skrev inte detta såsom någon slags trådpolis, utan bara för att uppmärksamma folk på att det påstående som trådens titel innehåller inte alls motsäger att det finns andra problem med elnätet, det är alltså medveten om. Men produktionen har blivit allt större och bättre för varje år som gått.
Husägare
· Skåne
· 5 393 inlägg
Du missar fullständigt sammanhanget inlägget är skrivet i. Jag är fullt medveten om att vindkraftsgeneratorer inte är direktkopplade till elnätet.
Jag är inte skickad att bedöma men är inte detta en bra förklaring på vad svängmassa är i elnätssammanhang så säg?Mikael_L skrev:
Alla roterande generatorer och motorer som är direktkopplade till elnätet bidrar med den omhuldade svängmassan.
Om ett kärnkraftverk snabbstoppas, eller om en DC-länk löper amok och skickar in många hundra MW extra i elnätet så kommer det att bli en störning som både påverkar spänning, frekvens och ström.
Vid ett effektbortfall så kommer spänningen plötsligt sjunka, dra mer ström från de kraftverk som fortfarande går, och då går generatorerna tyngre, långsammare - frekvensen sjunker.
Vad som då kommer hända är att produktionsenheter som har frekvensreglerande ansvar ökar sin effekt, för att balansera bortfallet, strömmen från dessa ökar, spänningen stiger och frekvensen ökar.
Även de mest snabbreglerade enheterna har ju en liten tid innan de har justerat in till det nya läget.
Och då är det bra att det finns mycket svängmassa i nätet, dvs många tunga generatorer och motorer som snurrar. Ty även en vanlig trefasmotor bidrar med svängmassa, den minskar sin strömförbrukning momentant samtidigt som frekvensen sjunker, kan t.o.m agera generator vid hastigt sjunkande frekvens.
Med mer svängmassa i nätet blir det stabilare, störningen blir inte lika stor, och tvärtom förstås.
Skulle störningen istället handla om att en utlandskabel kopplas bort, så vi plötsligt får 1/2 -1 GW för mycket effekt i nätet, så blir det samma, fast typ tvärtom, spänning och frekvens stiger.
Så alla möjliga fläktmotorer, hissmotorer, rulltrappor, motorer i industrin osv bidrar också med svängmassa.
Men inte när vi konverterat dem med frekvensomformardrift.
Då kommer de inte alls dra mindre ström, eller kunna mata ut ström tillbaka till nätet, utan tvärtom, de förvärrar saken, genom att dra mer ström om nätspänning och nätfrekvens sjunker.
Och backar vi 40 år bakåt, så var t.ex. ventilation ofta en direktdriven elmotor, numera är det som oftast en frekvensomformardriven motor, eller EC-motor.
Så det är inte bara stängda reaktorer som bidrar med den sämre svängmassan i elnätet.
Solceller och vindkraftverk tillverkar DC, som sen omvandlas till AC i en inverter, den har på sätt och vis ungefär samma fel och problem, det spelar ingen roll att det finns en svängmassa på DC-sidan, den kommer inte försöka peta upp frekvensen i nätet ifall den plötsligt sjunker.
Vad är det för "kilopris" på svängmassa?blackarrow skrev:
Nja, frågan är väl om vindkraftverket har någon lagrad rörelseenergi som kan omvandlas till elektrisk energi.
Alla synkronmaskiner(generatorer) i ett synkront nät har samma frekvens annars hamnar de ur fas och kopplas bort.
Om många vk inverters levererar in mer energi på nätet kommer lasten på synkrongeneratorerna att minska. Då ökar rotationshastigheten och frekvensen stiger.
Men visst, inverteras är ur usla på att leverera vid överlast. De måste kraftigt överdimensioneras för att inte strömbegränsa vid överlast.
Just verken med AC/DC/AC omvandling kan (teoretiskt) styras så att man låter turbinvarvtalet sjunka.
Forskning pågår.
Vad jag förstår så går det men det är liksom ingen bra idé. De måste ju snurra för att kunna bidra.
Återhämtningstiden för att komma upp normal produktion igen borde bli lång eftersom man inte kan vrida på kranarna och släppa på mer vind.
Så här säger SvK i PowerPoint/PDF (mest rubriker, inte mycket information)
[bild]
[länk]
Energiforsk skiver att problemet med frekvens/svängmassa förutsågs redan 2013 och ledde till att FFR togs fram och i bruk 2020.
Svängmassa ny affärsmöjlighet för kärnkraften, [länk]
https://www.jamtkraft.se/om-oss/nyh...rerar-ultrasnabb-frekvensreserv-ffr-till-svk/
Kärnkraften verkar vara utkonkurrerad.
Det är väl än så länge inte prissatt alls. Men jag skulle tro att det kommer att få ett pris.