nope – det vi pratar om är H2 Green Steels anläggning i Boden – vad vitt jag vet har de ingen test-/pilotanläggning (typ Hybrit)

siffrorna som bollas här kommer från ansökan för den fulla anläggningen (runt 2030), medan de planerar driftstart med halva kapacitet om drygt två år
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
harka harka skrev:
din matematik, om än korrekt, blir lite missledande... visst kan man räkna ut att lagret motsvarar 0.01% på årsbasis, men det är ju inte så att dom fyller lagret lite lugnt under året och bränner av det under den sista timmen på nyårsaftonen

man kan väl snarare anta att lagret kanske omsätts två gånger om dygnet och då blir det 7.3% av vätgasen som passerar genom lagret

två omsättningar per dygn kan till exempel avspegla att det fylls upp under lågpriset under natten och en andra gång under lunchdippen, och när det lagrade gasen nyttjas (vid högpris/höglast) så leder det till ett lägre effektuttag till denna anläggning – så där har du då en [industriell] variabel elkonsumtion som diskussionen ursprungligen gällde

nu är inte H2 Green Steel unika, men hör till de som kommit långt i sin resa med redan lagda beställningar på elektrolysörer för vätgasframställning – det finns många andra projekt som befinner sig i tidigare faser
Ligger en del i det, men lunchdippen kan de rimligen inte nyttja, då får vi väl ändå räkna med att elektrolysören är i full produktion och att den producerade gasen går direkt till ståltillverkning, inte till lager.

Så låt oss säga att lagret för att kunna hantera leveransdippar aldrig i normalläget ska gå under 20 % fyllning, då kan vi räkna med att ca 25 ton H2 kan alstras och lagras under natten för konsumtion under dagen, eller motsvarade en knapp timmes förbrukning.

Men även om vi tänker produktion i tvåskift och 15 timmars drift per dygn (vilket nog är högt räknat) så landar vi ju på ungefär de 7 % du är inne på.

Bättre än kattskit, men inget som exempelvis kan reglera efterfrågan vid stiltje eller svag vind.
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
Mikael_L
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ligger en del i det, men lunchdippen kan de rimligen inte nyttja, då får vi väl ändå räkna med att elektrolysören är i full produktion och att den producerade gasen går direkt till ståltillverkning, inte till lager.
Du kan nog räkna med att de kör 5-skift. Så de kan använda alla slags dippar lika bra/dåligt.
 
Tror du det? Så kanske det är, mina kunskaper om så tung industri är högst begränsade. När jag sökte igenom pdf:en i morse såg jag något om att de själva räknade med ca 30 ton per timme, så på årsbasis ligger de nog på typ 8 h produktion per dygn. Men fortfarande räknat på 365 dagar om året och det mesta behöver ju servas någon gång då och då.

Min erfarenhet, från betydligt lättare industri, är att man helst inte kör fullt dygnet runt. Av flera skäl, dey är dyrt med nattpersonal, man vill ha lite reserver och det är bra med servicefönster. Men jag fattar att logiken kan bli en annan ju dyrare maskiner man har i förhållande till arbetskostnaden.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
...

Min erfarenhet, från betydligt lättare industri, är att man helst inte kör fullt dygnet runt. Av flera skäl, dey är dyrt med nattpersonal, man vill ha lite reserver och det är bra med servicefönster. Men jag fattar att logiken kan bli en annan ju dyrare maskiner man har i förhållande till arbetskostnaden.
De vill nog köra så mycket det bara går. Min erfarenhet från papperindustrin är 5-skift och 2 servicestopp per år. Några dagar vid jul och 1-2veckor på sommaren.
 
  • Gilla
GK100 och 1 till
  • Laddar…
Mikael_L
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Tror du det? Så kanske det är, mina kunskaper om så tung industri är högst begränsade. När jag sökte igenom pdf:en i morse såg jag något om att de själva räknade med ca 30 ton per timme, så på årsbasis ligger de nog på typ 8 h produktion per dygn. Men fortfarande räknat på 365 dagar om året och det mesta behöver ju servas någon gång då och då.

Min erfarenhet, från betydligt lättare industri, är att man helst inte kör fullt dygnet runt. Av flera skäl, dey är dyrt med nattpersonal, man vill ha lite reserver och det är bra med servicefönster. Men jag fattar att logiken kan bli en annan ju dyrare maskiner man har i förhållande till arbetskostnaden.
De masugnar man kör idag stängs aldrig av. Skulle det hända (Azovstal i Ukraina) att de stoppas bara mitt i processen så stelnar järnsmältan och halvsmält råjärn, det skulle bli en enormt besvärlig och kostsam process att bila ur allt detta och sen mura om ugnen.

När jag jobbade på SSAB så körde vi en del somrar utan avbrott, någon sommar tappades ugnen på järn men fylldes bara på med koks (inte malm+koks+kalk) för att sen när allt stål + slagg tappats gå ner till att bara bränna koks i låg hastighet så ugnen höll några hundra grader i temp under sommaruppehållet.
Om man inte gjorde så fanns det risk att teglet inne i ugnen fördärvades (sprickor, stenar lossnar osv) och en ommurning skulle krävas, görs annars med över tio års mellanrum.

Nu ska ju hybrit och H2 green steel använda en annan process, men jag har ändå svårt att se det vettiga i att stoppa processen varje em kl 16 och låta allt kallna från 800-1000°C för att sen värma upp det till den temperaturen igen nästa morgon. Det känns som att det blir väldigt få produktiva timmar per dag.
 
Redigerat:
  • Gilla
djac och 3 till
  • Laddar…
Ja, jag lutar också åt att det är det rimligaste även om det strikt matematiskt inte går ihop med deras angivna siffror. Men det kan förstås vara skillnad på att alltid köra och att alltid köra fullt.

Sannolikt minskar den slutsatsen möjligheten att kunna köra vätgaslagret från fullt till exempelvis 20 % på dygnsbasis.
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
De masugnar man kör idag stängs aldrig av. Skulle det hända (Azovstal i Ukraina) att de stoppas bara mitt i processen så stelnar järnsmältan och halvsmält råjärn, det skulle bli en enormt besvärlig och kostsam process att bila ur allt detta och sen mura om ugnen.

När jag jobbade på SSAB så körde vi en del somrar utan avbrott, någon sommar tappades ugnen på järn men fylldes bara på med koks (inte malm+koks+kalk) för att sen när allt stål + slagg tappats gå ner till att bara bränna koks i låg hastighet så ugnen höll några hundra grader i temp under sommaruppehållet.
Om man inte gjorde så fanns det risk att teglet inne i ugnen fördärvades (sprickor, stenar lossnar osv) och en ommurning skulle krävas, görs annars med över tio års mellanrum.

Nu ska ju hybrit och H2 green steel använda en annan process, men jag har ändå svårt att se det vettiga i att stoppa processen varje em kl 16 och låta allt kallna från 800-1000°C för att sen värma upp det till den temperaturen igen nästa morgon. Det känns som att det blir väldigt få produktiva timmar per dag.
Intressant med lite information kring processen hos SSAB. Jag var där på studiebesök för många år sedan. Just nu arbetar en kollega till mig med nya elbågsugnen som de tagit beslut om i Oxelösunds. Rätt häftiga grejor.
 
S Styrman_jansson skrev:
Intressant med lite information kring processen hos SSAB. Jag var där på studiebesök för många år sedan. Just nu arbetar en kollega till mig med nya elbågsugnen som de tagit beslut om i Oxelösunds. Rätt häftiga grejor.
Elugnar är speciella varelser!

Min tidigare arbetsgivare har en stor rackare för att smälta kopparslig.
 
  • Gilla
Styrman_jansson
  • Laddar…
Hörde just Magnus Henrekson i en podd kommentera vindkraftens skenbara olönsamhet (ca 1:20 in).

Hans poäng var att man via räntesnurror* (no pun intended) för över alla vinster till Luxemburg för vidarebefordran till skatteparadis. Vi kan alltså inte utifrån svenska årsredovisningar utläsa om vindkraften är lönsam eller inte.

Intressanta tankar från en av Sveriges bästa intellektuella även om det i sig inte säger något om andra problem som behovet balanskraft osv.

Lyssningsvärt rakt igenom oavsett vad man tycker om Aron Flam, vars podd det är ifrån.

*En räntesnurra går förenklat(?) ut på att ett företag lånar pengar billigt i ett land med låg beskattning och lånar ut dem med hög ränta till ett bolag inom samma koncern i ett land med högre beskattning (Sverige) och på så vis omvandlar ett svenskt näringsöverskott till en luxemburgsk ränteinkomst. Poff! Så bidde det ingen skatt. Alls.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
D
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Hörde just Magnus Henrekson i en podd kommentera vindkraftens skenbara olönsamhet (ca 1:20 in).

Hans poäng var att man via räntesnurror* (no pun intended) för över alla vinster till Luxemburg för vidarebefordran till skatteparadis. Vi kan alltså inte utifrån svenska årsredovisningar utläsa om vindkraften är lönsam eller inte.

Intressanta tankar från en av Sveriges bästa intellektuella även om det i sig inte säger något om andra problem som behovet balanskraft osv.

Lyssningsvärt rakt igenom oavsett vad man tycker om Aron Flam, vars podd det är ifrån.

*En räntesnurra går förenklat(?) ut på att ett företag lånar pengar billigt i ett land med låg beskattning och lånar ut dem med hög ränta till ett bolag inom samma koncern i ett land med högre beskattning (Sverige) och på så vis omvandlar ett svenskt näringsöverskott till en luxemburgsk ränteinkomst. Poff! Så bidde det ingen skatt. Alls.
Tyvärr är detta ett knep som förmodas användas rätt mycket av många bolag som får ut välfärdspengar i Sverige :( (förutom då att lägga fastigheter, inventarier, städning, skolbespisning, osv i egna bolag och tanka ut pengar det hållet)
 
Nja, välfärdssektorerna är personalintensiva, så då kan staten beskatta arbetsinkomster. Det här är framför allt något man kan göra stora vinster på i kapitalintensiva branscher.
 
  • Gilla
SonnyListon och 1 till
  • Laddar…
D djac skrev:
Tyvärr är detta ett knep som förmodas användas rätt mycket av många bolag som får ut välfärdspengar i Sverige :( (förutom då att lägga fastigheter, inventarier, städning, skolbespisning, osv i egna bolag och tanka ut pengar det hållet)
Jag har iofs inte lyssnat på podden ännu men jag lysdnade på en kortis av Jan Blomgren professor i kärnfysik och elkraftsproduktion. Han redogör sakligt om vindkraftens kostnader. Bl.a så tar Sverige inte betalt för att upplåta havsområden för vindkraft vilket många andra länder gör. Danmark tog in drygt 4 miljarder på en av parkerna som ett utländskt bolag byggt.
En annan rolig sak med vindkraften i Europa är att kinas största kärnkraftsföretag investerar i vindkraft i Europa och givetvis vill bygga havsbaserat i Sverige. Vi står ju även för avslutningen till dessa parker så vindkraftsföretagen får sina investeringskostnader betalda den vägen eftersom anslutningen är lika dyr som byggnationen. Men vad väntar man sig i ett land där okunnigheten styr, där man i sin iver att vara ett föregångsland inom grön produktion t.ex stål.
Sverige släppte ut 47 miljoner ton 2022 och världen totalt 35 miljarder ton. Dividera 52 miljoner med 35 miljarder. Den siffran blir inte hög men ska till varje pris halveras till vilken kostnad som helst tydligen.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
G Guzzen1 skrev:
Dividera 52 miljoner med 35 miljarder. Den siffran blir inte hög
Den blir väl ungefär 1,49 promille, att jämför med vår befolkning som är ungefär 1,27 promille av världens.

Så vi är 17 % sämre än snittet, och då har vi ändå fossilfri elproduktion.

Vi behöver bli bättre, och även om länder som Tyskland och USA behöver bli oerhört mycket bättre så är det en dålig ursäkt för att inte anstränga sig.
 
  • Gilla
AlxBeLu och 8 till
  • Laddar…
D
G Guzzen1 skrev:
Jag har iofs inte lyssnat på podden ännu men jag lysdnade på en kortis av Jan Blomgren professor i kärnfysik och elkraftsproduktion. Han redogör sakligt om vindkraftens kostnader. Bl.a så tar Sverige inte betalt för att upplåta havsområden för vindkraft vilket många andra länder gör. Danmark tog in drygt 4 miljarder på en av parkerna som ett utländskt bolag byggt.
En annan rolig sak med vindkraften i Europa är att kinas största kärnkraftsföretag investerar i vindkraft i Europa och givetvis vill bygga havsbaserat i Sverige. Vi står ju även för avslutningen till dessa parker så vindkraftsföretagen får sina investeringskostnader betalda den vägen eftersom anslutningen är lika dyr som byggnationen. Men vad väntar man sig i ett land där okunnigheten styr, där man i sin iver att vara ett föregångsland inom grön produktion t.ex stål.
Sverige släppte ut 47 miljoner ton 2022 och världen totalt 35 miljarder ton. Dividera 52 miljoner med 35 miljarder. Den siffran blir inte hög men ska till varje pris halveras till vilken kostnad som helst tydligen.
Ja nu är ju Jan Blomgren ingen jag lyssnar på men inlägget du citerade handlade om hur man friserar siffror och slussar ut pengar ur bolag.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.