11 465 läst ·
139 svar
11k läst
139 svar
Svenskarnas bolån ökar mest .
Bostadsrätter var väl inte en uppfunna på 70-talet.
Räntenivån var väl 3-4ggr så hög.
Utan att ställa siffrorna i relation till andra faktorer är som jag hävdat tidigare undersökningen fullständigt irrelevant.
Räntenivån var väl 3-4ggr så hög.
Utan att ställa siffrorna i relation till andra faktorer är som jag hävdat tidigare undersökningen fullständigt irrelevant.
Inte sedan valutan blev flytande. Vi hade ju kortvarigt 6,7% eller liknande innan krisen efter tidernas högkonjunktur och det är ju inte helt otänkbart att vi ser liknande nivåer igen. Men inget talar för att en sådan nivå skulle bli något slags normalränta. Ingen kan ju sia om framtiden, men de närmaste fem åren ser ju inte ut att bli några högränteår, snarast tvärtom.
Svårt att se att vi skulle hamna i en inflationsekonomi inom en snar framtid.
Men visst finns risken, vi har även risken med energikriser, smältande polarisar, krigsutbrott mm.
Vi har ju även en deflationsrisk som inte är att förakta.
Men visst finns risken, vi har även risken med energikriser, smältande polarisar, krigsutbrott mm.
Vi har ju även en deflationsrisk som inte är att förakta.
Huspriser har alltid svängt +/-10% över tiden och det är alltid trist för dom som köpt när det var som dyrast o sålt är det var som billigast. Men om man inte måste sälja så spelar det naturligtvis ingen roll.
Jag tänker iallafall att det är en och annan som skulle behöva se över sin månadskostnad och fundera på hur de klarar en högre ränta. Som jag har hört är det många med höga lån som idag inte amorterar, där är det givetvis extra känsligt, då de inte kan parera genom att tillfälligt sänka amorteringen.
Givetvis skall man göra detta men tråden handlar om hur våra lån som är kopplade till hus ökar.Anna_H skrev:Jag tänker iallafall att det är en och annan som skulle behöva se över sin månadskostnad och fundera på hur de klarar en högre ränta. Som jag har hört är det många med höga lån som idag inte amorterar, där är det givetvis extra känsligt, då de inte kan parera genom att tillfälligt sänka amorteringen.
Visst är det teoretiskt fel att inte amortera men jag tror att dom flesta som inte amorterar lägger sina tänkta amorteringspengar på ROT istället och därmed så finns den extra buffert som du söker. Sedan finns det en kategori som lånar till konsumtion vilket är desto farligare. Dessa ofta relativt dyra lån skall ju naturligtvis amorteras av i första hand.
Nej jämförelsen med 1970 är inte möjlig då husköpen var subventionerade på ett helt annat sätt än idag. Ända sedan dessa försvann har Sverige i ett historiskt perspektiv haft en låg byggnadskvot historiskt. Det har t o m en chef från Boverket gått ut med och sagt i år om hur lågt byggande vi haft i landet i 20 års tid. Vi hade även på 70-talet en osund skattepolitik som ändrats från grunden med 1991 års skattereform och ni vet ju orsaken till den hoppas jag åtminstone. De som hade god inkomst var tvungna att ta höga lån för annars åt skatterna upp inkomsterna och det motiverade spekulation med bl a fastigheter. I början av 70-talet var det många kvinnor som var hemmafruar och med en inkomst gör det att det inte finns lika stor köpkraft till att äga en fastighet som idag. Nu är det ju som oftast 2 som försörjer hushållet med ökad möjlighet till att betala mer för ett hus än förr.
Det finns oerhört intressant vinkling att granska nettoinkomst i relation fastighetspris och det är en fantastisk kurva som följer varandra nästan slaviskt som nog är okänd för flertalet. Men kan ju säga som så att med världens högsta skattetryck som på några få år slipper förmögenhetsskatt, höga fastighetsskatter och rot/rut-avdrag ska inte tro att det inte PÅVERKAR priserna..för det gör det och frågan är hur länge vi kommer ha det lika bra. Det avgör villigheten att öka sin lånegrad om något som de flesta här nog förstår. Men lånegraden blir högre med krav om energieffektivt mer här än i resten av världen och det påverkar slutnotan när ett hus blir byggt då vi bor i ett synnerligen kallt klimat. Att ha varit mest högbeskattad i världen gör oss heller inte till den mest välbärgade av länder då vi i synnherhet taktiskt försöker gynna en försämrad köpkraft med devalvering av valutan för att gynna våra exportföretag. Men utan dem kanske inga jobb heller.
Det finns oerhört intressant vinkling att granska nettoinkomst i relation fastighetspris och det är en fantastisk kurva som följer varandra nästan slaviskt som nog är okänd för flertalet. Men kan ju säga som så att med världens högsta skattetryck som på några få år slipper förmögenhetsskatt, höga fastighetsskatter och rot/rut-avdrag ska inte tro att det inte PÅVERKAR priserna..för det gör det och frågan är hur länge vi kommer ha det lika bra. Det avgör villigheten att öka sin lånegrad om något som de flesta här nog förstår. Men lånegraden blir högre med krav om energieffektivt mer här än i resten av världen och det påverkar slutnotan när ett hus blir byggt då vi bor i ett synnerligen kallt klimat. Att ha varit mest högbeskattad i världen gör oss heller inte till den mest välbärgade av länder då vi i synnherhet taktiskt försöker gynna en försämrad köpkraft med devalvering av valutan för att gynna våra exportföretag. Men utan dem kanske inga jobb heller.
Redigerat:
Ingen kan anklaga Di for att inte analysera i sina artiklar. Det ar ju anda Journalism-2011 vi talar om. Men en sak kan jag tycka till om pa rak arm och det ar att medeltal inte ar sarskilt hjalpsamma, det ar medianen vi ar ute efter. Vi behover aven en spridningskurva pa storlek pa lan mot antal hushall och arsinkomst pa en xy-axel for att kunna resonera kring siffrorna.
Generellt sett sa kan man dock inse att nar Italien, Spanien, Grekland, USA och Kinas statsfinanser borjar vackla sa ar det pga lanebordan. Svenskarna ar duktiga pa att sla sig pa brostet och peka pa laga statsskulder (relativt satt) nar de i sjalva verket har en relativt sett mycket hog, och okande, privat laneborda.
Berlusconis rallarsving mot Sverige ("Var ekonomi ar lika god som Sveriges") var inte helt tagen ur luften. Tank ocksa pa att en stat kan devalvera eller fallera pa sina skulder. For privatpersoner ar det mycket svarare.
Generellt sett sa kan man dock inse att nar Italien, Spanien, Grekland, USA och Kinas statsfinanser borjar vackla sa ar det pga lanebordan. Svenskarna ar duktiga pa att sla sig pa brostet och peka pa laga statsskulder (relativt satt) nar de i sjalva verket har en relativt sett mycket hog, och okande, privat laneborda.
Berlusconis rallarsving mot Sverige ("Var ekonomi ar lika god som Sveriges") var inte helt tagen ur luften. Tank ocksa pa att en stat kan devalvera eller fallera pa sina skulder. For privatpersoner ar det mycket svarare.
Skulle ju vara intressant att se hur vårat sparande ökat/minskat från 70-talet fram tills nu.
Och framförallt då sparandet för de som har bolån.
Känns lite sådär att bara lyfta fram bolånen och "glömma" sparandet.
Och framförallt då sparandet för de som har bolån.
Känns lite sådär att bara lyfta fram bolånen och "glömma" sparandet.
Medlem
· Stockholm
· 1 397 inlägg
Bra BKN! http://www.dn.se/ekonomi/125-ar-for-att-betala-av-bostaden
Snart kommer amorteringskravet, och då får vi såklart se en normalisering av priserna.
Snart kommer amorteringskravet, och då får vi såklart se en normalisering av priserna.
Stringfellow Hawke.
Vad tycker du är normala huspriser? Hur mycket tycker du det skall sjunka för att komma ner på normala nivåer?
Angående amortering. På hur många år skall man ha amorterat av sitt lån?
Vad tycker du är normala huspriser? Hur mycket tycker du det skall sjunka för att komma ner på normala nivåer?
Angående amortering. På hur många år skall man ha amorterat av sitt lån?