22 275 läst ·
159 svar
22k läst
159 svar
”Svajande” belysning
Det kan bara vara så att det är ovanligt många i stugorna för den här årstiden och det därför ligger högre last än vanligt.
Men hör med grannarna om de upplever samma sak, väldigt vanligt att glappkontakter börjar visa sig ordentligt med ökande kyla, är det bara hos dig är det troligen listens anslutning eller kabeln eller det mest troliga PK i nätägarens kabelskåp, inte ovanligt i din typ av områden att det ligger runt 7 abonnenter på samma grupp.
I annat fall kan det vara samma bekymmer i ditt mätarskåp, kolla efter varmgång här.
I sista fall i din huvudcentral.
Men hör med grannarna om de upplever samma sak, väldigt vanligt att glappkontakter börjar visa sig ordentligt med ökande kyla, är det bara hos dig är det troligen listens anslutning eller kabeln eller det mest troliga PK i nätägarens kabelskåp, inte ovanligt i din typ av områden att det ligger runt 7 abonnenter på samma grupp.
I annat fall kan det vara samma bekymmer i ditt mätarskåp, kolla efter varmgång här.
I sista fall i din huvudcentral.
kolla med grannarna är ett bra tips det kan vara fler som har problem...E El-Löken66 skrev:Det kan bara vara så att det är ovanligt många i stugorna för den här årstiden och det därför ligger högre last än vanligt.
Men hör med grannarna om de upplever samma sak, väldigt vanligt att glappkontakter börjar visa sig ordentligt med ökande kyla, är det bara hos dig är det troligen listens anslutning eller kabeln eller det mest troliga PK i nätägarens kabelskåp, inte ovanligt i din typ av områden att det ligger runt 7 abonnenter på samma grupp.
I annat fall kan det vara samma bekymmer i ditt mätarskåp, kolla efter varmgång här.
I sista fall i din huvudcentral.
off topic...
Nu har man inte kabelskåp i luftledningsnät...
PK används inte i alla kabelskåp. Exempelvis SLD 63 list som är för Diazed GIII säkringar. så är det en plastbit som begränsar säkringsstorleken ex PDA35 är för 35A säkringar...
En del nätägare använder inte dessa plastbitar då det endast är deras personal som är i skåpen och jobbar och de vet exakt vad det ska vara för amper på säkringen. på samma sätt som de vet amperen på knivsäkringar.
Men ligger det flera hus på sama grupp så är det mer än 35A i nätagarens säkring för aktuell grupp. och vid på en grupp med 7 abonnenter är det inga DZ säkringar med pk. då är linjen/gruppen avsäkrad med knivsäkringar
Lika så säkrar man av linjerna/gruppena vid transformatorn detta är ofta med en typ av stolpskåp med säkringslister om det är en stolptransformator.
Är det en markstation (nätstation) som matar luftnätet så brukar man ha utgående grupperna i lågspänningsfördelningen i nätstationen och sedan markkabel upp i stolpen som då övergår i stolpkopplingsunkten till ex. Alus...
men som sagt man säkrar av hela linjen sedan är det en stolpkopplingspunt vid varje nedledare.
Kopplingen består vanligast av avgreningskämmor exempelvis Enstos sliw50 som är penetrerande de är riktigt driftsäkra men fel kan alltid uppkomma... i vilken koppling som hellst, skarvar anslutningar och kopplingar är alltid en svag länk...
Går man ner från en alus luftedning till ett abonnemang med fasadmätarskåp där man kommer fram med markkabel så sätts en säkringslåda (kallas ibland IFÖ låda) upp på stoplen för att säkra av serviskabeln innan den går ner i marken.., Detta då luftledningen och nedledaren kan vara "rejält uppsäkrade"
Ifö lådorna innehåller PK (vanligtvis säkrat 35A för "villa anslutningar")
Dvs. antingen säkras markkabeln av i stolpmätarskåpet eller i en säkringslåda på stolpen....
"Toppsäkringar" på 400v nätet är inte vanliga i sverige då de kräver stolpklättring vid byte. med de finns...
Det mesta du skriver stämmer men det är mycket vanligt i koloniområden att man har stora utgående grupper ifrån kabelskåp som går sydda från mätarskåp till mätarskåp.H HSP skrev:kolla med grannarna är ett bra tips det kan vara fler som har problem...
off topic...
Nu har man inte kabelskåp i luftledningsnät...
PK används inte i alla kabelskåp. Exempelvis SLD 63 list som är för Diazed GIII säkringar. så är det en plastbit som begränsar säkringsstorleken ex PDA35 är för 35A säkringar...
En del nätägare använder inte dessa plastbitar då det endast är deras personal som är i skåpen och jobbar och de vet exakt vad det ska vara för amper på säkringen. på samma sätt som de vet amperen på knivsäkringar.
Men ligger det flera hus på sama grupp så är det mer än 35A i nätagarens säkring för aktuell grupp. och vid på en grupp med 7 abonnenter är det inga DZ säkringar med pk. då är linjen/gruppen avsäkrad med knivsäkringar
Lika så säkrar man av linjerna/gruppena vid transformatorn detta är ofta med en typ av stolpskåp med säkringslister om det är en stolptransformator.
Är det en markstation (nätstation) som matar luftnätet så brukar man ha utgående grupperna i lågspänningsfördelningen i nätstationen och sedan markkabel upp i stolpen som då övergår i stolpkopplingsunkten till ex. Alus...
men som sagt man säkrar av hela linjen sedan är det en stolpkopplingspunt vid varje nedledare.
Kopplingen består vanligast av avgreningskämmor exempelvis Enstos sliw50 som är penetrerande de är riktigt driftsäkra men fel kan alltid uppkomma... i vilken koppling som hellst, skarvar anslutningar och kopplingar är alltid en svag länk...
Går man ner från en alus luftedning till ett abonnemang med fasadmätarskåp där man kommer fram med markkabel så sätts en säkringslåda (kallas ibland IFÖ låda) upp på stoplen för att säkra av serviskabeln innan den går ner i marken.., Detta då luftledningen och nedledaren kan vara "rejält uppsäkrade"
Ifö lådorna innehåller PK (vanligtvis säkrat 35A för "villa anslutningar")
Dvs. antingen säkras markkabeln av i stolpmätarskåpet eller i en säkringslåda på stolpen....
"Toppsäkringar" på 400v nätet är inte vanliga i sverige då de kräver stolpklättring vid byte. med de finns...
Du skriver Kabeldon, det finns andra märken menar jag där det är standard med PK upp till 63A.
Nu kanske jag var fel ute just i detta fallet då det talas om luftledning, men det var lite generellt angående vanliga fel för årstiden.
Jag tror att du helt enkelt har en sned belastning.
När jag kör på högtryckstvätten får jag samma problem med lamporna som du, men det beror på vilket uttag jag kör den på.
När jag kör på högtryckstvätten får jag samma problem med lamporna som du, men det beror på vilket uttag jag kör den på.
Jag som inte kan det här så bra men hur kan jag ha en snedbelastning i skåpet? BVP kopplad på 3-fas. Sedan har jag ingen annan stor belastning på än belysning när BVP slår på och det ”svajar”?
Grizzlybjörnen123 skrev:
Jag tackar det ödmjukaste för all fakta du tog dig tid att skriva! Även om jag kanske inte förstod så mycket då det var mycket facktermer 
Jag vet inte om det hjälper mig så mycket att fråga grannarna för två av grannarna är endast sommargäster och då används det väl inte så mycket belastning? Sedan de två andra som bor närmast tror jag har elelement och det är väl med all säkerhet termostatstyrda. Dvs att där är det väl rum för rum (olika element som slår på vid olika tidpunkter) och då kanske inte ”svajningarna” uppstår lika tydligt, eller?
men från början är det området endast endast sommarstugeområde.
Jag vet inte om det hjälper mig så mycket att fråga grannarna för två av grannarna är endast sommargäster och då används det väl inte så mycket belastning? Sedan de två andra som bor närmast tror jag har elelement och det är väl med all säkerhet termostatstyrda. Dvs att där är det väl rum för rum (olika element som slår på vid olika tidpunkter) och då kanske inte ”svajningarna” uppstår lika tydligt, eller?
men från början är det området endast endast sommarstugeområde.
H HSP skrev:kolla med grannarna är ett bra tips det kan vara fler som har problem...
off topic...
Nu har man inte kabelskåp i luftledningsnät...
PK används inte i alla kabelskåp. Exempelvis SLD 63 list som är för Diazed GIII säkringar. så är det en plastbit som begränsar säkringsstorleken ex PDA35 är för 35A säkringar...
En del nätägare använder inte dessa plastbitar då det endast är deras personal som är i skåpen och jobbar och de vet exakt vad det ska vara för amper på säkringen. på samma sätt som de vet amperen på knivsäkringar.
Men ligger det flera hus på sama grupp så är det mer än 35A i nätagarens säkring för aktuell grupp. och vid på en grupp med 7 abonnenter är det inga DZ säkringar med pk. då är linjen/gruppen avsäkrad med knivsäkringar
Lika så säkrar man av linjerna/gruppena vid transformatorn detta är ofta med en typ av stolpskåp med säkringslister om det är en stolptransformator.
Är det en markstation (nätstation) som matar luftnätet så brukar man ha utgående grupperna i lågspänningsfördelningen i nätstationen och sedan markkabel upp i stolpen som då övergår i stolpkopplingsunkten till ex. Alus...
men som sagt man säkrar av hela linjen sedan är det en stolpkopplingspunt vid varje nedledare.
Kopplingen består vanligast av avgreningskämmor exempelvis Enstos sliw50 som är penetrerande de är riktigt driftsäkra men fel kan alltid uppkomma... i vilken koppling som hellst, skarvar anslutningar och kopplingar är alltid en svag länk...
Går man ner från en alus luftedning till ett abonnemang med fasadmätarskåp där man kommer fram med markkabel så sätts en säkringslåda (kallas ibland IFÖ låda) upp på stoplen för att säkra av serviskabeln innan den går ner i marken.., Detta då luftledningen och nedledaren kan vara "rejält uppsäkrade"
Ifö lådorna innehåller PK (vanligtvis säkrat 35A för "villa anslutningar")
Dvs. antingen säkras markkabeln av i stolpmätarskåpet eller i en säkringslåda på stolpen....
"Toppsäkringar" på 400v nätet är inte vanliga i sverige då de kräver stolpklättring vid byte. med de finns...
Belastning spelar ingen roll, man frågar grannar för att ringa in felets ursprung.Nobbe_1 skrev:
Jag tackar det ödmjukaste för all fakta du tog dig tid att skriva! Även om jag kanske inte förstod så mycket då det var mycket facktermer
Jag vet inte om det hjälper mig så mycket att fråga grannarna för två av grannarna är endast sommargäster och då används det väl inte så mycket belastning? Sedan de två andra som bor närmast tror jag har elelement och det är väl med all säkerhet termostatstyrda. Dvs att där är det väl rum för rum (olika element som slår på vid olika tidpunkter) och då kanske inte ”svajningarna” uppstår lika tydligt, eller?
men från början är det området endast endast sommarstugeområde.
Har de också märkt av förändringar på senare tid?
Glömde att skriva att problemet har inte uppstått nu utan funnits sedan jag flyttade in i september 2019.
Det var endast 16A i plåtskåpet när jag flyttade in. Så så fort spisen eller annan belastning i köket användes, värmaren ”bubbelkoppen” var på (den ligger på eget säkringsskåp i carporten) och BVP slog till så gick huvudsäkringen i plåtskåpet.
Sedan jag säkrade upp till 20A har jag inte haft några problem alls när det gäller just det.
Förstår INTE hur tidigare ägare orkat ha det som det var....
Det var endast 16A i plåtskåpet när jag flyttade in. Så så fort spisen eller annan belastning i köket användes, värmaren ”bubbelkoppen” var på (den ligger på eget säkringsskåp i carporten) och BVP slog till så gick huvudsäkringen i plåtskåpet.
Sedan jag säkrade upp till 20A har jag inte haft några problem alls när det gäller just det.
Förstår INTE hur tidigare ägare orkat ha det som det var....
E El-Löken66 skrev:
Ja okej. Då är det ett svagt nät du har, ring Eon och hör om det finns några planer för ombyggnad i dit område.Nobbe_1 skrev:
Glömde att skriva att problemet har inte uppstått nu utan funnits sedan jag flyttade in i september 2019.
Det var endast 16A i plåtskåpet när jag flyttade in. Så så fort spisen eller annan belastning i köket användes, värmaren ”bubbelkoppen” var på (den ligger på eget säkringsskåp i carporten) och BVP slog till så gick huvudsäkringen i plåtskåpet.
Sedan jag säkrade upp till 20A har jag inte haft några problem alls när det gäller just det.
Förstår INTE hur tidigare ägare orkat ha det som det var....![]()
Är det ALUS som hänger, 4 tvinnade ledare?

