Sumpmark på tomten, gränsar mot åker
Vår tomt gränsar mot åkermark där diken saknas sedan länge. Nedre delen av tomten blir som sumpmark, plaskar under fötterna. Saken är att det är en samfällighetsförening som äger marken ( åkern) mot vår tomt.
Vem ansvarar för att dikena skall hållas i skick så vi slipper våtmark på tomten.
Vem ansvarar för att dikena skall hållas i skick så vi slipper våtmark på tomten.
Det är väl du, det.
Min tomt ligger nedanför en skogsbacke där det naturligtvis rinner in vatten ifrån backen som ägs av ett företag. Jag har väldigt svårt att tro att företaget är skyldigt att anlägga ett dräneringsdike mot min tomt. Det vore helt orimligt att överallt där fastigheter gränsar till varandra, gräva diken.
Min tomt ligger nedanför en skogsbacke där det naturligtvis rinner in vatten ifrån backen som ägs av ett företag. Jag har väldigt svårt att tro att företaget är skyldigt att anlägga ett dräneringsdike mot min tomt. Det vore helt orimligt att överallt där fastigheter gränsar till varandra, gräva diken.
Samfällighetsföreningen äger troligtvis inte marken utan har enbart nyttjanderätt. I gemensamhetsanläggningen som samfälligheten är baserad på finns ett anläggningsbeslut som reglerar vilka premisser som finns, det kan vara något så enkelt som att de får röja sly enbart. Allt annat är markägarens ansvar.
Förslagsvis dikar du ur i gränsen mot åkern på din egna mark så slipper du stångas mot byråkrati och motvilliga markägare.
Förslagsvis dikar du ur i gränsen mot åkern på din egna mark så slipper du stångas mot byråkrati och motvilliga markägare.
Du ansvarar för din egen fastighets avvattning. Grannen har ingen skyldighet att lösa dina vattenproblem.
Men om grannen har en anläggning (rör och diken t ex) för att leda dagvatten eller annars avvattna sin fastighet så ska den anläggningen hållas funktionell. Gör grannen inte det har grannen skadeståndsansvar gentemot dig om du orsakas skada, t ex att din tomt sätts under vatten.
I och med att en samfällighetsförening är involverad i förvaltningen så måste man ta reda på om den enbart förvaltar en gemensamhetsanläggning med ett visst ändamål eller om den också är fastighetsägare. Till detta kan det komma gamla dikningsföretag på landorten som ansvarar för att avvattna mark. Och inom tätare bebyggelse kan det finnas detaljplan och/eller verksamhetsområde för dagvattenavlopp som ändrar på juridiken.
Men om grannen har en anläggning (rör och diken t ex) för att leda dagvatten eller annars avvattna sin fastighet så ska den anläggningen hållas funktionell. Gör grannen inte det har grannen skadeståndsansvar gentemot dig om du orsakas skada, t ex att din tomt sätts under vatten.
I och med att en samfällighetsförening är involverad i förvaltningen så måste man ta reda på om den enbart förvaltar en gemensamhetsanläggning med ett visst ändamål eller om den också är fastighetsägare. Till detta kan det komma gamla dikningsföretag på landorten som ansvarar för att avvattna mark. Och inom tätare bebyggelse kan det finnas detaljplan och/eller verksamhetsområde för dagvattenavlopp som ändrar på juridiken.
Instämmer i det som Claes skriver om att fastighetsägaren är ansvarig för att underhålla de lagligen tillkomna diken som finns på fastigheten. Är diket i gränsen får ni komma överens, om inget annat är beslutat (markavvattningsföretag).
Det kan vara bra att känna till att i stora delar av södra Sverige gäller förbud mot anläggande av diken och att avvattna mark. I hela landet krävs oavsett tillstånd för att anlägga diken. Vid underhåll får diket endast göras så djupt och brett som det var ursprungligen (även om det kan vara svårt att veta).
(Förbudet och tillståndsplikten gäller sedan 1986 i och med införandet av "nya" vattenlagen. Diken som grävdes innan dess är lagliga och ska underhållas. Senare tillkomna diken är bara lagliga om det finns ett beslut om dem.)
Det kan vara bra att känna till att i stora delar av södra Sverige gäller förbud mot anläggande av diken och att avvattna mark. I hela landet krävs oavsett tillstånd för att anlägga diken. Vid underhåll får diket endast göras så djupt och brett som det var ursprungligen (även om det kan vara svårt att veta).
(Förbudet och tillståndsplikten gäller sedan 1986 i och med införandet av "nya" vattenlagen. Diken som grävdes innan dess är lagliga och ska underhållas. Senare tillkomna diken är bara lagliga om det finns ett beslut om dem.)
Redigerat:
@Genomklok Känner du till om det krävs någon form av tillstånd för att lägga igen dike eller avlägsna eller dra om dagvattenledningar? Spelar det någon roll om det är tomtmark inom eller utom detaljplan i så fall?
Frågar eftersom mitt grannskap inom detaljplan har genomgått exploatering de senaste åren och det har både lagts igen och anlagts diken och rörledningar av exploatör (privat markägare) och enskilda tomtägare. I slutändan med lite kommunikation mellan fastighetsägarna har vi fått det att fungera bra för alla. Men någon myndighet var inte inblandad.
Frågar eftersom mitt grannskap inom detaljplan har genomgått exploatering de senaste åren och det har både lagts igen och anlagts diken och rörledningar av exploatör (privat markägare) och enskilda tomtägare. I slutändan med lite kommunikation mellan fastighetsägarna har vi fått det att fungera bra för alla. Men någon myndighet var inte inblandad.
Som sagt, lagligen tillkomna diken ska underhållas. (Här pratar vi då markavvattnande diken, inte sådana som anlagts för att ta hand om tex vägdagvatten eller för att hålla vägkroppen torr. Vi får ha en egen tråd om definitionerna här om det är intressant att djupdyka i.)Claes Sörmland skrev:
I praktiken kan man (som i många andra fall) troligen göra lite som man vill tills någon klagar, men vi får anta att dikena har tillkommit utifrån ett faktiskt behov av avvattning så det kan ju vara bra att ha viss koll på flödena innan man lägger igen dem. Har ni nu löst det så alla är nöjda är det troligen ingen myndighet som har synpunkter heller, men strikt enligt lagstiftningen kanske det inte är då om man ska vara petig.
Detaljplan har i sammanhanget ingen betydelse, inte heller om det är tomtmark eller något annat (särskilda bestämmelser för jordbruksmark och skog finns dock).
OK, de diken jag tänker på omfattar nog inte markavvattning så mycket som dagvattenhantering. Det tycks i alla fall vara syftet med dem, att hantera flöden av dagvatten vid nederbörd (eller snösmältning). Inte att avvattna försumpad mark.G Genomklok skrev:
