Om man är anställd i sin firma så har du helt rätt, men det behöver man ju inte vara, man kan ju äga ett bolag utan att vara anställd i det eller hur? Vet flera som haft ett bolag liggande och sen när de går i pension så gör dom jobb via det bolaget, då tar de inte ut någon lön alls utan kan istället plocka ut allt till via utdelning. Tjänar man mer än 40 tkr i lön och pension så får man ju statlig skatt (tror det, inte helt insatt dock)M mojjen skrev:
En stor nackdel är också att privatpersoner inte är vana att köpa (och mäklare inte vana att sälja) AB med fastighet i, man upplever sannolikt detta som osäkert, man får inte heller ta med sig uppskovsavdrag etc. Så även om det kan verka billigt att spara in momsen så kan det kräva merarbete senare...K Krille4 skrev:
Den enda relevanta jämförelsen är om du jämför med att betala reavinstskatt. Vilken total skattesats tror du att du betalar om du tar ut det som utdelning efter vinst(Anta att du har sparat udelningsutrymme så att det räcker)? Vilken skattesats tror du att du betalar på reavinst på bostadsförsäljning?T TreeView skrev:
T TreeView skrev:
Kan säkert finnas någon som har nytta av det upplägget. Bygger dock på att man vill ta ut mer än vad det kostar att ta lön. Det ligger på ca 43500:- (Ytterligare lite mer när man gått i pension). Så jag menar nog fortfarande att upplägget inte är särskilt bra för de allra flesta. Det omvända kan dock vara rätt bra. Man har drivit företag och ackumulerat vinster, och inte nyttjat utdelningsutrymmet fullt. Behåller bolaget passivt. Då finns både kapital och utdelningsutrymme.T TreeView skrev:
VI pratar förbi varandra, du behöver inte ta ut någon lön alls för att använda förenklingsregeln. Så släpp lönekravet och fokusera på utdelningen, den är inte lönebaserad om du inte använder huvudregeln, och varför ska du göra det om du inte behöver?M mojjen skrev:
Nu förstår jag inte vad du menar med jämförelsen mot bostadsförsäljning? Vad det gäller skattesatser så blir den totala skatten ca 36% om man tar utdelning efter att ha betalat bolagsskatt, i alla fall i år då bolagsskatten sänkts till 20.6%.Ametrin skrev:
Har du då en pension så vill du ju inte lägga på lön då det ganska snabbt ger statlig skatt.
Min poäng är, att det lönar sig inte särskilt mycket att ta utdelning, om du inte också tar ut lön upp till brytgränsen. Det är det över brottgränsen som är riktigt lönsamt. Sen måste du ha fram skattade pengar i bolaget för att kunna ta utdelning (Dvs vinst som du skattar ut med bolags skatt)..T TreeView skrev:
Det innebär att du har inga pengar att dela ut om du inte först drivit bolaget med vinst åtminstone ett bokslutsår. Så om du har bolaget liggande, så måste du ändå börja göra vinst, deklarera och skatta ut för att sen efter bolagstämma besluta om utdelning. Allt släpar ett år. För att kunna dela ut 175000:- så måste du först ha tjänat ca 200000:- Efter bolagsskatt har du kvar dina 175000:- som du kan dela ut enligt förenklingsregeln. Vilket kommer ge dig runt 140000:- efter skatt.
Denna länken förklarar det ganska bra.M mojjen skrev:
Ingen självklarhet att ta utdelning från ditt aktiebolag (bjornlunden.se)
Ja, och jämför då dina 36% med reavinstskatten vid bostadsförsäljning... Vilken skattesats är lägre tror du?T TreeView skrev:
Men varför jämför du dessa två begrepp? Vad har det att göra med att ha ett bolag och få intäkter där och att sälja en fastighet? Det som @mojjen och jag diskuterar handlar ju om värdet av att ha bolag för att hantera utdelning istället för lön, finns inget fastighet med i den diskussionen vad jag kan se?
Och nu är vi tillbaka till grundspåret, dvs att du inte arbetar i detta bolag, utan endast har det för att samla utdelningsutrymme till framtida möjliga intäkter då du inte vill ta ut lön, som att gå i pension. Dessutom så är beloppen följande; Har du ett skattemässigt resultat på 200 000 kronor så ger dig 127 040 kronor efter de två skatterna i utdelning. Om du istället för att dela ut detta tar ut det i lön så ger dig 97 394 kronor i plånboken om du bor i Arjeplog, 104 489 kr om du bor i Nacka.M mojjen skrev:
Dock har du helt rätt i att man så klart behöver ha pengar i firman för att kunna ta ut några, men det är ju liksom en grundförutsättning.
Så därav håller jag med dig i stort men anser att effekten och värdet att ha ett bolag "vid sidan om" förringas i dina exempel. Jag har såväl ett större konsultbolag för utdelning, och då är det väldigt tacksamt med Huvudregeln, samt ett Holdingbolag för lite annat smått gott där Förenklingsregeln nyttjas.
Jag är mest emot iden att starta ett AB för att ackumulera utdelningsutrymme. Om du nu har bolag, så måste du inse att det är en del arbete även med att hålla ett i praktiken passivt bolag igång. Det går inte att äga ett AB helt utan att det drar på sig kostnader, och eller eget arbete. Att göra ett sådant upplägg för de relativt små vinster man eventuellt kan göra, OM man lyckas dra igång intäkter. Om jag ville ha mindre sidoinkomster på ålders höst så hade jag helt enkelt kört en enskild firma eller likande. Såtillvida vi inte talar om att få ut helt andra kapital. Men då hade vi inte talat om detta upplägg från början, då det i praktiken förutsätter att man reda byggt upp ett ansenligt kapital.T TreeView skrev:
Det som kostar är ju bokföringssystemet, typ en tusenlapp per år, resten fixar man ju ganska lätt själv...men då inkluderar jag inte arbetsgivardeklarationer... Se där, ytterligare en anledning att inte ta ut lönM mojjen skrev:
Självbyggare
· Göteborg
· 138 inlägg
Det finns inte krav på färdigställandegaranti om man bygger i egen regi. Kommunen kan inte kräva det.
När en konsument anlitar en näringsidkare för att utföra vissa arbeten på en- och tvåbostadshus, så kallade småhus, ska det i vissa fall finnas ett färdigställandeskydd. Färdigställandeskydd är ett krav för att byggnadsnämnden ska kunna ge startbesked i de fall ett sådant skydd krävs.
Färdigställandeskydd behövs inte när en konsument själv utför åtgärden utan att anlita någon näringsidkare, så kallad självbyggare. (jfr prop. 2013/14:125 sid. 15)
Med näringsidkare avses troligen en övervägande del utlagt på ett eller flera entreprenadföretag.
Vi hade inte krav på färdigställandeförsäkring vid vårt bygge efter en diskussion kring frågan med kommunen.
Det är mao bankens krav som primärt är problemet.
Från Boverkets hemsida:
Särskilda situationer
I några situationer kan det vara svårt för byggherren att se till att det finns ett färdigställandeskydd. En sådan situation är om byggherren avser att låta utföra åtgärden mot löpande räkning. Eftersom både banker och försäkringsgivare ofta vill begränsa färdigställandeskyddet till ett visst belopp, behöver de veta det avtalade priset för den åtgärd som skyddet avser. Vid arbete på löpande räkning är det slutliga priset inte känt när färdigställandeskyddet ska tecknas. Även om åtgärden utförs mot löpande räkning, bör näringsidkaren emellertid kunna lämna en ungefärlig prisuppgift som underlag för färdigställandeskyddet.
De flesta försäkringsgivare och banker kräver ett skriftligt avtal mellan konsumenten, det vill säga byggherren, och näringsidkaren. När byggherren är konsument och hantverkaren är näringsidkare är det därför enklast att använda ett standardavtal för uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus. Om byggherren inte vill ingå ett skriftligt avtal med näringsidkaren, innebär det att inget färdigställandeskydd kan tecknas. I sådana fall måste byggnadsnämnden ta beslut om att inte ge startbesked. Om det istället är näringsidkaren som inte vill teckna avtal med byggherren, kan det finnas skäl för byggherren att välja en annan entreprenör. Detsamma kan vara fallet om näringsidkarens bank av något skäl inte kan ställa ut en bankgaranti.
Inslag av eget arbete
En annan särskild situation är när byggherren, förutom att vara beställare och konsument, avser att genomföra delar av åtgärden på egen hand. Vid nybyggnad av ett småhus för permanent bruk krävs i sådana fall ett färdigställandeskydd för entreprenaddelen, det vill säga för de arbeten som byggherren köper in av näringsidkare.
Detta krav gäller även om det inte är känt i exakt vilken utsträckning arbeten kommer att köpas in. Även i sådana fall bör det emellertid finnas ett avtal mellan byggherren och näringsidkaren. Precis som om åtgärden utförs mot löpande räkning, bör näringsidkaren då kunna lämna en ungefärlig prisuppgift som underlag för färdigställandeskyddet.
Så tipset är om du verkligen vill bygga helt på eget ”ansvar” att:
Uppge att du inte ämnar ingå några entreprenadavtal alls utan köper endast in extern hjälp per timme. Då är det helt ett självbyggeri. Här gäller det dock att du har bankens förtroende alternativt sätter in en övervägande/betydande del eget kapital i projektet så att bankens risk blir låg.
När en konsument anlitar en näringsidkare för att utföra vissa arbeten på en- och tvåbostadshus, så kallade småhus, ska det i vissa fall finnas ett färdigställandeskydd. Färdigställandeskydd är ett krav för att byggnadsnämnden ska kunna ge startbesked i de fall ett sådant skydd krävs.
Färdigställandeskydd behövs inte när en konsument själv utför åtgärden utan att anlita någon näringsidkare, så kallad självbyggare. (jfr prop. 2013/14:125 sid. 15)
Med näringsidkare avses troligen en övervägande del utlagt på ett eller flera entreprenadföretag.
Vi hade inte krav på färdigställandeförsäkring vid vårt bygge efter en diskussion kring frågan med kommunen.
Det är mao bankens krav som primärt är problemet.
Från Boverkets hemsida:
Särskilda situationer
I några situationer kan det vara svårt för byggherren att se till att det finns ett färdigställandeskydd. En sådan situation är om byggherren avser att låta utföra åtgärden mot löpande räkning. Eftersom både banker och försäkringsgivare ofta vill begränsa färdigställandeskyddet till ett visst belopp, behöver de veta det avtalade priset för den åtgärd som skyddet avser. Vid arbete på löpande räkning är det slutliga priset inte känt när färdigställandeskyddet ska tecknas. Även om åtgärden utförs mot löpande räkning, bör näringsidkaren emellertid kunna lämna en ungefärlig prisuppgift som underlag för färdigställandeskyddet.
De flesta försäkringsgivare och banker kräver ett skriftligt avtal mellan konsumenten, det vill säga byggherren, och näringsidkaren. När byggherren är konsument och hantverkaren är näringsidkare är det därför enklast att använda ett standardavtal för uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus. Om byggherren inte vill ingå ett skriftligt avtal med näringsidkaren, innebär det att inget färdigställandeskydd kan tecknas. I sådana fall måste byggnadsnämnden ta beslut om att inte ge startbesked. Om det istället är näringsidkaren som inte vill teckna avtal med byggherren, kan det finnas skäl för byggherren att välja en annan entreprenör. Detsamma kan vara fallet om näringsidkarens bank av något skäl inte kan ställa ut en bankgaranti.
Inslag av eget arbete
En annan särskild situation är när byggherren, förutom att vara beställare och konsument, avser att genomföra delar av åtgärden på egen hand. Vid nybyggnad av ett småhus för permanent bruk krävs i sådana fall ett färdigställandeskydd för entreprenaddelen, det vill säga för de arbeten som byggherren köper in av näringsidkare.
Detta krav gäller även om det inte är känt i exakt vilken utsträckning arbeten kommer att köpas in. Även i sådana fall bör det emellertid finnas ett avtal mellan byggherren och näringsidkaren. Precis som om åtgärden utförs mot löpande räkning, bör näringsidkaren då kunna lämna en ungefärlig prisuppgift som underlag för färdigställandeskyddet.
Så tipset är om du verkligen vill bygga helt på eget ”ansvar” att:
Uppge att du inte ämnar ingå några entreprenadavtal alls utan köper endast in extern hjälp per timme. Då är det helt ett självbyggeri. Här gäller det dock att du har bankens förtroende alternativt sätter in en övervägande/betydande del eget kapital i projektet så att bankens risk blir låg.
Redigerat: