Man kan säga att rent generellt har det slentriandetaljplanerats rätt mycket allmän plats "Park" och senare "Natur" i utkanten av perifera småhusområden under enskilt huvudmannskap. Och ofta helt utan funktion, man har bara gjort så.
Lantmäteriet har kritiserat detta, att det kan bli problem att inrätta gemensamhetsanläggningar för att förvalta dessa stora grönområden eftersom anläggningslagen ställer krav på nytta för varje enskild delägarfastighet. Och nyttan är ju tveksam med att förvalta större naturområden för en småhusägare som ändå har full tillgång till dessa områden via allemansrätten. Det blir mer en belastning att ansvara för förvaltningen och de kostnader som det för med sig (röja igensatta diken, ta ned farliga träd, ansvara för invasiva arter som poppar upp o s v).
Men i praktiken så är det bara för grannskapet att ansöka om att inrätta en sådan gemensamhetsanläggning för grönområdet om man bor i ett område med en sådan detaljplan så bildar Lantmäteriet gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening utan knussel. Bara grannskapet är överens och ingen gnäller och tänker överklaga. I mitt grannskap var folk sagt minst ointresserade så vi har inget sånt. Men vi har mycket allmän plats detaljplanerat som park/natur.
Lantmäteriet har kritiserat detta, att det kan bli problem att inrätta gemensamhetsanläggningar för att förvalta dessa stora grönområden eftersom anläggningslagen ställer krav på nytta för varje enskild delägarfastighet. Och nyttan är ju tveksam med att förvalta större naturområden för en småhusägare som ändå har full tillgång till dessa områden via allemansrätten. Det blir mer en belastning att ansvara för förvaltningen och de kostnader som det för med sig (röja igensatta diken, ta ned farliga träd, ansvara för invasiva arter som poppar upp o s v).
Men i praktiken så är det bara för grannskapet att ansöka om att inrätta en sådan gemensamhetsanläggning för grönområdet om man bor i ett område med en sådan detaljplan så bildar Lantmäteriet gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening utan knussel. Bara grannskapet är överens och ingen gnäller och tänker överklaga. I mitt grannskap var folk sagt minst ointresserade så vi har inget sånt. Men vi har mycket allmän plats detaljplanerat som park/natur.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 795 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 795 inlägg
Ja, i vårt fall (sommarstugeområde) så rensar dessutom bonden denna yta exemplariskt och tar bort döda träd (granbarkborre) och även erbjuder att hjälpa till om nått träd stör nån av husägarna.Claes Sörmland skrev:
Men se mitt förra inlägg, det är enda anledningen varför jag är nyfiken på huvudmannen för ytan. Ingen boende vill ta över ansvaret för skogsområdet och dessutom gränsar området till bondens övriga skog.
Tror enda anledningen man tog med denna yta och reglerade den var för att man finner ytan olämplig för byggnation utifrån markbeskaffenhet och för att kanske vill begränsa utbredningen av sommarstugeområdet.
Man är körd om det råder enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsen och det inte har inrättats en gemensamhetsanläggning (samt eventuellt en samfällighetsförening som förvaltar den). Det finns då ingen huvudman att tillfråga.U Utsliten och utdömd skrev:
Jag är i samma situation med min fastighet som gränsar mot sådan allmän plats.
Här är förklaringen i Prop. 2024/25:169 (s. 170)
Redigerat:
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 795 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 795 inlägg
Lite typiskt att det faller juridiskt när det finns en ägare och förvaltare av marken i övrigt. Tror också inga ”Svenssons” är medvetna om problemet dessa park/naturområden kommer med, i detta hänseende. Flesta är bara glada för grönområden då det inte kommer byggas nästgårds.
Jag tror du har helt rätt om "Svenssons", jag ser i omgivningen hur mycket som svartbyggs - man ställer vad man tror är bygglovsfria friggebodar nära gränsen mot allmän plats men i själva verket har man svartbyggt. Något grannemedgivande känner man inte till, det finns ju ingen granne utan det är "allmänning" (som folk säger).U Utsliten och utdömd skrev:
Här utredningen kring det vi diskuterar, alltså den utredning som ligger till grund för lagändringen (SOU 2021:47, andra delen, s 604):
Tror du verkligen att de är omedvetna? Jag tror att väldigt många är medvetna om att de egentligen inte får bygga sitt vedskjul på kommunens mark eller genom gräsklippning utöka sin tomt några meter in på det allmänna då det inte finns någon som kommer att klaga. Samma med avstånd, man vet nog ofta att det är fel men varför göra det svårare än det behöver vara. Man antar att risken att åka dit på det är så liten och skadan är egentligen obefintlig så man gör det man anser tjänar en bäst.
Efter att ha pratat med vänner, grannar, bekanta, arbetskamrater o s v så är det min erfarenhet. Sen är det ju delvis en klassfråga, har man ett regelstyrd tjänstemannajobb eller har studerat en del så kollar man mer sannolikt regler än om man inte har den bakgrunden.T TypRätt skrev:
Sen ska vi inte glömma att en stor del av befolkningen inte har läsförståelsen att ta sig igenom en sida hos Boverket eller kommunen. Det här är ett mycket komplext regelverk. Se bara alla som hamnar fel på detta forum som googlar fram bygglovsfri altan hos Boverket och inte förstår vad som står där och tror det berör samtliga altanbyggen.
Vill du ha kvar marken? Du kan ju kontakta kommunen för inlösen om det ändå inte är mark du nyttjar, observera dock att jag idag inte är djupare insatt i när och hur detta är möjligt.K Kvisthberg skrev:
Ska vi gissa ett det är enskilt huvudmannaskap för allmän plats och då går det ju inte att få marken inlöst. Men som markägare kan man ju ansöka om att grannskapet ska inrätta en GA med grönyteändmål och då får man ju en huvudman som betalar för sig.SarB skrev: