Underifrån? För syns skull eller av stabilitetsskäl?T Tosse skrev:
Övre skruven hakar ju i och får skjuvkrafter (vill gå av på mitten), undre dragkrafter (vill krypa ur hålet). Så rent tekniskt bör den långa vara under.
När det gäller regeln så överväg på en staketregel, då blir inte vatten stående på ovansidan. Jag har gjort egna genom att klyva en regel med vinkel, men antar att impregneringen blir sämre då. Inga skador på 10+ år iaf, och bara en inoljning.....
https://www.xlbygg.se/karlstad/sort...nedsagat-furu-impregnerat-ntr-ab-50x75mm-7260
När det gäller regeln så överväg på en staketregel, då blir inte vatten stående på ovansidan. Jag har gjort egna genom att klyva en regel med vinkel, men antar att impregneringen blir sämre då. Inga skador på 10+ år iaf, och bara en inoljning.....
https://www.xlbygg.se/karlstad/sort...nedsagat-furu-impregnerat-ntr-ab-50x75mm-7260
Hm. Om vi rent teoretiskt spekulerar kring vilken belastning som krävs för att en skruv, i det här fallet då 5 mm tjock/tunn, ska gå av på mitten, vilken vikt/kraft pratar vi då på ett ungefär?Larsa skrev:
Tänker då hängande vikt och inget slag/våld. Tillverkaren har prestandadeklaration på sin hemsida men de formlerna säger mig som lekman ingenting.
En 5mm skruv lär klara rätt mycket, kanske några hundra kilo i rak skjuvkraft (gissning). Men 5mm är ju diametern på gängtopparna, midja och material/härdning har stor påverkan. Vad hittade du för siffror hos tillverkaren?
Testar att klistra in länk till pdf på prestandadeklarationen.
http://www1.thomee.se/dokument/PD/PRESTANDADEKLARATION TRÄSKRUV KING CUT TFT UTOMHUS CRM.PDF
Framgår precis som du säger att en skruv på 5 mm och en solid innerdel på 3 mm, om det nu är så man ska tolka det.
Blir du något klokar av hållfasthetsformlerna?
Ja du, är ett tag sen jag läste hållfasthetslära.... vad jag kan läsa är det värden på hur skruven beter sig i trä. Sen är nog flytvärdet (kraften för att deformera skruven) det du är ute efter, men någon konstruktör eller något får ta över där.... lär komma bra svar
Blir däremot nyfiken varför du frågar. I ett förband, t.ex. är det inte bara skruven som har inverkan.
Blir däremot nyfiken varför du frågar. I ett förband, t.ex. är det inte bara skruven som har inverkan.
Håller på att sätta upp staket/spaljé med stolpar, reglar och stående ribbor. Så jag undrar helt enkelt vilken tyngd som skruvarna som bär upp reglarna med ribbor egentligen pallar med. På ett sätt känns det stabilt, på ett annat undrar man om så lite metall egentligen klarar påfrestningen från träets tyngd samt vind.
Sen är jag rätt nyfiken också
Men det primära är ifall det är nödvändigt att sätta stödjande vinklar undertill som sagt.
Får väl ta och ställa mig på en bit utstickande skruv och se ifall den klarar 100 kg-ish.
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 081 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 081 inlägg
När jag satte upp mina liggare så körde jag en underifrån och en från sidan, på sista saknades en skruv så den blev bara underifrån. Var inga problem med mina 80kg iaf, så att den kommer klara spjälor och vind ser jag inte som ett problem
Vad hade du för dimension på skruven?M Marcussjogren skrev:När jag satte upp mina liggare så körde jag en underifrån och en från sidan, på sista saknades en skruv så den blev bara underifrån. Var inga problem med mina 80kg iaf, så att den kommer klara spjälor och vind ser jag inte som ett problem
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 081 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 081 inlägg
Det var 5 eller 6mm, tror 5. Förborrade för att enkelt hamna ”rätt” med skruven.L LiteSkruvad skrev:
Den var rätt lång, typ 90mm.
Kort inflikning angående skjuvstyrka i små träskruv.
Bara för att ni ska få en känsla av vad er skruv klarar så ta arean av tvärsnittet på skruven.
För att räkna fram arean så använd (diametern/2)^2 x pi. Så om det diametern är 3 mm så blir arean 1,5^2*3.14 = 7 mm^2.
Om diametern är 4 mm så blir det 2*2*3.14 = 12,5 mm^2
100 kg motsvarar ungefär 1000 N. För skjuvspänning så får du en lasthöjande effekt om roten ur 3. (Alternativt om du ser det som en materialförsvagande effekt om roten ur 3).
Roten ur 3 = 1.73.
Därmed så blir uträkningen 1000 N x 1,73 / 7 mm^2 = 247 MPa. ( för en skruv med diameter 3)
Samma beräkning med skruv med diameter 4 mm blir: 1000 N x 1,73 / 12,5 mm^2 = 138 MPa. ( för en skruv med diameter 3)
Beroende på vad du har för stålkvalitet på skruven så kan du öka belastningen proportionellt mot det.
Detta gäller då en färsk skruv som inte har varit utsatt för några belastningar förut.
Dessutom är det oftast momentkrafter som blir av olika anledningar som skapar de största spänningarna i skruven.
Så några jättemånga 100 kg klarar inte de där små skruvarna i skjuvkraft. Speciellt inte om du kommer klättra eller hoppa på dem många gånger. Det är därför man använder vagnsbult och franska träskruv när man vill ha lite vettigare infästningar.
Bara för att ni ska få en känsla av vad er skruv klarar så ta arean av tvärsnittet på skruven.
För att räkna fram arean så använd (diametern/2)^2 x pi. Så om det diametern är 3 mm så blir arean 1,5^2*3.14 = 7 mm^2.
Om diametern är 4 mm så blir det 2*2*3.14 = 12,5 mm^2
100 kg motsvarar ungefär 1000 N. För skjuvspänning så får du en lasthöjande effekt om roten ur 3. (Alternativt om du ser det som en materialförsvagande effekt om roten ur 3).
Roten ur 3 = 1.73.
Därmed så blir uträkningen 1000 N x 1,73 / 7 mm^2 = 247 MPa. ( för en skruv med diameter 3)
Samma beräkning med skruv med diameter 4 mm blir: 1000 N x 1,73 / 12,5 mm^2 = 138 MPa. ( för en skruv med diameter 3)
Beroende på vad du har för stålkvalitet på skruven så kan du öka belastningen proportionellt mot det.
Detta gäller då en färsk skruv som inte har varit utsatt för några belastningar förut.
Dessutom är det oftast momentkrafter som blir av olika anledningar som skapar de största spänningarna i skruven.
Så några jättemånga 100 kg klarar inte de där små skruvarna i skjuvkraft. Speciellt inte om du kommer klättra eller hoppa på dem många gånger. Det är därför man använder vagnsbult och franska träskruv när man vill ha lite vettigare infästningar.
Hur många kg i skjuvkraft skulle du säga att en 5 mm skruv med 3 mm solid diameter klarar då på ett ungefär?T tobbbias skrev:
25 kg?
50 kg?
100 kg?
150 kg?
I mitt fall ska ingen (förhoppningsvis) klättra på det men man vill ju veta vad man har för marginaler.
Okej, jag var tvungen att göra ett praktiskt test en gång för alla.
Letade fram följande:
• 2 st 95x95 mm stolpklossar
• En knappt 1,5 m lång 45x45 mm regel/ribba
• En 1,6 m lång 45x70 mm regel.
45x45 biten var lite fuktig/mjuk/rutten och valdes med vilje.
45x70 biten var en fin bit.
Började mer att förborra i 45x45 uppifrån och skråskruvade sen denna i 95-klossarna med träskruv 5 mm x 50 mm. Alltså en kort skruv uppifrån i respektive ände av 45x45. Skruvarna sattes medvetet lite slarvigt.
La sedan klossar under 95-orna och ställde mig mitt på 45x45. Jag kände hur 45x45:an svajade av mina 105 kg och trodde den skulle knäckas vilken sekund som helst. Det gjorde den inte rakt av men nära nog.
Klev av och kände att den ena 95-klossen satt lite lösare än tidigare. Vred försiktigt på den i tron att jag kanske kunde skruva ur den för hand. Då gick skruven av. Mycket möjligt att skruven redan innan hade knäckts men att det försiktiga vridet räckte för att den skulle gå rakt av.
Den andra 5 x 50-skruven på andra sidan (sattes nog lite) var hel och verkade ok.
Därefter var det samma procedur med den riktiga regeln på 45x70. Använde här 5 x 80 mm träskruv. Samma modell som 5 x 50 mm för övrigt. Förborrade, skråskruvade en längre skruv uppifrån i repektive ände.
Klev upp på regeln och det kändes såklart mycket stabilt. Gungade lite lätt med knäna och väntade på att något skulle hända.
Till slut small något till och jag trodde att det var träet som spruckit eller en skruv som gav med sig. Till min förvåning hittade jag ingen defekt. Båda skruva syntes hela. Kunde skruva ur den ena medan den andre förmodligen hamnat med endast gängfri del i regeln och tryckte bara 95-klossen ifrån sig.
Slutsats: En 5 x 80 mm skruv skråskruvad uppifrån, och en likadan i andra änden av en 1,6 m lång 45x70 mm på högkant, räcker för att man ska kunna lägga drygt 100 kg på regeln och ”gunga” lite lätt med svikt. Kändes dock som det var på gränsen.
Delar man upp vikten på två reglar och sätter 2 st skruvar (istället för 1) i varje ände så borde det hålla för både ribbor och vind...
Lägger till ett par bilder på denna empiriska studie nedan.
Letade fram följande:
• 2 st 95x95 mm stolpklossar
• En knappt 1,5 m lång 45x45 mm regel/ribba
• En 1,6 m lång 45x70 mm regel.
45x45 biten var lite fuktig/mjuk/rutten och valdes med vilje.
45x70 biten var en fin bit.
Började mer att förborra i 45x45 uppifrån och skråskruvade sen denna i 95-klossarna med träskruv 5 mm x 50 mm. Alltså en kort skruv uppifrån i respektive ände av 45x45. Skruvarna sattes medvetet lite slarvigt.
La sedan klossar under 95-orna och ställde mig mitt på 45x45. Jag kände hur 45x45:an svajade av mina 105 kg och trodde den skulle knäckas vilken sekund som helst. Det gjorde den inte rakt av men nära nog.
Klev av och kände att den ena 95-klossen satt lite lösare än tidigare. Vred försiktigt på den i tron att jag kanske kunde skruva ur den för hand. Då gick skruven av. Mycket möjligt att skruven redan innan hade knäckts men att det försiktiga vridet räckte för att den skulle gå rakt av.
Den andra 5 x 50-skruven på andra sidan (sattes nog lite) var hel och verkade ok.
Därefter var det samma procedur med den riktiga regeln på 45x70. Använde här 5 x 80 mm träskruv. Samma modell som 5 x 50 mm för övrigt. Förborrade, skråskruvade en längre skruv uppifrån i repektive ände.
Klev upp på regeln och det kändes såklart mycket stabilt. Gungade lite lätt med knäna och väntade på att något skulle hända.
Till slut small något till och jag trodde att det var träet som spruckit eller en skruv som gav med sig. Till min förvåning hittade jag ingen defekt. Båda skruva syntes hela. Kunde skruva ur den ena medan den andre förmodligen hamnat med endast gängfri del i regeln och tryckte bara 95-klossen ifrån sig.
Slutsats: En 5 x 80 mm skruv skråskruvad uppifrån, och en likadan i andra änden av en 1,6 m lång 45x70 mm på högkant, räcker för att man ska kunna lägga drygt 100 kg på regeln och ”gunga” lite lätt med svikt. Kändes dock som det var på gränsen.
Delar man upp vikten på två reglar och sätter 2 st skruvar (istället för 1) i varje ände så borde det hålla för både ribbor och vind...
Lägger till ett par bilder på denna empiriska studie nedan.
Redigerat: