Spørsmål angåande vassboren varme med vedkjele (vedpanna)
Hei, folkens!
(Eg håpar det går greitt at eg skriv på norsk? Eg forstår at å bruke vedkjele (vedpanna) til oppvarming av hus er mykje meir vanleg i Sverige enn i Noreg, så det er ikkje så mykje råd og tips å få på tilsvarande norske diskusjonsforum...
Det vert litt for dumt å skrive på engelsk, og sjølv om eg forstår svensk godt så er eg ikkje god i svensk rettskriving, så de får heller spørje viss de lurar på noko! )
Me har tenkt å totalrenovere huset me bur i, og i den samanheng så vurderer me sterkt vassboren varme med vedkjele til oppvarming og varmtvatn. Eg har tilgang på gratis/billeg ved, samt god plass til å oppbevare veden, så då verka dette som ein god ide for å spare litt pengar på straum.
Det arealet som kan vere aktuelt å varme opp kan vere på opptil 228 m[SUP]2[/SUP]. Eg har søkt litt på nettet, og på nettsidene til Baxi så står det at ein bør ha eit volum på akkumulatortank på opp til 12 liter per kvadratmeter. Viss eg reknar ut dette så får eg 228 m[SUP]2[/SUP] × 12 l/m[SUP]2[/SUP] = 2736 l. Vidare så står det at ein bør ha opp til 18 liter akkumulatortank per liter ved-volum i vedkjelen. Eg har teke utgangspunkt i Excellent 50 Lambda, som er den vedkjelen eg er mest interessert i. Denne har 230 l ved-volum. Då vert dette 230 l × 18 = 4140 l (det står at Excellent 50 Lambda uansett bør ha eit akkumulatorvolum på 3000 l).
Eg kunne tenkt meg å gå for ein akkumulatortank på rundt 5000 l (inkludert 2-300 l varmtvasstank inni akkumulatortanken).
Høyrast dette fornuftig ut for eit hus på den storleiken eg talar om, samt til varmtvatn for inntil 5 personar?
Kor ofte trur de eg treng å fyre opp i vedkjelen med eit slikt oppsett, i gjennomsnitt? Kvar dag, tredjekvar dag, ein gong i veka...?
Kor mykje ved må eg rekne med at det går med på eitt år med eit slikt oppsett? Eg bur på innlandet i Noreg, og kan rekne med vintertemperaturar ned mot -15°C til -25°C i periodar.
Eg vonar nokon her kan hjelpe meg med nokon innspel. Eg har søkt ein del rundt på Internett generelt og på dette forumet spesielt, men eg kunne godt tenkje meg å få nokon direkte innspel på dei tankane og ideane eg har rundt dette.
På førehand takk for svar!
(Eg håpar det går greitt at eg skriv på norsk? Eg forstår at å bruke vedkjele (vedpanna) til oppvarming av hus er mykje meir vanleg i Sverige enn i Noreg, så det er ikkje så mykje råd og tips å få på tilsvarande norske diskusjonsforum...
Det vert litt for dumt å skrive på engelsk, og sjølv om eg forstår svensk godt så er eg ikkje god i svensk rettskriving, så de får heller spørje viss de lurar på noko! )Me har tenkt å totalrenovere huset me bur i, og i den samanheng så vurderer me sterkt vassboren varme med vedkjele til oppvarming og varmtvatn. Eg har tilgang på gratis/billeg ved, samt god plass til å oppbevare veden, så då verka dette som ein god ide for å spare litt pengar på straum.
Det arealet som kan vere aktuelt å varme opp kan vere på opptil 228 m[SUP]2[/SUP]. Eg har søkt litt på nettet, og på nettsidene til Baxi så står det at ein bør ha eit volum på akkumulatortank på opp til 12 liter per kvadratmeter. Viss eg reknar ut dette så får eg 228 m[SUP]2[/SUP] × 12 l/m[SUP]2[/SUP] = 2736 l. Vidare så står det at ein bør ha opp til 18 liter akkumulatortank per liter ved-volum i vedkjelen. Eg har teke utgangspunkt i Excellent 50 Lambda, som er den vedkjelen eg er mest interessert i. Denne har 230 l ved-volum. Då vert dette 230 l × 18 = 4140 l (det står at Excellent 50 Lambda uansett bør ha eit akkumulatorvolum på 3000 l).
Eg kunne tenkt meg å gå for ein akkumulatortank på rundt 5000 l (inkludert 2-300 l varmtvasstank inni akkumulatortanken).
Høyrast dette fornuftig ut for eit hus på den storleiken eg talar om, samt til varmtvatn for inntil 5 personar?
Kor ofte trur de eg treng å fyre opp i vedkjelen med eit slikt oppsett, i gjennomsnitt? Kvar dag, tredjekvar dag, ein gong i veka...?
Kor mykje ved må eg rekne med at det går med på eitt år med eit slikt oppsett? Eg bur på innlandet i Noreg, og kan rekne med vintertemperaturar ned mot -15°C til -25°C i periodar.
Eg vonar nokon her kan hjelpe meg med nokon innspel. Eg har søkt ein del rundt på Internett generelt og på dette forumet spesielt, men eg kunne godt tenkje meg å få nokon direkte innspel på dei tankane og ideane eg har rundt dette.
På førehand takk for svar!
Det blir nog bra med 5000 liter och den pannan, även om jag klarar mig fint med 3500 liter och solo innova 30 kw till ca 200 kvadrat, lite mildare klimat förvisso, skulle gärna haft som du planerar!
Men om du ska kunna dra bästa nytta av den stora volymen måste skiktningen i tanken vara skarp, mellan varmt vatten från pannan och det kalla där värmen använts. En förrådsberedare i tanken som du planerat gör tyvärr skiktningen sämre. Kanske du ska göra tappvarmvatten till duschen etc på annat sätt? Slingor i tanken, en långt ner och en högt upp, är bra men allra bäst är en tappvarmvattenautomat, TVA. Varmvattnet bereds med plattvärmeväxlare. Går att köpa eller att bygga själv (det gjorde jag, blev kanonbra, sök gamla trådar)
Välkommen till forumet!
Men om du ska kunna dra bästa nytta av den stora volymen måste skiktningen i tanken vara skarp, mellan varmt vatten från pannan och det kalla där värmen använts. En förrådsberedare i tanken som du planerat gör tyvärr skiktningen sämre. Kanske du ska göra tappvarmvatten till duschen etc på annat sätt? Slingor i tanken, en långt ner och en högt upp, är bra men allra bäst är en tappvarmvattenautomat, TVA. Varmvattnet bereds med plattvärmeväxlare. Går att köpa eller att bygga själv (det gjorde jag, blev kanonbra, sök gamla trådar)
Välkommen till forumet!
6 kubik och en premiumpanna är väl ett bra recept!
Planera rördragning så att skiktning och avluftning fungerar optimalt.
Som Stenolofanders sa, Tappvattenautomat istället för förrådsberedare i tanken.
Verkar inte vara så vanligt i Norge heller?
https://www.ahlsell.se/10/varme--sanitet/varme/vattenvarmareberedare/varmvattenautomat/
http://www.baxi.se/produkter/tankar/beredare-och-spiraler/plattvarmevaxlare/
Planera rördragning så att skiktning och avluftning fungerar optimalt.
Som Stenolofanders sa, Tappvattenautomat istället för förrådsberedare i tanken.
Verkar inte vara så vanligt i Norge heller?
https://www.ahlsell.se/10/varme--sanitet/varme/vattenvarmareberedare/varmvattenautomat/
http://www.baxi.se/produkter/tankar/beredare-och-spiraler/plattvarmevaxlare/
Tusen takk for svar, folkens!
Veldig interessant å høyre om TVA, dette konseptet hadde eg ikkje høyrt om før! Som du Nils-Orvar seier så er dette heller ikkje vanleg i Noreg.
Eg hadde lese litt om dette med skiktning, men eg var ikkje klår over at varmtvasstank (förrådsberedare) i akkumulatortanken øydela så mykje for dette. Eg søkte litt på nettet og fann dette her, som stadfestar det de seier veldig bra: http://byggebolig.no/imageoriginals/2dc7019cdbfa9e96f7cbcc32ea5309ac2c65897b.pdf
Korleis er det med temperaturen på varmtvatnet frå desse? Eg ser at Baxi sin er stilt inn til 50°C. Andre stadar har eg sett at dei anbefaler at varmtvatnet skal liggje på 60-70°C. Men det er kanskje ikkje så farleg?
Vidare så ser eg at du Nils-Orvar nemner 6 kubikk for akkumulatortanken. Er det slik at du meiner eg burde gått opp frå 5 til 6 i høve til det oppsettet eg har skissert?
Veldig interessant å høyre om TVA, dette konseptet hadde eg ikkje høyrt om før! Som du Nils-Orvar seier så er dette heller ikkje vanleg i Noreg.
Eg hadde lese litt om dette med skiktning, men eg var ikkje klår over at varmtvasstank (förrådsberedare) i akkumulatortanken øydela så mykje for dette. Eg søkte litt på nettet og fann dette her, som stadfestar det de seier veldig bra: http://byggebolig.no/imageoriginals/2dc7019cdbfa9e96f7cbcc32ea5309ac2c65897b.pdf
Korleis er det med temperaturen på varmtvatnet frå desse? Eg ser at Baxi sin er stilt inn til 50°C. Andre stadar har eg sett at dei anbefaler at varmtvatnet skal liggje på 60-70°C. Men det er kanskje ikkje så farleg?
Vidare så ser eg at du Nils-Orvar nemner 6 kubikk for akkumulatortanken. Er det slik at du meiner eg burde gått opp frå 5 til 6 i høve til det oppsettet eg har skissert?
Här är några fler varianter på TVA:
Technische Alternative
VVFS
Jag har den från VVFS och den fungerar bra men du behöver en styrning till den också.
En annan fördel med TVA är ju att du har nästan obegränsat med varmvatten och ingen risk för legionella.
Så stor acktank som du har plats och råd med (inom rimliga gränser). Sen beror det ju lite på hur vardagen ser ut, hur man jobbar och när man kan elda.
Vi har 4m³ vid pannan i garaget och 500liter "tekniktank" i huset. Den här vintern, som väl får räknas som ganska mild, har vi eldat ca varannan dag, ca 180m² äldre hus i mellansverige.
Skulle jag köpa ny panna idag skulle jag i allafall överväga någon av dom Österikiska pannorna som ser ut att var fina.
Technische Alternative
VVFS
Jag har den från VVFS och den fungerar bra men du behöver en styrning till den också.
En annan fördel med TVA är ju att du har nästan obegränsat med varmvatten och ingen risk för legionella.
Så stor acktank som du har plats och råd med (inom rimliga gränser). Sen beror det ju lite på hur vardagen ser ut, hur man jobbar och när man kan elda.
Vi har 4m³ vid pannan i garaget och 500liter "tekniktank" i huset. Den här vintern, som väl får räknas som ganska mild, har vi eldat ca varannan dag, ca 180m² äldre hus i mellansverige.
Skulle jag köpa ny panna idag skulle jag i allafall överväga någon av dom Österikiska pannorna som ser ut att var fina.
Takk for tips, Nybyggarn! Eg kikka litt i den tråden du linka til angåande austerrikske vedkjelar, og eg fann ut at ETA har ein representant her i Noreg. Slik eg ser det så kan det vere greitt å ha ein representant her i landet i tilfelle ein treng reservedelar/service/hjelp.
Elles så ser eg òg at ETA har eigen TVA som kan koplast opp til styringssystemet på vedkjelen.
Eg har søkt litt på nettet og her på forumet etter informasjon om ETA, og får inntrykk av at dei er bra, men dyre?
Elles så kjem eg nok til å gå for så stor akkumulatortank som mogeleg, ja, eg ser føre meg 5-6 kubikk så sant eg får plass i kjellaren.
Elles så ser eg òg at ETA har eigen TVA som kan koplast opp til styringssystemet på vedkjelen.
Eg har søkt litt på nettet og her på forumet etter informasjon om ETA, og får inntrykk av at dei er bra, men dyre?
Elles så kjem eg nok til å gå for så stor akkumulatortank som mogeleg, ja, eg ser føre meg 5-6 kubikk så sant eg får plass i kjellaren.
Ska du ha så stor tank, isolera den väl så att du kan nyttja hela ackumulatorvolymen utan att lagringsförlusterna blir för stora. Fler tips för att minska värmeförlusterna och få bra skiktning i ackumulatortanken:
A) hellre mycket isolering än lite, särskilt runt övre delen av tanken.
B) hellre dragfritt i isoleringen än dragigt, svep t ex in isoleringen runt tanken med vindväv och bygg in med skivor eller spånt. Tänk som när du klär dig själv en kall och blåsig dag.
C) hellre nedåtkrökta än raka anslutningar till tanken, krök alla anslutningar nedåt, innanför isoleringen, åtminstone de anslutningar som sitter högt på tanken.
D) hellre expansionskärl kopplat till systemets kallaste vatten än till det varmaste. Ett öppet expansionskärl med kall anslutning har jag, det fungerar utmärkt.
E) som redan sagts TVA hellre än slingor hellre än förrådsberedare utanför tanken hellre än förrådsberedare i tanken.
F) hellre en stor tank än flera mindre
G) hellre en cylindrisk tank än en rektangulär.
A) hellre mycket isolering än lite, särskilt runt övre delen av tanken.
B) hellre dragfritt i isoleringen än dragigt, svep t ex in isoleringen runt tanken med vindväv och bygg in med skivor eller spånt. Tänk som när du klär dig själv en kall och blåsig dag.
C) hellre nedåtkrökta än raka anslutningar till tanken, krök alla anslutningar nedåt, innanför isoleringen, åtminstone de anslutningar som sitter högt på tanken.
D) hellre expansionskärl kopplat till systemets kallaste vatten än till det varmaste. Ett öppet expansionskärl med kall anslutning har jag, det fungerar utmärkt.
E) som redan sagts TVA hellre än slingor hellre än förrådsberedare utanför tanken hellre än förrådsberedare i tanken.
F) hellre en stor tank än flera mindre
G) hellre en cylindrisk tank än en rektangulär.
Mange takk for gode tips, Stenolofanders!
Det meste av det du føreslår forstår eg hensikten med, men det var eit par av punkta eg lura litt på:
Punkt C: Kva er grunnen til at det er betre med nedoverbøygde (nedåtkrökta) tilkoplingar enn rette (raka) tilkoplingar?
Punkt D: Eg har sett litt på dette med ekspansjonstank (expansionskärl), men eg veit ikkje heilt om eg har forstått hensikten med denne? Er det som ein "sikringsventil" i tilfelle overtrykk i akkumulatortankane? Og kvifor vil det vere ein fordel at denne er kopla til det kaldaste vatnet?
Takk igjen for alle innspel og tips eg har fått i denne tråden så langt, dette lærer eg mykje av!
Det meste av det du føreslår forstår eg hensikten med, men det var eit par av punkta eg lura litt på:
Punkt C: Kva er grunnen til at det er betre med nedoverbøygde (nedåtkrökta) tilkoplingar enn rette (raka) tilkoplingar?
Punkt D: Eg har sett litt på dette med ekspansjonstank (expansionskärl), men eg veit ikkje heilt om eg har forstått hensikten med denne? Er det som ein "sikringsventil" i tilfelle overtrykk i akkumulatortankane? Og kvifor vil det vere ein fordel at denne er kopla til det kaldaste vatnet?
Takk igjen for alle innspel og tips eg har fått i denne tråden så langt, dette lærer eg mykje av!
C) Nedåtkrökta anslutningar, innanför isoleringen, hindrar att varmt vatten kyld genom självcirkulation i rören. Värmeförlusterna blir därför mindre och skiktningen i tanken behålls längre.
D) När vattnet värms upp expanderar det och tar större plats, när värmen används och vattnet svalnar tar det mindre plats. Expansionkärlet tar emot den volym vatten som ökar när vattnet värms och lämnar den åter när det svalnar. Du ska ha en separat säkerhetsventil också, som släpper ut trycket om det blir något fel.
Det finns två huvudtekniker för expansionskärl i värmesystem, öppen expansion och tryckexpansion (sluten expansion). Fördelar och nackdelar med båda, men för vedeldning är öppen expansion i princip bäst, billigast och säkrast. Anledningen att koppla till det kallaste vattnet är att det då är det kallaste vattnet (ca +15-20 grader i mitt system) som strömmar in i expansionskärlet, och att det vatten som strömmar tillbaka går tillbaka till det kallaste vattnet i systemet, istället för att blanda sig med det varma vattnet. Värmeförlusterna blir mindre och skiktningen blir bättre med kall anslutning.
Kort om för/nackdelar med respektive teknikval för expansion:
Öppen expansion med kall anslutning (ÖK, min förkortning). Fördel: driftsäkert, värmebesparande, billigt material. Nackdel: svårast och eventuellt dyrast installation, risk för syresättning av systemets vatten.
Öppen expansion med varm anslutning (ÖV, min förkortning). Fördel: driftsäkert, billigt material, mindre risk för syresättning av systemets vatten.
Nackdel: installation medelsvår. Höga värmeförluster.
Tryckexpansion med kall anslutning (TK, min förkortning). Fördel: enkel installation, värmebesparande, ingen risk för syresättning av systemets vatten. Nackdel: mindre driftsäkert, dyrare material.
TV är inte aktuellt: varmt vatten förkortar livslängden på materialet i tryckkärlet.
D) När vattnet värms upp expanderar det och tar större plats, när värmen används och vattnet svalnar tar det mindre plats. Expansionkärlet tar emot den volym vatten som ökar när vattnet värms och lämnar den åter när det svalnar. Du ska ha en separat säkerhetsventil också, som släpper ut trycket om det blir något fel.
Det finns två huvudtekniker för expansionskärl i värmesystem, öppen expansion och tryckexpansion (sluten expansion). Fördelar och nackdelar med båda, men för vedeldning är öppen expansion i princip bäst, billigast och säkrast. Anledningen att koppla till det kallaste vattnet är att det då är det kallaste vattnet (ca +15-20 grader i mitt system) som strömmar in i expansionskärlet, och att det vatten som strömmar tillbaka går tillbaka till det kallaste vattnet i systemet, istället för att blanda sig med det varma vattnet. Värmeförlusterna blir mindre och skiktningen blir bättre med kall anslutning.
Kort om för/nackdelar med respektive teknikval för expansion:
Öppen expansion med kall anslutning (ÖK, min förkortning). Fördel: driftsäkert, värmebesparande, billigt material. Nackdel: svårast och eventuellt dyrast installation, risk för syresättning av systemets vatten.
Öppen expansion med varm anslutning (ÖV, min förkortning). Fördel: driftsäkert, billigt material, mindre risk för syresättning av systemets vatten.
Nackdel: installation medelsvår. Höga värmeförluster.
Tryckexpansion med kall anslutning (TK, min förkortning). Fördel: enkel installation, värmebesparande, ingen risk för syresättning av systemets vatten. Nackdel: mindre driftsäkert, dyrare material.
TV är inte aktuellt: varmt vatten förkortar livslängden på materialet i tryckkärlet.
OK, takk for forklåringa!
Eitt anna spørsmål: Eg har lurt litt på å ha ein vanleg vedomn/peis med vasskappe i stova, i tillegg til vedpanne i kjellaren, for å kunne bruke denne som supplement/backup til vedpanna (ettersom eg likevel ynskjer å ha vedomn i stova).
Eg har sjekka litt rundt dette, men mange seier dette ikkje er nokon vits i sidan ein slik omn/peis med vasskappe yter såpass mykje dårlegare enn ei vedpanne, og at desse omnane må fyrast veldig hardt for å få noko effekt ut av dei. I så måte så har dei berre anbefalt meg å ha ein vanleg vedomn i stova, og bruke elkolbar som backup for vedpanna i staden.
Kva trur folket her, er det nokon som har erfaringar med å bruke båe delar, eller som har ei meining om saka?
Eitt anna spørsmål: Eg har lurt litt på å ha ein vanleg vedomn/peis med vasskappe i stova, i tillegg til vedpanne i kjellaren, for å kunne bruke denne som supplement/backup til vedpanna (ettersom eg likevel ynskjer å ha vedomn i stova).
Eg har sjekka litt rundt dette, men mange seier dette ikkje er nokon vits i sidan ein slik omn/peis med vasskappe yter såpass mykje dårlegare enn ei vedpanne, og at desse omnane må fyrast veldig hardt for å få noko effekt ut av dei. I så måte så har dei berre anbefalt meg å ha ein vanleg vedomn i stova, og bruke elkolbar som backup for vedpanna i staden.
Kva trur folket her, er det nokon som har erfaringar med å bruke båe delar, eller som har ei meining om saka?
Eg har no prøvd meg på fylgjande reknestykke/resonnement, det hadde vore moro å høyre om folket her meiner eg har tenkt rett:
Basera på historiske tal for huset me bur i så reknar eg med eit straumforbruk per månad på ca. 1400 kWh i gjennomsnitt (dette vert truleg mindre når me får oppgradert huset, men eg tek heller eit "worst case scenario" for å vere viss på at eg er greitt innføre). I fylgje tal frå norske SINTEF som eg fann på nettet så går 64 % av dette (altså 896 kWh) til oppvarming, og 15 % (altså 210 kWh) til varmtvatn. Det er desse energibehova eg tenkjer å erstatte med vedkjelen.
Det vil då i mitt høve seie eit behov per månad på 896 kWh x 1,33 (grunnen til å gonge med 1,33 er at me per i dag varmar opp to etasjar og i framtida tenkjer å varme opp ein til) + 210 kWh = 1402 kWh til oppvarming og varmtvatn, eller 16820 kWh per år.
Eg har i dette høvet gått ut frå ein ETA SH 50 kW vedkjele som har ein makseffekt 50 kW og ei brennetid på 5,6 timar med denne effekten (produsenten sine data). Det gjev då 280 kWh per opptenning.
16820 kWh / 280 kWh = 60 opptenningar per år.
For kvar fullstendige opptenning i denne omnen går det 223 l ved. Det tyder 223 l x 60 = 13396 l = 13,4 m3 med ved per år.
Med andre ord burde eg, ut frå dette, kunne rekne med eit vedforbruk på ikring 13-14 m3 per år, kanskje ein del mindre viss huset vert meir energieffektivt. Høyrast dette fornuftig ut?
Eg stussar litt på dette, for i eit dokument gjeve ut av Norsk Bioenergiforening (http://www.flisvarme.no/Tips/gardsvarme.pdf, sjå side 13) så står det at med ein 50 kW vedkjele og 2-4 m3 akkumulatortank så lyt ein rekne med ikring 37 m3 med ved per år. Dette er omtrent tre-gongen av det talet eg kom fram til! :x
Har eg tenkt heilt fullstendig feil, eller er det Norsk Bioenergiforening som har teke skikkeleg godt i her? For tida så er vedlogistikken den største "nøtta" eg ser på, og det er milevis med forskjell på å frakte 14 m3 og 37 m3 ved mellom vedskjol og fyringsrom.
Basera på historiske tal for huset me bur i så reknar eg med eit straumforbruk per månad på ca. 1400 kWh i gjennomsnitt (dette vert truleg mindre når me får oppgradert huset, men eg tek heller eit "worst case scenario" for å vere viss på at eg er greitt innføre
). I fylgje tal frå norske SINTEF som eg fann på nettet så går 64 % av dette (altså 896 kWh) til oppvarming, og 15 % (altså 210 kWh) til varmtvatn. Det er desse energibehova eg tenkjer å erstatte med vedkjelen.Det vil då i mitt høve seie eit behov per månad på 896 kWh x 1,33 (grunnen til å gonge med 1,33 er at me per i dag varmar opp to etasjar og i framtida tenkjer å varme opp ein til) + 210 kWh = 1402 kWh til oppvarming og varmtvatn, eller 16820 kWh per år.
Eg har i dette høvet gått ut frå ein ETA SH 50 kW vedkjele som har ein makseffekt 50 kW og ei brennetid på 5,6 timar med denne effekten (produsenten sine data). Det gjev då 280 kWh per opptenning.
16820 kWh / 280 kWh = 60 opptenningar per år.
For kvar fullstendige opptenning i denne omnen går det 223 l ved. Det tyder 223 l x 60 = 13396 l = 13,4 m3 med ved per år.
Med andre ord burde eg, ut frå dette, kunne rekne med eit vedforbruk på ikring 13-14 m3 per år, kanskje ein del mindre viss huset vert meir energieffektivt. Høyrast dette fornuftig ut?
Eg stussar litt på dette, for i eit dokument gjeve ut av Norsk Bioenergiforening (http://www.flisvarme.no/Tips/gardsvarme.pdf, sjå side 13) så står det at med ein 50 kW vedkjele og 2-4 m3 akkumulatortank så lyt ein rekne med ikring 37 m3 med ved per år. Dette er omtrent tre-gongen av det talet eg kom fram til! :x
Har eg tenkt heilt fullstendig feil, eller er det Norsk Bioenergiforening som har teke skikkeleg godt i her? For tida så er vedlogistikken den største "nøtta" eg ser på, og det er milevis med forskjell på å frakte 14 m3 og 37 m3 ved mellom vedskjol og fyringsrom.
Redigerat:
Det blir nog nånstans däremellan: 13 kubikmeter kan det kanske bli med ett väldigt bra system och välisolerat hus, 37 låter som ett ganska ineffektivt system, tunt med isolering eller särdeles hårda vintrar. Jag gör av med ca 20 kubikmeter (staplad ved) för liknande boyta som din, hyfsat system, hyfsat isolerat, södra Sverige.
37 kubikmeter behöver du nog inte planera för, men ta i lite mer än 13: du ska väl experimentera och ställa in systemet och vräka dig i lyx med varmvatten och värme första vintern. Det gör ju heller ingen skada om veden får ligga två år, tvärtom. Lägg upp 25 kubikmeter kanske, eller 30?
37 kubikmeter behöver du nog inte planera för, men ta i lite mer än 13: du ska väl experimentera och ställa in systemet och vräka dig i lyx med varmvatten och värme första vintern. Det gör ju heller ingen skada om veden får ligga två år, tvärtom. Lägg upp 25 kubikmeter kanske, eller 30?
Takk for svar! Jau, eg har fått nokon innspel frå andre plassar òg, og eg har forstått at reknestykket mitt nok er litt for ideelt. Det ser ut som at dei fleste landar på at eg treng 20-25 lm3 med ved per år til det oppsettet eg ser føre meg.
Dessutan, som du seier, så er det betre å leggje opp litt for mykje ved slik at eg heller har litt i reserve til året etter!
Takk for mykje lærerike innspel i denne tråden så langt, folkens! Kjenner eg meg sjølv rett så kjem der nok nokon fleire spørsmål etter kvart, og eg kjem nok uansett til å oppdatere tråden i forhold til kva som skjer vidare i dette prosjektet.
Dessutan, som du seier, så er det betre å leggje opp litt for mykje ved slik at eg heller har litt i reserve til året etter!
Takk for mykje lærerike innspel i denne tråden så langt, folkens!
Kjenner eg meg sjølv rett så kjem der nok nokon fleire spørsmål etter kvart, og eg kjem nok uansett til å oppdatere tråden i forhold til kva som skjer vidare i dette prosjektet. Eg har forresten eitt spørsmål: Eg driv og ser på ulike merke av vedkjelar no. I den dyraste enden av pris-skalaen har me slike som Fröling, ETA og Hargassner. I den andre enden er slike som Orlan og Atmos. Eg visste nok at der var ein del forskjell i pris på desse, men at dei austerrikske kjelane var så mykje som tre til fire gonger så dyre som dei billegaste austeuropeiske (i alle fall her i Noreg) var eg ikkje klår over... :x
Eg har søkt både her på forumet og på nettet elles, og det ser ut som om der er folk som har både gode og dårlege erfaringar med dei fleste merke. Eg har i alle fall ikkje funne noko som ser ut til å vere eit skikkeleg elendig merke. Forhandlarane sjølve er det ikkje så mykje vits i å spørje om slike forskjellar, då dei naturleg nok vil forsvare "sine" merke.
Det eg kunne tenkt meg å finne ut av er kva det eventuelt er eg får i ein av dei austerrikske kjelane som eg ikkje får i ein Orlan eller Atmos med tanke på kvalitet og dagleg bruk?
Det som er viktig for meg er at vedkjelen er så enkel å fyre opp i og så enkel i bruk at kona (og eventuelle ungar på sikt) er i stand til å bruke han på ein enkel og grei måte. Vidare så kan eg tenkje meg ein kjele der eg kan bruke litt forskjellige typar ved (alt frå relativt tynne greiner til store kubbar) utan at det vert for store problem med forbrenninga, og der innbiller eg meg kanskje at dei noko dyrare kjelane med lambdastyring er best...?
Det hadde vore interessant å høyre kva folket her har for innspel for og imot dei dyre og billege kjelane.
Eg har søkt både her på forumet og på nettet elles, og det ser ut som om der er folk som har både gode og dårlege erfaringar med dei fleste merke. Eg har i alle fall ikkje funne noko som ser ut til å vere eit skikkeleg elendig merke. Forhandlarane sjølve er det ikkje så mykje vits i å spørje om slike forskjellar, då dei naturleg nok vil forsvare "sine" merke.
Det eg kunne tenkt meg å finne ut av er kva det eventuelt er eg får i ein av dei austerrikske kjelane som eg ikkje får i ein Orlan eller Atmos med tanke på kvalitet og dagleg bruk?
Det som er viktig for meg er at vedkjelen er så enkel å fyre opp i og så enkel i bruk at kona (og eventuelle ungar på sikt) er i stand til å bruke han på ein enkel og grei måte. Vidare så kan eg tenkje meg ein kjele der eg kan bruke litt forskjellige typar ved (alt frå relativt tynne greiner til store kubbar) utan at det vert for store problem med forbrenninga, og der innbiller eg meg kanskje at dei noko dyrare kjelane med lambdastyring er best...?
Det hadde vore interessant å høyre kva folket her har for innspel for og imot dei dyre og billege kjelane.
Takk enno ein gong for mykje god hjelp, folkens! No er planen å gå i gang med restaurering av hus til våren, så eg har laga ein ny tråd for den delen av prosjektet som går på vedkjele og fyringsrom:
https://www.byggahus.se/forum/threa...solfangaranlegg-og-fyringsrom-pannrum.308616/
No er planen å gå i gang med restaurering av hus til våren, så eg har laga ein ny tråd for den delen av prosjektet som går på vedkjele og fyringsrom:https://www.byggahus.se/forum/threa...solfangaranlegg-og-fyringsrom-pannrum.308616/