Spännvidd på 160x210
Jag stökar runt lite i en äldre skolbyggnad där jag bla ska riva en mellanvägg. Allt tyder på att den inte är bärande men jag tänkte dubbelkolla om någon har koll på vilken spännvidd bjälklaget borde klara?
- Nästan nio meter mellan ytterväggarna
- Bjälklaget består av stockar, ca 160x210 mm
- c/c 750 mm
- Oinredd kallvind på ovansidan med spikat, ospontat, brädgolv.
- Brädor, vassmatta och puts på undersidan.
- Nästan nio meter mellan ytterväggarna
- Bjälklaget består av stockar, ca 160x210 mm
- c/c 750 mm
- Oinredd kallvind på ovansidan med spikat, ospontat, brädgolv.
- Brädor, vassmatta och puts på undersidan.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Om vinden är helt oinredd och inte används till förvaring och man kan räkna med en egenvikt runt 1 kN/kvm så ligger den maximala spännvidden på ca 7,5 meter. Men då får man inte använda vinden som dansgolv eller liknande.
Tack. Känner du till om det finns någon app eller onlineverktyg som man kan använda för liknande enkla överslagsberäkningar som ändå går utanför vad Träguidens lathund klarar?
Jag kapade reglarna i väggen idag utan en tillstymmelse till nyp i sågbladet, men då kanske det är bäst att stoppa in någon form av balk ändå.
Jag kapade reglarna i väggen idag utan en tillstymmelse till nyp i sågbladet, men då kanske det är bäst att stoppa in någon form av balk ändå.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Virkeskvaliteten är en okänd variabel i detta sammanhang. Jag räknade som om dina bjälkar var C 24, men de kanske var mycket bättre.
Själv använder jag aldrig appar eller online program, eftersom jag inte litar riktigt på dem. Den råa elasticitetsteorin är bäst. Träguidens tabeller använder jag givetvis när det passar. De är enormt pålitliga. Vad du kan göra när du kommer på udda dimensioner är att räkna om dem till standardiserade sådana. Yttröghetsmomentet är en geometrisk storhet som man använder när man beräknar t.ex. nedböjning. Det beräknas enligt formeln bxh^3/12. Bredden gånger höjden upphöjt till tre delat med tolv. Man kan använda vilken enhet man vill, bara man är konsekvent. Själv använder jag centimeter av gammal vana. Yttröghetsmomentet för 16x21 cm blir då 12448 cm4. Det motsvarar t.ex. 4,5x32. Man kan bara jämföra virke av samma klass.
Själv använder jag aldrig appar eller online program, eftersom jag inte litar riktigt på dem. Den råa elasticitetsteorin är bäst. Träguidens tabeller använder jag givetvis när det passar. De är enormt pålitliga. Vad du kan göra när du kommer på udda dimensioner är att räkna om dem till standardiserade sådana. Yttröghetsmomentet är en geometrisk storhet som man använder när man beräknar t.ex. nedböjning. Det beräknas enligt formeln bxh^3/12. Bredden gånger höjden upphöjt till tre delat med tolv. Man kan använda vilken enhet man vill, bara man är konsekvent. Själv använder jag centimeter av gammal vana. Yttröghetsmomentet för 16x21 cm blir då 12448 cm4. Det motsvarar t.ex. 4,5x32. Man kan bara jämföra virke av samma klass.
Ok, stort tack för hjälpen!