Det enklaste är förmodligen att gå tillbaka till "normalläget" och ta bort möjligheten att kvitta boräntekostnader mot inkomst av tjänst. Men det är förmodligen otänkbart då det kommer att uppfattas som ett renodlat "rikemansavdrag".G OMathson skrev:
Kanske ska man bara kunna kvitta ränteinkomster (ink. skatt på KF/ISK) mot ränteutgifter? Skulle uppmuntra sparande om inte annat.C cpalm skrev:Det enklaste är förmodligen att gå tillbaka till "normalläget" och ta bort möjligheten att kvitta boräntekostnader mot inkomst av tjänst. Men det är förmodligen otänkbart då det kommer att uppfattas som ett renodlat "rikemansavdrag".
Ja, grundregeln är att man får kvitta kapitalkostnader mot inkomst av kapital. Sedan tillkom undantagsregeln för bolåneräntor där man får kvitta dem mot inkomst av tjänst.engs skrev:
Nu ser jag att det var så du menade, har aldrig haft bolån under de reglerna så visste inte att så varit fallet.C cpalm skrev:
Ja det skulle säkert inte gå politiskt, då försvinner det nog bara helt. Men tror det skulle vara positivt att uppmuntra sparande på det sättet. Göra medelsvensson mer robust för tillfälliga ekonomiska svackor.
Åkte på att att inte kunna göra avdrag på källskatt själv, aktier som ligger i en utländsk bank. Fick bara göra något generellt avdrag med 500(?)kr för att jag hade ränteutgifter som var högre än ränteinkomsterna. (Skatten från KF/ISK räknades inte som ränteutgift, så det kändes lite surt.) Så där verkar någon balans av ränteinkomster vs ränteutgifter leva kvar.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Men jag har vanliga ränteinkomster på mitt buffert konto hos banken som sedan i deklarationen kvittas mot ränteutgifter (sparränta 0,85% låneränta 0,94% = diff 0,09%) ska det vara kvar så? Men man ska inte dra 0,09% av skatten (30% som i detta exempel gör att det efter skatt kostar 0,063%) att låna "av sig själv". Exemplet ger att det kostar 52,5 Sek/månad att låna 1 miljon av sig själv om man har lön. Sen är det väl inte bara bolån som skulle påverkas, gäller väl alla privata räntekostnader? Hur är det med leasing och sådant?C cpalm skrev:Det enklaste är förmodligen att gå tillbaka till "normalläget" och ta bort möjligheten att kvitta boräntekostnader mot inkomst av tjänst. Men det är förmodligen otänkbart då det kommer att uppfattas som ett renodlat "rikemansavdrag".
Jag lånar också av mig själv, kan lösa bolånet idag om jag vill men vill ha en ordentlig buffert med snabba casch även om jag skulle spara nån tusenlapp att betala av lånet. Att kvitta kapitalinkomster/förluster är helt rimligt men att göra avdrag mot arbetsinkomst , ja jag vet inte , det drabbar ju ingen rik person.
Det är ju bara bolån där räntekostnaden får dras av mot inkomst av tjänst enligt dagens specialregel. Så om man tar bort specialregeln men i övrigt inte pillrar på reglerna för inkomstslaget kapital så påverkas ju endast bolån.G OMathson skrev:
Har det ändrats? Har väl haft nåt bensinkort eller så där jag missat att betala i tid och blivit typ 50 spänn ränta. Det drogs av förr men jag är ju så exemplarisk numera så det var väl nåt nåt år sen.C cpalm skrev:
Nä, det kanske är alla räntekostnader som får dras av från tjänsteinkomster idag?
Ja, i så fall får det ju lite större konsekvenser om man slopar den regeln.
Ja, i så fall får det ju lite större konsekvenser om man slopar den regeln.
Jag väljer att slopa ränteavdraget alla dagar!!B BJKALLE skrev:
REFORMISTERNAS FÖRSLAG
"Förslag: Beskatta småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter med 0,75 procent av taxeringsvärdet utan maxtak oavsett byggnadsår. Räntebeläggningen av uppskjuten kapitalvinst slopas och stämpelskatt och lagfartsavgift sänks så att de endast täcker administrationskostnader. Utöver detta införs ett fastighetsskatteavdrag på 1000 kr 2008 förändrades den statliga fastighetsskatten och bytte namn till kommunal fastighetsavgift. Trots namnet utgör nuvarande fastighetsavgift en skatt på 0,3 procent av fastighetens taxeringsvärde för bostadsrätter i flerbostadshus och 0,75 procent för småhus. Detta maxtak gör nuvarande fastighetsskatt kraftigt regressiv: det skiljer endast några hundralappar mellan årsavgiften för ett hus värt en miljon kronor i Hällefors och en villa värd 20 miljoner kronor på Djursholm. "
Idag tjänar inte det flesta på att ha det som det är idag och skulle slopande av ränteavdraget gå igenom skulle detta kosta mycket mer. förslag på det finns från "Slopa ränteavdragen Motion 2017/18:84 av Sara-Lena Bjälkö (SD)" m.fl. Räkna själv 30% av ränta att betala till i stället för 0.75% så in vem som helst att en fastighetsskatt är en mild bris i vad som kan komma!
Kan någon säga mig varför skall den som har råd att köpa en villa för 30 miljoner eller mer inte betala mer än 8 349 kronor för inkomståret 2020. Var finns rättvisan i detta?
Man alltid diskuterar nivån är 0.75% rätt eller skall det vara 0.50% o.s.v. för fastighetsskatten.
Tänk på ordspråket som säger; "Man kan inte både äta kakan och ha den kvar"
Vi kommer att få välja ränteavdraget eller fastighetsskatt. Vad väljer du?
Ränteavdraget ökar bostadspriserna (med 1,5% ränta och 30% avdrag så kostar ytterligare 1 miljon i lån 875kr/mån)
Ränteavdraget tar bort incitamenten att bygga billigare (de senaste tio åren har Byggprisindex ökat dubbelt så mycket som Konsumentprisindex)
Ränteavdraget skapar finansiell instabilitet
Ränteavdraget ger mest skatteåterbäring till den som lånat mest
Räntebidraget ökar den totala skuldsättningen i samhället
Fastighetsskatt är en tillgångsskatt och då bör rimligen alla tillgångar beskattas (båtar, bilar, klockor, antikviteter, konst osv.) Bostadsfastigheter har redan beskattats med omsättningsskatt redan när det byggs, för till skillnad mot flertalet kommersiella fastigheter så har bostäderna beskattats med mervärdesskatt (25%).
Likviditetsregeln gäller inte för fastighetsskatt, dvs utan, eller med liten inkomst så måste du flytta.
Jag kan t o m drista mig till att det är bättre att höja reavinstskatten, för då har individen åtminstone kunnat påverka skatten.
Slopandet av räntebidrag kan med enkelhet minskas över tid så att effekten blir liten och omställningen inte så kännbar, säg 1 procentenhets minskning per år.
Redigerat:
Minns att det dök upp ett formulär förr från skattemyndigheten där man skulle fylla i saker som hur lång köksbänk man hade, vilket tak, när fönstren var bytta osv.. Vill inte ha tillbaka det systemet, däremot läste jag det finstilta och det var inte straffbart att låta bli att svara, att däremot ljuga kunde vara det så jag svarade aldrig på dessa och dom hörde aldrig av sig heller. Höll nog ner taxeringsvärdet en del.
Ja, jag minns att man kunde optimera när man byggde/renoverade, t.ex se till så att köksbänken bara blev 2,99 och inte 3 m, och att inte helkakla utan bara halvkakla badrummet för att slippa få högre taxering.V Ville_Vessla skrev:
Jag hade gärna hållit med dig om du hade haft rätt! De stora flyktingströmmarna under 2015 och framåt gjorde att man intecknade mängder med hyresrätter och även bostadsrätter specifikt för denna grupp. Detta gjorde att köerna snabbt växte och att bostadsrätter as värde sköt i höjden. Tillsammans med lågräntepolitiken har värdet på bostäder accelererat ytterligare. Jag vet något om den saken.RoTe skrev:
Tror vederbörande var sarkastisk....L Leebond skrev: