Solel, konsumtion-produktion och lite reservkraft
Det har ju då och då varit lite trådar kring solceller och eventuell obalans för produktion-konsumtion sett till säkringar och vad man betalar för tariff. Har hjälpt till med en hobbyinstallation där det temat blev aktuellt och samtidigt lite upprustning allmänt samt möjlighet till reservkraft. Passar då fint att ta ett grepp om helheten och välja lösningar som står sig och inte suboptimera efter nuläget i de olika delarna.
Så en liten exkursion i anläggningen med några bilder och kommenterande text:
Allt börjar och slutar ju i de här fallen med anmälan och godkännande från nätägaren. Förvånansvärt snabb och enkel handläggning av E.on här. Nu är det inget jag sysslar med så kanske det är normalläget men ändå positivt för denna ofta i negativa termer utsatta organisation.
Fanns sen tidigare ett markmätarskåp utfört GIII och 35 A abonnemang så att utöka produktionsandelen upp till gräns för mikroproduktion är inget problem. Här skyltat enligt anvisningarna före byte av den tidigare mätaren som inte hanterar produktion.
Så efter byte av säkring nu sedd som servissäkring 50 A och mätare till en mer kvalificerad typ för fyrkvadrantmätning är det bara att slå till anläggningen med produktionen i drift. Mätaren här hanterar import/export, aktivt/reaktivt och oberoende av riktning i faserna så problemet där köp i delar kan nolla sälj finns inte all utvärdering kan och sker netto i anslutningspunkten.
Solceller och omformare har en firma i det gebietet levererat och monterat, jag hjälpte till på AC-sidan. Det är valt en del med 25 kW och en del på ett mindre avsnitt via 10 kW omformare. Ett fabrikat SAJ kinesiskt vet inte hur de står sig bland övriga men inget jag lägger några synpunkter på här. Levererar elenergi gör de åtminstone på något sätt.
Som en liten passus kan vi se på hur relativt klent och oordnat det är utfört invid anslutningen på den större, den mindre går via ett fempoligt jack och öppnas inte för inkopplingen. Typiskt är även hur man ser på PE i många utrustningar från delar av Asien dvs en liten M5 skruv gängad i aluplåten och knappast märkt för identifikation är allt. I många andra fall är tvärtom PE sedd som viktig och övertydligt markerad och avsedd för invändningsfri anslutning med avsedda klämmor osv.
Byggs som strikt femledarsystem med fyrpoliga brytare. Passar bra vid de okända egenskaperna hos de icke galvaniskt skilda omformarna. Medtaget är även två kablar för nätverk som kopplas till en adapter RS232 -> Eth som samtidigt håller en liten serverfunktionalitet för övervakning, statistik.
Skyltar, varselmärkning på plats klart för drift i AC-delen vid produktionsänden.
Mellan nät och konsument en fördelning som sanerar diverse gamla centraler, mätarplats osv som inte på ett vettigt sätt tillåter komplettering utökning med 50 A produktion. Samtidigt ordnas en möjlighet för reservkraft och överspänningsskydd kompletteras byts ut. Allt med tanke på att det försörjer en mindre verksamhet där brukare av olika slag har sin dagliga syssla dvs människor med olika handikapp. Ett jordtag fanns sen tidigare här så det är bara omorganiserat och strukturerat lite. Det är lagt i mycket gynnsam mark och tilltaget så resistansen är extremt låg för en sån här anläggning, några få ohm men det skadar ju inte.
Övre halvan är fördelning, mätning med elkopplare för respektive konsumtion, nät, produktion logiskt ordnade. Undre halva utgående grupper och dessa huvudledningar skyddade av JFB 300 mA.
SPD sitter väl till vid inkommande nät och anslutning mot jord är bra med koppling till såväl chassie som PE och jordtag med fysiskt korta, samlade anslutningar. Skyddens anslutningar är använda som plint vidare så inga stubledningar i onödan där. Även kablage i marken är skilda riktningsmässigt så tidigt som möjligt sett till skyddad/oskyddad sida.
Övre delen med kombinerade omkopplaren reservkraft huvudbrytare utgående grupper och tillhörande avsäkring intag till vänster. Samma struktur rad för rad sen med säkring konsumtion brytare nät och säkring produktion brytare summerat AC mot omformarna. Längst ner bruttomätning solel med Rpi för certifikaten och en switch för övervakning, registrering produktionen.
Som lite kuriosa kring reservkraft inkoppling mot anläggning med femledarsystem kan vi se på sammankopplingen av den källans N och PE mot jordtag och generell PE. Samtliga brytare fyrpoliga och av ett fabrikat med hög kvalitet, kan vara väsentligt när man lägger N kopplad som i detta fallet. Nät, produktion och bruttomätningens N kopplad via en egen skena som blir inkommande N mot omkopplaren i nätdrift. Nolla från reservkraftintaget mot omkopplaren går via sammankopplingspunkt PE-N upptill höger, Dvs här sker samma koppling som annars sker i nätstationens trafos nollpunkt till jord och sen sedd som PEN eller PE och N beroende på distributionstyp vidare ut. Förbrukarnolla blir utgående från omkopplaren och den används vidare i nedre avdelningens N-skena som N i TN-S systemet.
Det var det för denna gången.
Så en liten exkursion i anläggningen med några bilder och kommenterande text:
Allt börjar och slutar ju i de här fallen med anmälan och godkännande från nätägaren. Förvånansvärt snabb och enkel handläggning av E.on här. Nu är det inget jag sysslar med så kanske det är normalläget men ändå positivt för denna ofta i negativa termer utsatta organisation.
Fanns sen tidigare ett markmätarskåp utfört GIII och 35 A abonnemang så att utöka produktionsandelen upp till gräns för mikroproduktion är inget problem. Här skyltat enligt anvisningarna före byte av den tidigare mätaren som inte hanterar produktion.
Så efter byte av säkring nu sedd som servissäkring 50 A och mätare till en mer kvalificerad typ för fyrkvadrantmätning är det bara att slå till anläggningen med produktionen i drift. Mätaren här hanterar import/export, aktivt/reaktivt och oberoende av riktning i faserna så problemet där köp i delar kan nolla sälj finns inte all utvärdering kan och sker netto i anslutningspunkten.
Solceller och omformare har en firma i det gebietet levererat och monterat, jag hjälpte till på AC-sidan. Det är valt en del med 25 kW och en del på ett mindre avsnitt via 10 kW omformare. Ett fabrikat SAJ kinesiskt vet inte hur de står sig bland övriga men inget jag lägger några synpunkter på här. Levererar elenergi gör de åtminstone på något sätt.
Som en liten passus kan vi se på hur relativt klent och oordnat det är utfört invid anslutningen på den större, den mindre går via ett fempoligt jack och öppnas inte för inkopplingen. Typiskt är även hur man ser på PE i många utrustningar från delar av Asien dvs en liten M5 skruv gängad i aluplåten och knappast märkt för identifikation är allt. I många andra fall är tvärtom PE sedd som viktig och övertydligt markerad och avsedd för invändningsfri anslutning med avsedda klämmor osv.
Byggs som strikt femledarsystem med fyrpoliga brytare. Passar bra vid de okända egenskaperna hos de icke galvaniskt skilda omformarna. Medtaget är även två kablar för nätverk som kopplas till en adapter RS232 -> Eth som samtidigt håller en liten serverfunktionalitet för övervakning, statistik.
Skyltar, varselmärkning på plats klart för drift i AC-delen vid produktionsänden.
Mellan nät och konsument en fördelning som sanerar diverse gamla centraler, mätarplats osv som inte på ett vettigt sätt tillåter komplettering utökning med 50 A produktion. Samtidigt ordnas en möjlighet för reservkraft och överspänningsskydd kompletteras byts ut. Allt med tanke på att det försörjer en mindre verksamhet där brukare av olika slag har sin dagliga syssla dvs människor med olika handikapp. Ett jordtag fanns sen tidigare här så det är bara omorganiserat och strukturerat lite. Det är lagt i mycket gynnsam mark och tilltaget så resistansen är extremt låg för en sån här anläggning, några få ohm men det skadar ju inte.
Övre halvan är fördelning, mätning med elkopplare för respektive konsumtion, nät, produktion logiskt ordnade. Undre halva utgående grupper och dessa huvudledningar skyddade av JFB 300 mA.
SPD sitter väl till vid inkommande nät och anslutning mot jord är bra med koppling till såväl chassie som PE och jordtag med fysiskt korta, samlade anslutningar. Skyddens anslutningar är använda som plint vidare så inga stubledningar i onödan där. Även kablage i marken är skilda riktningsmässigt så tidigt som möjligt sett till skyddad/oskyddad sida.
Övre delen med kombinerade omkopplaren reservkraft huvudbrytare utgående grupper och tillhörande avsäkring intag till vänster. Samma struktur rad för rad sen med säkring konsumtion brytare nät och säkring produktion brytare summerat AC mot omformarna. Längst ner bruttomätning solel med Rpi för certifikaten och en switch för övervakning, registrering produktionen.
Som lite kuriosa kring reservkraft inkoppling mot anläggning med femledarsystem kan vi se på sammankopplingen av den källans N och PE mot jordtag och generell PE. Samtliga brytare fyrpoliga och av ett fabrikat med hög kvalitet, kan vara väsentligt när man lägger N kopplad som i detta fallet. Nät, produktion och bruttomätningens N kopplad via en egen skena som blir inkommande N mot omkopplaren i nätdrift. Nolla från reservkraftintaget mot omkopplaren går via sammankopplingspunkt PE-N upptill höger, Dvs här sker samma koppling som annars sker i nätstationens trafos nollpunkt till jord och sen sedd som PEN eller PE och N beroende på distributionstyp vidare ut. Förbrukarnolla blir utgående från omkopplaren och den används vidare i nedre avdelningens N-skena som N i TN-S systemet.
Det var det för denna gången.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 850 inlägg
Mycket intressant. Så trevligt med gott om plats i skåpen.
I fördelningsskåpet, är det produktion som kommer in i kabeln längst till vänster? Den ser jämförelsevis klen ut för att bära 35 kW. Vad är det för areor på det vi ser?
I övre delen, hur är det kopplat?
Nät och produktion via varsin brytare, därefter sammankopplat gemensamt till reservkraftsomkopplaren?
eller ligger produktionen på "insidan" reservkraftsomkopplaren?
För det borde väl fungera att köra solcellerna mot reservkraften?
I fördelningsskåpet, är det produktion som kommer in i kabeln längst till vänster? Den ser jämförelsevis klen ut för att bära 35 kW. Vad är det för areor på det vi ser?
I övre delen, hur är det kopplat?
Nät och produktion via varsin brytare, därefter sammankopplat gemensamt till reservkraftsomkopplaren?
eller ligger produktionen på "insidan" reservkraftsomkopplaren?
För det borde väl fungera att köra solcellerna mot reservkraften?
Längst till vänster ligger gamla serviskabeln som nu övergått till kundens huvudledning från markmätarskåpet. Det är en N1XE 5G10 i rejält elverksutförande så det är bara maxlast vid produktion som kommer lite nära gränsen på den. Ligger bra till helt i mark så det är inget problem med den. Förhållandena är väl kända där och kompletterande utredningar, beräkningar för den kan erhållas på anmodan.
Övrigt är arean 16 mm2 för interna kopplingsledare till fördelningen och samma med ny kabel EXQJ från produktionen. De utgående huvudledningarna är olika typer EKKJ, EXQJ 4x6/6 mm2. Den äldre nummermärkta är nog från 80-talet och kuriöst nog visade den på dåligt material i manteln sett till fukt/vatten. Som sagt är jordtaget bra här pga bland annat fuktig mark och det har gett ärgning av flätan på den kabeln även utan mantelfel och trots att den bara troligtvis agerat PE tidigare också. Förhoppningsvis är de nya typernas mantel bättre med sitt materialval Q istället för PVC av porösare typ som här.
I övre delen ligger produktion in via bakvänt kopplade 50 A produktionssäkringar -> bruttomätning -> brytare som hopkopplas utgående sida med nätsidans brytares utgående. Och från den punkten går man då via 35 A konsumtionssäkring vidare som nätet normalt skulle gått till reservkraftomkopplarens nätingång.
Så endast nät och produktion kan gå ihop om man lägger om reservkraftomkopplaren till intagets 35 A säkring som då försörjer anläggningen. Man slipper en del onödiga överväganden kring hur omformarna beter sig vid den lite vingligare generatordriften särskilt med tanke på att de här är ungefär jämnstarka effektmässigt. I många fall får man ange att produktionen ska kopplas bort vid RK-drift det ser jag som onödigt här när det passade med en riktigt ren koppling på alla sätt som är lätt att sköta om det skulle komma behövas.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 850 inlägg
Jag tror på att du dimensionerat rätt Det var bara det att utgående huvudledningar ser ut som lampsladd i jämförelse.
Det är kopplat så här mao:
Det är väldigt många brytare överallt. Om jag gissar så handlar det dels om att göra växelriktare och elmätare strömlösa varför det sitter brytare där lokalt. Och brytarna på bild här är för funktionens skull - att välja strömkälla/källor?
Det var bara det att utgående huvudledningar ser ut som lampsladd i jämförelse.Det är kopplat så här mao:
Det är väldigt många brytare överallt. Om jag gissar så handlar det dels om att göra växelriktare och elmätare strömlösa varför det sitter brytare där lokalt. Och brytarna på bild här är för funktionens skull - att välja strömkälla/källor?
Du får förklara lite mer i detalj vad du menar. Rent generellt ska man som jag ser det om man bygger med UPS i såna fall med lite kraftigare don sträva efter att föra in en isolertrafo D/Y. Den matar man både i UPS-drift och ev bypass mot nät på primärsidan och sekundärt lägger man sitt nät TN-S och med bara PE som gemensam del dit. Eventuellt kan man tänka sig om matningen är TN-S en fullständig bypass med växling av N likt i fallet med RK-omkopplaren här ovan som en "katastrofmode" men trafolösningen är alltid fri från diskussioner eller tankefällor.X xLnT skrev:
Nu vet jag inte vad du menar med "kraftigare don", men de anläggningar/installationer jag sett har varit upp till 30kVA så inga jättestora UPSer.GK100 skrev:
Samtliga har varit TN-C matade. Jag har aldrig sett en isolertrafo, det är kanske vanligt i TN-S system?
Jag tycker frågan är aktuell då vi verkar vara på god väg att ansluta hushåll med TN-S i Sverige.
Det är inte ovanligt med trafo men som sagt större än 30 kVA bör det vara och i anläggningar med TN-S. Vad är det för problem du tänker dig eller uppfattat där du sett UPS installationerna?X xLnT skrev:
Sen har det på senare tid vänt inom distributionen så förstavalet vid anslutning av kunder är nu TN-C för serviser. Under decennier var det på väg långsamt åt andra hållet men av olika skäl nu åter på ruta ett där.
Jag vill understryka att jag inte är elektriker eller har djupa kunskaper inom el, men tycker det är intressant.
Nu blev det sagt.
Det finns som jag uppfattat det risk att PE blir strömsatt när tex reservkraft startar. Bryggar inte moderna UPSer N och PE när de tappar ström på primärsidan? Hur går det i så fall ihop i ett TN-S system?
Jag visste tex inte att det gick att mata ström tillbaka till nätet med TN-S (med två olika abonnemang), men uppenbart går det ju eftersom du gör det
Jag vet att det finns nackdelar med TN-C också, men jag tycker det är en bra balans att nätägaren lämnar av med TN-C och att slutkunden själv separerar PE och N.
Måste passa på att berömma ditt arbete, stilrent och propert.
Men varför blev det bara ändhylsor på vissa delar av installationen?
Redigerat:
Det är ju bra att vara intresserad inte lätt annars oavsett vad, kanske sitta och vifta lite lamt med någon paragraf man inte helt förstår tekniskt som dåligt alternativ.X xLnT skrev:
Risker kring strömbelastad PE kan man ha oavsett nättyp vid tex reservkraft. Huvudsakliga motmedlet är att man inför lokala jordtag, som är grundläggande krav. Sen ökar möjligheterna till felgrepp rätt mycket vid TN-S i de fallen särskilt när man försöker hålla det hela vägen även utanför kundanläggningen. Så ditt UPS fall blir snarlikt och mer problematiskt vid TN-S och utan trafo men i varje unikt fall skulle det gå att lösa i princip men värre i praktiken med vanedjuret och sin mänskliga faktor. KISS regeln kanske är lämplig här när det blir lite extra mer ovana led inblandade.
Att en solelanläggning kan leverera ut mot nätet är inte beroende av TN-C eller -S eller vanligare -C-S. Många trefasiga omformare använder inte N mer än som referens den belastas inte i stort av driftström.
Kan hålla med dig om att det är en bra balans med fyrledare i näten och kundsidan får dela upp efter behov. Har man lite insyn i hur svårt det är att hålla ett femledarsystem i skick hela vägen även med ständigt kompetent underhåll inom en större begränsad anläggning är valet lätt. Ingen mening att ha system som snabbt degenererar och då tappar sitt ursprungliga syfte och tom kan ge problem istället.
När det är kopplat på detta vis kommer alltså spänningen från växelriktaren ligga på ”ringen” av säkringshållaren?Jag tror på att du dimensionerat rätt
Det är kopplat så här mao:
[bild]
Det är väldigt många brytare överallt. Om jag gissar så handlar det dels om att göra växelriktare och elmätare strömlösa varför det sitter brytare där lokalt. Och brytarna på bild här är för funktionens skull - att välja strömkälla/källor?
Växelriktaren ska ju bryta vid förlust av spänning, men det änns ändå olustigt?
Är det bättre att använda sig av dvärgbrytare eller kanske knivar?
Dvärgbrytare kan vara lite mer beroende av förimpedans, men då kan man lägga spänning från växelriktare på ena sidan och spänning från nätet på andra sidan.
Vad kan nätägaren ställa för krav på plomberingsbar kapsling, säkringstyper etc?
De vill ju ha mätaren plomberad och diazedsäkringar innan mätaren.
Men efter mätaren känns det fel att plombera, om jag vill kunna komma åt och ev ändra något i min egna anläggning?
Jag är medveten 9m att det var länge sedan denna tråd blev inaktiv, men gör ett försök ändå.
Kan @Bo.Siltberg sitta på ett bra svar?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 850 inlägg
Om nätägaren godkänner växelriktaren och litar på att den inte bakmatar nätet så tycker jag att vi också kan göra det. Jag ser inga skäl att vidta några försiktighetsåtgärder.
Plomberingar efter mätaren fyller inget syfte vad jag kan se. Byta storlek på mätarsäkring och produktionssäkring kan man göra i vilket fall. Men de är bara före mätaren som man kan nalla ström.
Plomberingar efter mätaren fyller inget syfte vad jag kan se. Byta storlek på mätarsäkring och produktionssäkring kan man göra i vilket fall. Men de är bara före mätaren som man kan nalla ström.
Jag kan hålla med, men visst känns det olustigt att märka upp något med varning för bakspänning, och sätta skyltar för produktionsanläggning, men ändå förlita sig på att om en säkring skulle gå, så kan vi byta den utan att det är spänning på "ringen"?
Blir lite motsägelsefullt..
Det jag tänkte på var inte att nalla omätt ström, men det finns risk att anläggningsinnehavaren byter säkringar till större då dessa sitter efter mätaren och inte reflekterar över detta på samma sätt..
Om det är ok med dvärgbrytare kan man enklare få plats med detta i ett äldre mätarskåp, genom att komplettera med kapsling som kan rymma både produktionsbrytare, 25A 3-pol, och 16A 3 pol.
(Behöver jag lägga till ditt namn såhär för att veta att du ser detta? Eller blir det dumt att göra så?)
@Bo.Siltberg
Blir lite motsägelsefullt..
Det jag tänkte på var inte att nalla omätt ström, men det finns risk att anläggningsinnehavaren byter säkringar till större då dessa sitter efter mätaren och inte reflekterar över detta på samma sätt..
Om det är ok med dvärgbrytare kan man enklare få plats med detta i ett äldre mätarskåp, genom att komplettera med kapsling som kan rymma både produktionsbrytare, 25A 3-pol, och 16A 3 pol.
(Behöver jag lägga till ditt namn såhär för att veta att du ser detta? Eller blir det dumt att göra så?)
@Bo.Siltberg
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 850 inlägg
Varselmärkningen är inte specifik för solcellsanläggningar. Det kan ju finnas annan typ av lokal produktion som inte bryter sin matning automatiskt, om en sådan skulle vara inkopplad i en punkt där det inte är är tydligt. Dessutom anser man nog att det är bättre att varna en gång för mycket, så har man i alla fall inte varnat för lite...
Visst är dvärgar säkrare vid manöver men jag tror heller inte man behöver överdriva risken med att en diazedsäkring är bakmatad så att gängan är spänningssatt. Robusta diazeder kan vara ett bättre val i ett utomhusskåp. GK100 kanske kan svara angående valet i tråden.
Byte till större diazedsäkringar innebär byte av passdelen vilket är ett behörighetskrävande arbete. Vem som helst kan ändå göra det, men man har väl inte funnit det värt att försöka plombera passdelen på något sätt.
Då jag skrivit tidigare i tråden så är den bevakad. Det är bara om du tror att en viss person inte läser tråden som du behöver tagga eller citera. Dessutom finns ju fler personer på forumet som kan svara.
Visst är dvärgar säkrare vid manöver men jag tror heller inte man behöver överdriva risken med att en diazedsäkring är bakmatad så att gängan är spänningssatt. Robusta diazeder kan vara ett bättre val i ett utomhusskåp. GK100 kanske kan svara angående valet i tråden.
Byte till större diazedsäkringar innebär byte av passdelen vilket är ett behörighetskrävande arbete. Vem som helst kan ändå göra det, men man har väl inte funnit det värt att försöka plombera passdelen på något sätt.
Då jag skrivit tidigare i tråden så är den bevakad. Det är bara om du tror att en viss person inte läser tråden som du behöver tagga eller citera. Dessutom finns ju fler personer på forumet som kan svara.
Frågan är om det är att överdriva. Två fels principen sitter djupt och det känns olustigt att kunna få spänning på delar där man annars inte förväntar sig detta.
Jag är starkt för diazed, där så är möjligt, men av utrymmesskäl kan dvärgbrytare vara mer gångbart.
Men inte sällan är anläggningen ute på en plats där matande nätet kan vara för svagt,(Zför och Ik3) för att sätta annat än Gg säkringar.
Visst finns även neozed att använda, vilket sparar utrymme likt dvärgbrytare, och har samma vilkor som diazed.
Stort tack för dina svar Bo.
Känner stort förtroende för dig och dina svar, därför riktade jag mig extra mot just dig, för att få dina tankar.
Även om det finns många andra på detta forum som också är av liknande kaliber.
Jag är starkt för diazed, där så är möjligt, men av utrymmesskäl kan dvärgbrytare vara mer gångbart.
Men inte sällan är anläggningen ute på en plats där matande nätet kan vara för svagt,(Zför och Ik3) för att sätta annat än Gg säkringar.
Visst finns även neozed att använda, vilket sparar utrymme likt dvärgbrytare, och har samma vilkor som diazed.
Stort tack för dina svar Bo.
Känner stort förtroende för dig och dina svar, därför riktade jag mig extra mot just dig, för att få dina tankar.
Även om det finns många andra på detta forum som också är av liknande kaliber.