Slubesiktningsfel enligt HUS AMA, men till vilka konsekvenser egentligen?
Hej alla pålästa männsikor,
Har en juridisk fråga kring husbesikningar av nyproduktionsvillor.
Jag skulle vilja fråga om det EGENTLIGA slutresultatet efter en rättegång när det gäller estetiska fel och produktionsfel enligt HUS AMA.
Ett exempel från min verklighet:
Fasaden på mitt framtida hus är troligtvis murat av billig utländsk arbetskraft, beställd av byggherren, som är en stor drake inom byggbranschen. Murarna har troligtvis inte så bra koll på svensk HUS AMA när de murar och byggherren har inte följt upp arbetet under arbetets gång.
Tegelfasaden är svart med ljus fog. En svår kombination att mura som kräver hög noggrannhet. Denna noggrannhet har inte upprätthållts. Resultatet, fogbredden i millimeter på både liggfog och stötfog är väldigt mycket för tjock (mellan 20-150% mer än angivet i HUS AMA för fler än 90% av fogarna). Utöver detta är överflödigt murbruk utsmetat och inte borttvättat noggrant nog på den svarta fasaden, bruk som nu härdat.
Enligt byggherren och med hänvisning till tegelleverantören får teglet inte syratvättas eller stålborstas, varför det estetiska problemet med "kladdet" i princip inte går att avhjälpa. Fogbredderna är vad de är och för att avhjälpa detta problem så måste hela fasaden rivas och göras om.
Då är frågan.
Jag har rätt, arbetet är inte korrekt fackmannamässigt utfört enligt HUS AMA, och låt oss säga att besikningsmannen tar upp frågan som ett "fel".
Byggherren kommer sedan välja att INTE åtgärda felen, skiter helt enkelt i vad besiktningen säger, eftersom de anser att det blir för dyrt att åtgärda felen. I realiteten måste de ju riva ned och bygga upp fasaden på nytt.
Jag har ju då rätt att hålla inne på en del av slutbetalningen, med hänvisning till att byggherren inte har åtgärdat felen från slutbesikningen, men en direktkonsekvens att jag då inte kommer att få överta nycklarna till fastigheten, utgår jag ifrån.
Nu har jag alltså inget hus, vilket för med sig konsekvenser naturligtvis.
Eftersom jag inte betalar kommer den stora byggherren, med mångmiljonbelopp avsatt för juristkostnader, att stämma mig för att jag inte väljer att betala för en del av beloppet.
Vi går till rättegången och då är frågan hur domstolen kommer att döma.
Byggherren kommer att visa upp handlingar som säger att tegelfasaden upprätthåller funktion gällande såväl konstruktionssäkerhet kring hållfasthet som funktion mot väder och vind. De menar att det är ett orimligt krav att behöva riva ned hela fasaden och bygga upp den igen endast pga vad dem anser vara "estetiska" själ.
Då är slutfrågan
1. Hur kommer domstolen att döma?
Låt oss sedan säga att domstolen dömer till byggherrens fördel så till vida att de anser att byggherren INTE behöver byta ut hela fasaden, men dock skall kompensera beställaren (privatperson) med ett belopp. Troligtvis är detta belopp mindre än det som beställaren hållit inne.
2. Vem skall vid detta tillfälle betala rättegångskostnaderna (både beställarens samt byggherrens)?
3. Vilka belopp pratar man om normalt i kompensation då HUS AMA inte följs, men med endast esetiska konsevenser? Kan domstolen döma efter eventuell husvärdesminskning (som de mycket väl kan anse är 0 kr). Om det döms endast kring "sveda och värk" vilka belopp talar man om då?
Slutligen:
4. Varför finns HUS AMA om byggherrarna ändå kan skita i den utan några särskilda konsekvenser?
5. Kan scenariot utveckla sig så att domstolen dömer 0 kr som kompensation för husvärdesminskning samt ett skitbelopp för "sveda och värk", med konsekvensen att jag inte haft något hus under ett års tid + jag får stå för alla rättegångskostnader själv?
Stort tack på förhand alla juristkunniga.
Har en juridisk fråga kring husbesikningar av nyproduktionsvillor.
Jag skulle vilja fråga om det EGENTLIGA slutresultatet efter en rättegång när det gäller estetiska fel och produktionsfel enligt HUS AMA.
Ett exempel från min verklighet:
Fasaden på mitt framtida hus är troligtvis murat av billig utländsk arbetskraft, beställd av byggherren, som är en stor drake inom byggbranschen. Murarna har troligtvis inte så bra koll på svensk HUS AMA när de murar och byggherren har inte följt upp arbetet under arbetets gång.
Tegelfasaden är svart med ljus fog. En svår kombination att mura som kräver hög noggrannhet. Denna noggrannhet har inte upprätthållts. Resultatet, fogbredden i millimeter på både liggfog och stötfog är väldigt mycket för tjock (mellan 20-150% mer än angivet i HUS AMA för fler än 90% av fogarna). Utöver detta är överflödigt murbruk utsmetat och inte borttvättat noggrant nog på den svarta fasaden, bruk som nu härdat.
Enligt byggherren och med hänvisning till tegelleverantören får teglet inte syratvättas eller stålborstas, varför det estetiska problemet med "kladdet" i princip inte går att avhjälpa. Fogbredderna är vad de är och för att avhjälpa detta problem så måste hela fasaden rivas och göras om.
Då är frågan.
Jag har rätt, arbetet är inte korrekt fackmannamässigt utfört enligt HUS AMA, och låt oss säga att besikningsmannen tar upp frågan som ett "fel".
Byggherren kommer sedan välja att INTE åtgärda felen, skiter helt enkelt i vad besiktningen säger, eftersom de anser att det blir för dyrt att åtgärda felen. I realiteten måste de ju riva ned och bygga upp fasaden på nytt.
Jag har ju då rätt att hålla inne på en del av slutbetalningen, med hänvisning till att byggherren inte har åtgärdat felen från slutbesikningen, men en direktkonsekvens att jag då inte kommer att få överta nycklarna till fastigheten, utgår jag ifrån.
Nu har jag alltså inget hus, vilket för med sig konsekvenser naturligtvis.
Eftersom jag inte betalar kommer den stora byggherren, med mångmiljonbelopp avsatt för juristkostnader, att stämma mig för att jag inte väljer att betala för en del av beloppet.
Vi går till rättegången och då är frågan hur domstolen kommer att döma.
Byggherren kommer att visa upp handlingar som säger att tegelfasaden upprätthåller funktion gällande såväl konstruktionssäkerhet kring hållfasthet som funktion mot väder och vind. De menar att det är ett orimligt krav att behöva riva ned hela fasaden och bygga upp den igen endast pga vad dem anser vara "estetiska" själ.
Då är slutfrågan
1. Hur kommer domstolen att döma?
Låt oss sedan säga att domstolen dömer till byggherrens fördel så till vida att de anser att byggherren INTE behöver byta ut hela fasaden, men dock skall kompensera beställaren (privatperson) med ett belopp. Troligtvis är detta belopp mindre än det som beställaren hållit inne.
2. Vem skall vid detta tillfälle betala rättegångskostnaderna (både beställarens samt byggherrens)?
3. Vilka belopp pratar man om normalt i kompensation då HUS AMA inte följs, men med endast esetiska konsevenser? Kan domstolen döma efter eventuell husvärdesminskning (som de mycket väl kan anse är 0 kr). Om det döms endast kring "sveda och värk" vilka belopp talar man om då?
Slutligen:
4. Varför finns HUS AMA om byggherrarna ändå kan skita i den utan några särskilda konsekvenser?
5. Kan scenariot utveckla sig så att domstolen dömer 0 kr som kompensation för husvärdesminskning samt ett skitbelopp för "sveda och värk", med konsekvensen att jag inte haft något hus under ett års tid + jag får stå för alla rättegångskostnader själv?
Stort tack på förhand alla juristkunniga.
Redigerat:
1. Omöjligt att svara på.
2. Den som förlorar eftersom det rör sig om mer än ett halv prisbasbelopp.
3. Det är väldigt svårt att säga. Beloppet kommer ligga mellan ett pris på att riva hela fasaden och mura upp på nytt och kanske 30.000:-
4. Det stämmer inte, dom måste följa det som alla andra men blir det tvist så är det domstol som gäller.
5. Om du förlorar får du betala deras rättegångskostnader och dina egna.
Kolla med din hemförsäkring om det täcker denna typ av mål.
2. Den som förlorar eftersom det rör sig om mer än ett halv prisbasbelopp.
3. Det är väldigt svårt att säga. Beloppet kommer ligga mellan ett pris på att riva hela fasaden och mura upp på nytt och kanske 30.000:-
4. Det stämmer inte, dom måste följa det som alla andra men blir det tvist så är det domstol som gäller.
5. Om du förlorar får du betala deras rättegångskostnader och dina egna.
Kolla med din hemförsäkring om det täcker denna typ av mål.
1. Omöjligt att svara på utan att ha hört motpartens argumentation.
2. Det beror på vad respektive part har yrkat respektive medgivit innan huvudförhandlingen startade och vad utgången blir. Exempel. Om byggbolaget yrkar 300 tkr (och du som svarande inte medger något belopp) och tillerkänns 150 tkr så får parterna stå sina egna rättegångskostnader eftersom båda och vunnit och förlorat precis lika mycket.
3. Har ingen erfarenhet av HUS AMA. I normala fall gör man skadebedömningen utifrån värdet på egendomen i avtalat skick och i det skick det levererats. En husvärdesminskning kan bevisas på flera sätt, exempelvis genom värderingsutlåtanden från en eller flera värderingsmän. "Sveda och värk" finns det normalt sett inte utrymme för i såna här fall, men däremot att byggherren inte låter er bo i huset utan något godtagbart skäl. Då kan ni får ersättning för dubbla boendekostnader och andra kostnader som ni drabbas av.
5. Givetvis går det inte att säga något annat än ja på den frågan utan att veta alla detaljer, det är klart att det kan gå riktigt fel. Dock har jag, som jag skrev i p 3 ovan, svårt att se att byggherren kan vägra er tillträde till huset utan godtagbara skäl. Att kunden inte betalat en tvistig faktura är normalt sett inte godtagbara skäl.
2. Det beror på vad respektive part har yrkat respektive medgivit innan huvudförhandlingen startade och vad utgången blir. Exempel. Om byggbolaget yrkar 300 tkr (och du som svarande inte medger något belopp) och tillerkänns 150 tkr så får parterna stå sina egna rättegångskostnader eftersom båda och vunnit och förlorat precis lika mycket.
3. Har ingen erfarenhet av HUS AMA. I normala fall gör man skadebedömningen utifrån värdet på egendomen i avtalat skick och i det skick det levererats. En husvärdesminskning kan bevisas på flera sätt, exempelvis genom värderingsutlåtanden från en eller flera värderingsmän. "Sveda och värk" finns det normalt sett inte utrymme för i såna här fall, men däremot att byggherren inte låter er bo i huset utan något godtagbart skäl. Då kan ni får ersättning för dubbla boendekostnader och andra kostnader som ni drabbas av.
5. Givetvis går det inte att säga något annat än ja på den frågan utan att veta alla detaljer, det är klart att det kan gå riktigt fel. Dock har jag, som jag skrev i p 3 ovan, svårt att se att byggherren kan vägra er tillträde till huset utan godtagbara skäl. Att kunden inte betalat en tvistig faktura är normalt sett inte godtagbara skäl.
