Skötsel av väg
Hej. Det finns elva st fastighetsägare längs en enskild väg. Hittills har bonden på "huvudgården" skött snöröjningen men nu kan han inte sköta den längre. Då har frågan kommit upp om skötsel/snöröjning.
Hur ska dessa elva st agera för att få till en lösning? Vägmarken ägs av huvudgården, jag tänker då på en ekonomisk uppgörelse mellan de berörda. Ska de bilda en (ekonomisk) förening? Räcker det, eller ska de bilda någon vägsamfällighet som i sin tur sköter och fakturerar skötseln? Det är olika "nyttjandegrad" av vägen, några har hästgårdar med mycket trafik till och från, några bostadshus och någon har bara sommarstuga. Uppgörelsen ska väl uppfattas rättvis och samtidigt ska alla betala sin andel.
Hur brukar man göra för att få till detta?
Hur ska dessa elva st agera för att få till en lösning? Vägmarken ägs av huvudgården, jag tänker då på en ekonomisk uppgörelse mellan de berörda. Ska de bilda en (ekonomisk) förening? Räcker det, eller ska de bilda någon vägsamfällighet som i sin tur sköter och fakturerar skötseln? Det är olika "nyttjandegrad" av vägen, några har hästgårdar med mycket trafik till och från, några bostadshus och någon har bara sommarstuga. Uppgörelsen ska väl uppfattas rättvis och samtidigt ska alla betala sin andel.
Hur brukar man göra för att få till detta?
Bilda en förening och ha några olika nivåer på avgiften, kanske 2 eller 3 nivåer beroende på hur mycket dom olika intressenterna använder vägen. Att få till en helt rättvist system är svårt så ha ett system som är enkelt så att alla förstår hur och varför.
Alternativet är att ni tar dit lantmäteriet som hjälper till att bild förening och sätter andelar på dom olika deltagarna. Det blir betydlig dyrare, men man får sedan ett system som är så "rättvist" som möjligt.
Alternativet är att ni tar dit lantmäteriet som hjälper till att bild förening och sätter andelar på dom olika deltagarna. Det blir betydlig dyrare, men man får sedan ett system som är så "rättvist" som möjligt.
Den rätta vägen är att ni ber lantmäteriet att bilda en gemensamhetsanläggning. Det räcker faktiskt att en fastighet/väganvändare ansöker om det. Men som sagt är det dyrt, och alla är med och betalar.
Så om man är smart försöker man i det längste undvika en förrättning och det gör man genom att fixa allt på samma sätt man skulle göra efter en förrättning.
Därför ska man använda tonkm metoden.
Så om man är smart försöker man i det längste undvika en förrättning och det gör man genom att fixa allt på samma sätt man skulle göra efter en förrättning.
Därför ska man använda tonkm metoden.
Mer info finns i denna tråd
https://www.byggahus.se/forum/threads/privatvaeg-hur-hade-du-gjort.303759/
https://www.byggahus.se/forum/threads/privatvaeg-hur-hade-du-gjort.303759/
Tack för era svar. En fundering till om man nu gjort en fördelning enl. tonkm-metoden eller också en förrättning med hjälp av lantmäteriet, vad hände då om det tillkommer ytterligare en fastighet som ska nyttja vägen? Om tonkm -metoden använts, så kan väl den räknas om "inbördes" men hur blir det med förrättningen? Måste den göras om, med mer kostnader?
Sedan fick jag en annan fundering ang detta. Vägområdet ägs av, faktiskt två, "bondgårdar", och har initialt använts för att komma åt åkermarker och ta ut virke från skogen. Sedan har fastigheter styckats av successivt. Hur fungerar det med att ha en samfällighet eller förening som tar hand om skötseln men inte äger själva vägen. Är detta fullständigt normalt att man sköter något som någon annan äger? Just för att man har ett eget intresse av att vägen fungerar?
Sedan fick jag en annan fundering ang detta. Vägområdet ägs av, faktiskt två, "bondgårdar", och har initialt använts för att komma åt åkermarker och ta ut virke från skogen. Sedan har fastigheter styckats av successivt. Hur fungerar det med att ha en samfällighet eller förening som tar hand om skötseln men inte äger själva vägen. Är detta fullständigt normalt att man sköter något som någon annan äger? Just för att man har ett eget intresse av att vägen fungerar?
I och med förrättningen kommer ni att äga vägkonstruktionen men inte marken under, och ja så är det ofta
Och bildas det en ny fastighet, ingår anslutning till gemensamhets anläggning och beräkkning av andelstal för den fastigheten i avstyckningen. Det betalas alltså inte av alla
Och bildas det en ny fastighet, ingår anslutning till gemensamhets anläggning och beräkkning av andelstal för den fastigheten i avstyckningen. Det betalas alltså inte av alla
Hur lång är vägen och hur är skicket på den?
Är den väldigt kort och lättskött året runt med små medel kan ju samfällighet kanske vara onödig även om det alltid är det optimala.
Men det kostar en slant, för vår del 124 000:- med 130 fastigheter och 11 km grusväg.
Är den väldigt kort och lättskött året runt med små medel kan ju samfällighet kanske vara onödig även om det alltid är det optimala.
Men det kostar en slant, för vår del 124 000:- med 130 fastigheter och 11 km grusväg.
Väldigt svårt att ge ett uttömmande svar utan att veta de exakta fastighetsrättsliga förutsättningarna. Kan vägen vara en marksamfällighet, finns rättigheter att använda vägen för de olika fastigheterna m.m. Men om en gemensamhetsanläggning bildats och en ny fastighet ska anslutas görs det lämpligen genom en överenskommelse om andel i gemensamhetsanläggning (43 § anläggningslagen). Den ska inges till lantmäterimyndigheten för godkännande och därefter registrering. Normalt tas den kostnaden av ägaren till den fastighet som ansluts.
En lantmäteriförrättning för att bilda en gemensamhetsanläggning för vägen kostar en del men då det är minst 11 fastigheter som använder vägen skulle jag säga att det kan vara väl investerade pengar för att få en ordnad skötsel av vägen. Är det en lång väg (förenklat - finns ett antal kriterier utöver det) kan det till och med vara möjligt att få bidrag för skötseln från Vägverket.
En lantmäteriförrättning för att bilda en gemensamhetsanläggning för vägen kostar en del men då det är minst 11 fastigheter som använder vägen skulle jag säga att det kan vara väl investerade pengar för att få en ordnad skötsel av vägen. Är det en lång väg (förenklat - finns ett antal kriterier utöver det) kan det till och med vara möjligt att få bidrag för skötseln från Vägverket.