Du påverkar inte draget(undertrycket) av att strypa diametern på pipan. Däremot så minskar du mängden rökgas/luft genom skorstenen. Jag hade en strypning från 180 mm i diameter ner till 150 mm (rörstump ca 40-50cm om jag minns rätt) Då slapp dragbegränsaren stå vidöppen, vilket inte är så roligt på vintern..HJFF1969 skrev:
Ju högre RGT då de lämnar pannan ,och ju högre skorsten, ju bättre blir draget
Så långt är vi väl alla överens
Draget beror på temperaturskillnaden mellan rökgaser i skorsten och uteluftens temperatur
därför kan det i en vid kallare väderlek fungerande skorsten bli problem med drag sommartid
Så om man tänker utnyttja skorsten även sommartid bör den dimensionerad rätt
( på kontinenten tillverkade pannor rekommenderar större skorstensdiameter)
Den vanligaste svårigheten med draget är att det är otillräckligt
1 för låg skorsten
2 för liten yta (area/diameter)
3 olämplig placering av denna
4 rökgång med krökar
# 1- är relativt lätt att åtgärda med samma dimension som skorsten
(man kan se att en del försöker åtgärda med ett plåtrör med ofta mindre dia. denna "dragförbättring"
kan leda till raka motsatsen,då RGT avkyls mycket snabbt .
Dessutom minskas dragstyrkan på grund av det ökade motstånd som en mindre diameter ger)
# 2- här är det enda som hjälper ny större diameter på skorsten
alternativet kan vara att trycksätta pannrummet (om man har en självdrags-panna) rökgaserna
så att säga pressas ut i skorsten.
Vid kraftigt drag passerar betydande luftkvantiteter genom rosten ,
men ju mera finfördelat bränslet är ,ju mera hindras lufttillförseln .
Sålunda måste man vid finare/mindre styckestorlek ha starkare drag i pannan.
Draget bör således regleras efter bränslets beskaffenhet
Mindre vedträn kräver bättre/högre drag än grövre trän
därför kan eldningen upplevas som om det fungerar bättre/sämre ibland .
Vid en värmeanläggning uppstår ofta kraftiga variationer i dragstyrkan beroende på regn,blåst andra atmosfäriska förhållanden ,men även genom ökad rökgastemperatur ,omlagring i bränsle dvs. att bränslet hänger/faller osv.
Här kan en skorstensdragregulator avhjälpa problemen ,att tänka på är att man låter kallare luft strömma in i skorsten varigenom draget minskas samtidigt måste man komma ihåg att även draget genom panna påverkas --inmonterring av dylika regulatorer bör dock ske med urskiljning.
Att tänka på är: Var man mäter RGT direkt efter panna, skorsten,före eller efter dragregulator.
Så långt är vi väl alla överens
Draget beror på temperaturskillnaden mellan rökgaser i skorsten och uteluftens temperatur
därför kan det i en vid kallare väderlek fungerande skorsten bli problem med drag sommartid
Så om man tänker utnyttja skorsten även sommartid bör den dimensionerad rätt
( på kontinenten tillverkade pannor rekommenderar större skorstensdiameter)
Den vanligaste svårigheten med draget är att det är otillräckligt
1 för låg skorsten
2 för liten yta (area/diameter)
3 olämplig placering av denna
4 rökgång med krökar
# 1- är relativt lätt att åtgärda med samma dimension som skorsten
(man kan se att en del försöker åtgärda med ett plåtrör med ofta mindre dia. denna "dragförbättring"
kan leda till raka motsatsen,då RGT avkyls mycket snabbt .
Dessutom minskas dragstyrkan på grund av det ökade motstånd som en mindre diameter ger)
# 2- här är det enda som hjälper ny större diameter på skorsten
alternativet kan vara att trycksätta pannrummet (om man har en självdrags-panna) rökgaserna
så att säga pressas ut i skorsten.
Vid kraftigt drag passerar betydande luftkvantiteter genom rosten ,
men ju mera finfördelat bränslet är ,ju mera hindras lufttillförseln .
Sålunda måste man vid finare/mindre styckestorlek ha starkare drag i pannan.
Draget bör således regleras efter bränslets beskaffenhet
Mindre vedträn kräver bättre/högre drag än grövre trän
därför kan eldningen upplevas som om det fungerar bättre/sämre ibland .
Vid en värmeanläggning uppstår ofta kraftiga variationer i dragstyrkan beroende på regn,blåst andra atmosfäriska förhållanden ,men även genom ökad rökgastemperatur ,omlagring i bränsle dvs. att bränslet hänger/faller osv.
Här kan en skorstensdragregulator avhjälpa problemen ,att tänka på är att man låter kallare luft strömma in i skorsten varigenom draget minskas samtidigt måste man komma ihåg att även draget genom panna påverkas --inmonterring av dylika regulatorer bör dock ske med urskiljning.
Att tänka på är: Var man mäter RGT direkt efter panna, skorsten,före eller efter dragregulator.
Ja ekvationerna som finns i länken en bit ovan visar ju vilka parametrar som styr, framförallt vilken stor skillnad i luftflöde en relativt liten diameterändring av skorstenspipan ger. Så för trådskaparen är nog en 180 mm pipa ett bra val. Då kan han ju eventuellt strypa arean om det nu skulle vara nödvändigt..
Redigerat:
Vi som har fläkt för rökgaserna lider inte av dimensionerna på skorstenen inom rimliga gränser.HJFF1969 skrev:Har samma funderingar ang skorstensdiametern, en här på forumet hade "bara" 130mm rör till en 50kW panna, tror inte den var speciellt lång heller, räknar man om detta mot en 30kW panna som i mitt fall skulle jag klara mig med ett 110´s rör.
Panntillverkarna lämnar bara uppgift på rekommenderad diameter, vi som har andra förutsättningar får prova oss fram
Själv har jag 125mm insatsrör i skorstenen längd 7m och 35kW Effecta, med den uppställningen skulle enkelt även en 50kW funka. Nästan en fördel med relativr klen diameter eftersom fläkten hamnar i en driftpunkt där självdraget är mycket underordnat för hur systemet som helhet beter sig. Naturligtvis helt annorlunda vid pannor utan fläkt, där kan dragluckor komma till sin rätt tillsammans med en rejält dimensionerad pipa.
Visst är "draget" dimensionering av skorstenen olika beroende på panntyp
någonstans finns en gräns där producerad rökgas mängd/temperatur i förhållande till längd/diameter
på skorsten ligger, även med en sugande eller tryckande fläkt, (går att räkna ut om man kan kemi)
Men eftersom man vill ha ett visst syreöverskott för att erhålla så fullständig förbränning som möjligt med minsta möjliga teknik/elektronik är det "lättare" att med ett överdimensionerat drag/undertryck skapa detta ,
en sak man måste beakta är bränslets storlek som påverkar hur mycket gas man producerar,
har man en panna med aktiv styrning av spjäll är det ju inte några problem.
någonstans finns en gräns där producerad rökgas mängd/temperatur i förhållande till längd/diameter
på skorsten ligger, även med en sugande eller tryckande fläkt, (går att räkna ut om man kan kemi)
Men eftersom man vill ha ett visst syreöverskott för att erhålla så fullständig förbränning som möjligt med minsta möjliga teknik/elektronik är det "lättare" att med ett överdimensionerat drag/undertryck skapa detta ,
en sak man måste beakta är bränslets storlek som påverkar hur mycket gas man producerar,
har man en panna med aktiv styrning av spjäll är det ju inte några problem.
Om du med skiftande väderlek menar sommar- vintertemperaturer, luftfuktighet osv är svaret i stort sett nej, ingen förändring att tala om.
Givetvis inverkar kraftig vind genom att skapa tryckskillnader vid luftintaget i samma storleksordning som fläkten, men blåsten är ju turbulent och intermittent så i medel är det inte heller störande över tid.
En annan faktor som pr95 är inne på är att dessa pannor dessutom har aktiv reglering av spjällen, detta ger ju även positiva effekter som inte bara beror på RGF. Men om man stryper rejält även på manuellt reglerade spjäll och har tillräckligt kraftig fläkt blir resultatet närmast detsamma. Bosse_A mfl brukar beskriva det i en del andra trådar. Jag har för mig att någon med kraftigt självdrag och regulator dessutom närmade sig detta genom att ställa draget högt och strypa rejält även vid självdrag.
Givetvis inverkar kraftig vind genom att skapa tryckskillnader vid luftintaget i samma storleksordning som fläkten, men blåsten är ju turbulent och intermittent så i medel är det inte heller störande över tid.
En annan faktor som pr95 är inne på är att dessa pannor dessutom har aktiv reglering av spjällen, detta ger ju även positiva effekter som inte bara beror på RGF. Men om man stryper rejält även på manuellt reglerade spjäll och har tillräckligt kraftig fläkt blir resultatet närmast detsamma. Bosse_A mfl brukar beskriva det i en del andra trådar. Jag har för mig att någon med kraftigt självdrag och regulator dessutom närmade sig detta genom att ställa draget högt och strypa rejält även vid självdrag.
precis mitt i prick man skapar ett kraftigt undertryck i pannan.
Om man tänker sig att fläkten bara är till för att starta ock få igång processen när förgasningen och RGT stiger
så behöver man inte någon fläkt --tillräckligt "drag" undertryck får man genom att skorsten är hög/grov.
Min skorsten är 150/6m och när processen väl är igång sänker jag varvtalet på RGF trots detta har jag vintertid ett högt "drag"
-sommartid behöver allt när skillnaden är mindre mellan RGT/ utetemp.
