Appropå detta med måtten inom elektronik.
På integrerade kretsar med ben för montering i hål, så som den mesta elektronik tillverkades fram till 90-talet (numera ytmonteras nästan allt, alltså inga hål). Där har man en 10 dels tum mellan benen, ca. 2,52 mm.
När ryssarna började kopiera amerikanska integrerade kretsar, så valde de att avrunda till 2,50mm. Men de tillverkade mycket elektronik med insmugglade amerikanska kretsar (de fick inte köpa). De kunde monteras trots avvikelsen. Kretsar på den tiden hade ofta max. 16 ben, 8 på varje sida. Så felet var inte större än att det gick att trycka i antingen ryska eller amerikanska kretsar.
Men så kom mikroprocessorn, de hade typiskt 40 - 48 ben, 20 - 24 på varje sida.
Då blir felet vid sista benen för stort. En finsk tillverkare tjänade då stora pengar på att tillverka adapters, socklar som hade 2,5mm bendelning mot kortet, men 2,52 mm på översidan.
På integrerade kretsar med ben för montering i hål, så som den mesta elektronik tillverkades fram till 90-talet (numera ytmonteras nästan allt, alltså inga hål). Där har man en 10 dels tum mellan benen, ca. 2,52 mm.
När ryssarna började kopiera amerikanska integrerade kretsar, så valde de att avrunda till 2,50mm. Men de tillverkade mycket elektronik med insmugglade amerikanska kretsar (de fick inte köpa). De kunde monteras trots avvikelsen. Kretsar på den tiden hade ofta max. 16 ben, 8 på varje sida. Så felet var inte större än att det gick att trycka i antingen ryska eller amerikanska kretsar.
Men så kom mikroprocessorn, de hade typiskt 40 - 48 ben, 20 - 24 på varje sida.
Då blir felet vid sista benen för stort. En finsk tillverkare tjänade då stora pengar på att tillverka adapters, socklar som hade 2,5mm bendelning mot kortet, men 2,52 mm på översidan.
Alla som arbetat med elektronik vet att kontakter på kretskort mäts i 0.1 tum 2.54 mmMikael_L skrev:
Jag som har caddat något kretskort har ju stött på "mils".
Första gången trodde jag knappt det var sant, men "mils" är en tusendels tum, typ millitum. Milliinch, smaka på den.
På 70-talet försökte Tyskland införa 2.5 mm som standard på elektronikkomponenter men fick "krypa till korset" än i dag gäller 0.1 tum mellan benen på IC-kretsat.
Kolla på skjutmåttet en1.181 och en ½ milliinch = 30 mm alltså 1/2000 dels tum delning
Tumstocken nedan alla från den utmärkta Svenska Hultafors har varierat under århundrade.
Så sent som på 50-talet sågades virke fortfarande på en del håll i Svenska/Tyska verktum.
Den i mitten är graderad i Svenska verktum en raritet i verktygslådan.
1 verklinje = 2,061 8125 mm
12 verklinjer = 1 verktum = 24,74175 mm
1 London tum = 25,4 mm exakt !!
På nedersta bilden blir det paralaxfel då mobilkameran är för nära.
Tiopotens kan vara xx upphöjt till -yy d.v.s. tiopotens även tiondelar.D Daniel 109 skrev:
Nåja, jag hoppas ingen tror att jag menade att nämnt skjutmått skulle vara OK
Nej. Tiopotenser är alltid 10^X. Där X visserligen kan vara negativt. Men om skalan är i tiopotenser så är det X som varierar. Då är skalan logaritmisk. Du menar att skalan är i en tiopotens av yard. Närmare bestämt 10^-3 för skalstrecken. Med andra ord tusendels yard. Vilket inte heller stämmer med skalan.
Jag har själv råkat ut för måttband från både würth och hultafors som varit felaktiga så det händer att stora tillverkare gör fel också
Det är ju lite intressant att felet överhuvudtaget kan uppstå. jag antar att det är ngt. i stil med en printer som skulle printa skalan till någon sorts tryckeriprocess. Och där skalning av trycket var felinställt.
Jag gav dottern en liten vit enmeters måttstock i julklapp i vintras. Med det här i färskt minne så såg ja den och min whia ligga bredvid varandra och de diffade en mm på en halvmeter.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 229 inlägg
Även idag är en "Imperisk" dvs i praktiken en amerikansk tum exakt 25,4mm. Det är nämligen definitionen på en tum. USA är idag "metriskt", dvs alla de "amerikanska" enheterna är definierade i termer av motsvarande SI-enheter.L Leif i Skåne skrev:1 London tum = 25,4 mm exakt !!
USA har t ex två kilogramprototyper (av de ursprungliga 40), K4 och K20 som ligger till grund för den amerikanska motsvarigheten för massa lbf.
Alla är vi olika skapadH hempularen skrev:
Du är alltså av uppfattningen att jag var allvarlig?,,,,,D Daniel 109 skrev:
Förr var det förövrigt vanligt att ställa in sågramar och kantverk i norska tum så krympte virket till ungefär korrekt mått i svenska verktum.
Det finns hur många tumsmått som helst. Det fanns också svensk decimaltum som det gick 10 av på en fot och i något skede hade holländarna 11 tum på en fot.
Man kan också träffa på krympskalor som modellsnickare använde. Gjutmodellerna skulle ju göras i övermått så att gjutjärnet fick rätt mått när det kallnade och krympte i sandformen.
Det finns hur många tumsmått som helst. Det fanns också svensk decimaltum som det gick 10 av på en fot och i något skede hade holländarna 11 tum på en fot.
Man kan också träffa på krympskalor som modellsnickare använde. Gjutmodellerna skulle ju göras i övermått så att gjutjärnet fick rätt mått när det kallnade och krympte i sandformen.
Allt ont kommer från Norge.H heimlaga skrev:
