10 801 läst ·
9 svar
11k läst
9 svar
Skillnader på finska och svenska kakelugnar
Ja det är mera skillnader än man kan tro. Jag har forskat på sistone i kakelugnar och upptäckte skillnaden i kakelugnar är större än jag trodde mellan Finland och Sverige.
Skalet är ju den första och mest uppenbara skillnaden mellan en typisk rund kakelugn i Sverige och i Finland, den finska ugnen kanske bättre benämns som plåtugn istället för kakelugn. Sen 1900 talets början så blev plåten det vanligaste materialet här, det håller tätt, är billigt, spricker inte. Funktionellt överlägset kakel. Det var en Svensk dessutom, en E.A. Wiman, som kom på den nu typiska finska designen. Av nån orsak tog den inte fart i Sverige men nog i Finland. Har dock hört om enstaka plåtugnar i norra Sverige.
Jag tror det har att göra med att industrialiseringen i Sverige började tidigare och i Sverige började kakelugnen falla åt sidan i början av 1900 talet och centralvärme installeras. Kakelugnen sågs dock som ett seriöst alternativ i Finland in på 50 talet, så jag tror utvecklingen hade tid att försigå längre helt enkelt.
Exempel på plåtugnar




Ganska liknande stil som svenska runda kakelugnar, fast det är plåt istället för kakel. Vissa har rost och vissa har en massiv botten, det är samma med svenska kakelugnar som jag förstår det, finns båda typerna. De med massiv botten är oftast äldre modeller.
Jag har nämt att plåtugnarnas skal var en teknisk fördel vs kakel, men det är inte den enda skillnaden, det finns även skillnader på insidan. Man kan titta på den typiska svenska kakelugnen byggt på femkanalsprincipen, det är en enhetlig konstruktion, ingenting konstigt här:

Fast i den finska kakelugnen kom dom på att göra det yttre skalet och det inre skalet fristående från varandra. Svensken E.A. Wiman redan 1878 kom på detta, han lade skorstensmynningen i botten och gjorde insidan och utsidan fristående:

Såhär kan en modern finsk ugn se ut på insidan således:

Fördelen med denna konstruktion är att eldstaden (som i moderna ugnar görs av eldfast tegel) som blir varmare snabbare än den övriga strukturen kan röra sig fritt utan att orsaka spänningar mellan ytter- och innerdelen, ugnens tak vilar också på ytterdelen av samma orsak. Detta gör att ugnen kan eldas hårdare, det kommer inte att bli sprickor eller läckage av rök med kombinationen av plåt och fristående delar som kan röra sig separat. Ugnen kan plockas ner och muras om, metallringarna återanvänds.
En sånhär ugn blir förstörd av att teglet i eldstaden blir sönderbränt med tiden. Men det kan ta en lång tid, beroende på många faktorer, hur ofta och hårt den eldas, hur noga man är med att putsa insidan med lerbruk. en modern ugn bör hålla väldigt länge då eldstaden har rost och är gjord utav eldfast tegel.
Här är några finska ritningar från 1940 talet på finska ugnar:

Äldre version med en massiv botten

Modernare version med rost och sekundärluft. Jag tror dock inte det blev populärt att mura det yttre skalet på samma vis som i den senare ritningen. Med sekundärläft borde detta vara en väldigt effektiv värmekälla som jag skulle tro klarar av moderna utsläppskrav t.om.
Skalet är ju den första och mest uppenbara skillnaden mellan en typisk rund kakelugn i Sverige och i Finland, den finska ugnen kanske bättre benämns som plåtugn istället för kakelugn. Sen 1900 talets början så blev plåten det vanligaste materialet här, det håller tätt, är billigt, spricker inte. Funktionellt överlägset kakel. Det var en Svensk dessutom, en E.A. Wiman, som kom på den nu typiska finska designen. Av nån orsak tog den inte fart i Sverige men nog i Finland. Har dock hört om enstaka plåtugnar i norra Sverige.
Jag tror det har att göra med att industrialiseringen i Sverige började tidigare och i Sverige började kakelugnen falla åt sidan i början av 1900 talet och centralvärme installeras. Kakelugnen sågs dock som ett seriöst alternativ i Finland in på 50 talet, så jag tror utvecklingen hade tid att försigå längre helt enkelt.
Exempel på plåtugnar




Ganska liknande stil som svenska runda kakelugnar, fast det är plåt istället för kakel. Vissa har rost och vissa har en massiv botten, det är samma med svenska kakelugnar som jag förstår det, finns båda typerna. De med massiv botten är oftast äldre modeller.
Jag har nämt att plåtugnarnas skal var en teknisk fördel vs kakel, men det är inte den enda skillnaden, det finns även skillnader på insidan. Man kan titta på den typiska svenska kakelugnen byggt på femkanalsprincipen, det är en enhetlig konstruktion, ingenting konstigt här:

Fast i den finska kakelugnen kom dom på att göra det yttre skalet och det inre skalet fristående från varandra. Svensken E.A. Wiman redan 1878 kom på detta, han lade skorstensmynningen i botten och gjorde insidan och utsidan fristående:

Såhär kan en modern finsk ugn se ut på insidan således:

Fördelen med denna konstruktion är att eldstaden (som i moderna ugnar görs av eldfast tegel) som blir varmare snabbare än den övriga strukturen kan röra sig fritt utan att orsaka spänningar mellan ytter- och innerdelen, ugnens tak vilar också på ytterdelen av samma orsak. Detta gör att ugnen kan eldas hårdare, det kommer inte att bli sprickor eller läckage av rök med kombinationen av plåt och fristående delar som kan röra sig separat. Ugnen kan plockas ner och muras om, metallringarna återanvänds.
En sånhär ugn blir förstörd av att teglet i eldstaden blir sönderbränt med tiden. Men det kan ta en lång tid, beroende på många faktorer, hur ofta och hårt den eldas, hur noga man är med att putsa insidan med lerbruk. en modern ugn bör hålla väldigt länge då eldstaden har rost och är gjord utav eldfast tegel.
Här är några finska ritningar från 1940 talet på finska ugnar:

Äldre version med en massiv botten

Modernare version med rost och sekundärluft. Jag tror dock inte det blev populärt att mura det yttre skalet på samma vis som i den senare ritningen. Med sekundärläft borde detta vara en väldigt effektiv värmekälla som jag skulle tro klarar av moderna utsläppskrav t.om.
Mina farföräldrars hus byggt efter kriget värms med två plåtugnar i de två rummen och bakugnen i köket. Det är ett både hyfsat snabbt, smidigt och komfortabelt sätt att värma.
Finska bakugnar tycker jag också är intressanta.
Finska bakugnar tycker jag också är intressanta.
spännande, undrar om det går att få tag i någon som kan mura upp en sån här skapelse. Den bör vara ganska mycket lättare vikt nu menar jag, än våra kakelugnar. Skulle göra sig fint hos oss tror jag.DennisCA skrev:
Nä du ska inte tro dom är lätta, dom väger mellan 1200-2400kg beroende på storlek. Massan är fortfarande jätteviktig för värmelagringen. Se här för olika ugnar och vikter
https://www.muurarisalminen.fi/Muraresalminen/Platugnar.html
https://www.muurarisalminen.fi/Muraresalminen/Platugnar.html
Aj då, har lite svårt att ställa in 2ton på golvet. Aja då får det bli en annan gång. Men fina saker, nån aning om effekt ur en sådan konstruktion? Finska är inget språk jag kan alls. Märker att flera sidor vid googling inte är varken på engelska eller svenska. Så en klar utmaning.
Det är svårt att säga, varierar från modell till modell, jag googlade och denna modell så påstår tillverkaren den har 91% verkningsgrad och att den kan lagra 33kWh värt med värme:
https://www.taloon.com/ponttouuni-tiileri-aino-pilvi-1650-2250x750mm-varaava
https://www.taloon.com/ponttouuni-tiileri-aino-pilvi-1650-2250x750mm-varaava
Om det är ett litet utrymme eller minde stuga, kanske en porin-matti kamin vore nåt. Det är som en kombi mellan kakelugn och braskamin. Den är 200kg, värmer snabbt och lagrar värme. Inte lika mycket som en kakelugn förstås.
Klicka här för att svara