Skenande avgifter gör det dyrare att bygga hus
Kommunernas olika avgifter för den som ska bygga nytt hus kan uppgå till hundra tusentals kronor. Och dessa byggherrekostnader ökar betydligt snabbare än tjänsteprisindex, enligt en ny rapport från TMF.
Du kan läsa artikeln här: Skenande avgifter gör det dyrare att bygga hus
Du kan läsa artikeln här: Skenande avgifter gör det dyrare att bygga hus
Människor vill bo i villa men röstar för politiker som inte vill att vi ska bo i villa, typiskt svenskt.
Monopol är härligt! Bara att betala det som begärs!
Det är nog inte så många som ansluter sig till elnätet, som vet om att anslutningskostnaden är fastställd av Energimarknadsinspektionen enligt prislistan som jag länkar till här: https://ei.se/konsument/el/anslutning-till-elnatet/kostnad-anslutningsavgift
Av prislistan framgår att priset för 16-25 ampere abonnemang får kosta enligt 2025 års prislista, max 43300 kr + moms och gäller för ett avstånd av 0-200 meter till närmaste anslutningspunkt.
Om nätbolaget försöker att debitera mer än 43300 kr, så har Energimarknadsinspektionen en färdig blankett för överklagan, och då är det ganska så säkert att nätbolaget får betala tillbaka pengar.
Jag var involverad i en nätanslutning där Vattenfall lämnade offert på 170kkr, och där deras transformator stod ca 25m från anslutningspunkten, jag ringde lite försynt och påtalade att enligt prislistan så ska priset max vara 43300kr och nämnde att det ganska så säkert skulle sluta med en överklagan. Det kom ganska så snabbt en ny offert på 43300kr+moms.
Detta gäller för 1st anslutning! är lite dåligt påläst, men tror att priset ska justeras nedåt om t.ex. 10st ansluter sig på samma ledning. Kanske nån i kommentarsfältet vet mer??
Av prislistan framgår att priset för 16-25 ampere abonnemang får kosta enligt 2025 års prislista, max 43300 kr + moms och gäller för ett avstånd av 0-200 meter till närmaste anslutningspunkt.
Om nätbolaget försöker att debitera mer än 43300 kr, så har Energimarknadsinspektionen en färdig blankett för överklagan, och då är det ganska så säkert att nätbolaget får betala tillbaka pengar.
Jag var involverad i en nätanslutning där Vattenfall lämnade offert på 170kkr, och där deras transformator stod ca 25m från anslutningspunkten, jag ringde lite försynt och påtalade att enligt prislistan så ska priset max vara 43300kr och nämnde att det ganska så säkert skulle sluta med en överklagan. Det kom ganska så snabbt en ny offert på 43300kr+moms.
Detta gäller för 1st anslutning! är lite dåligt påläst, men tror att priset ska justeras nedåt om t.ex. 10st ansluter sig på samma ledning. Kanske nån i kommentarsfältet vet mer??
Priset sjunker inte in flera ansluter samtidigt då man redan från början behöver ta hänsyn till dem när man räknar fram priset under förutsättning att det är bebyggda fastigheter. Man ska vara medveten om att anslutningsavgiften för el väldigt sällan täcker kostnaderna för anslutningen om man även räknar med andel av det matande elnätet samt att det enligt ellagen inte får lov att övergå de faktiska kostnaderna för anslutningen (som kan inkludera redan gjorda investeringar). Jobbar med anslutningsavgifter hos ett nätbolagM Mr Stirling skrev:
Ja det stämmer på avstånd upp till max 200 meter. Jag hittade förklarande text i Energimarknadsinspektionens PDF: Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för uttag 16-25 A. På sidan 16 så beskrivs det under den så kallade delningsprincipen, det står så här:T tpsoft skrev:
Vid en nyanslutning av en anläggning kan det inträffa att en del av åtgärderna är till nytta för fler än den aktuella anläggningen. Detta sker exempelvis när andra potentiella kunder får en kortare sträcka att ansluta som en följd av den aktuella utbyggnaden eller när nätföretaget förstärker nätet genom att byta ut en befintlig ledning eller bygga en ny parallell ledning. Kostnader för förnyelse av det befintliga elnätet ska inte ingå i anslutningsavgiften utan enbart kostnader som är specifika för den nya anslutningen. Vid en anslutning i områden där det finns flera fastigheter som inte är anslutna till elnätet har Regeringsrätten slagit fast13 att det är rimligt att anta att omkringliggande fastigheter på sikt kommer att vilja ansluta sig till elnätet och att en fördelning av avgiften därför ska ske i förtid.
Samtliga anslutningar upp till 200 meter från anslutningspunkt i befintligt nät omfattas av grundavgiften. Denna avgift utgörs av den genomsnittliga kostnaden för alla anslutningar inom detta avstånd och ska därför inte delas.
Utgångspunkten i metoden från 200 till 1 800 meter är odelade värden. Det vill säga att värdena som anges över 200 meter gäller under förutsättning att inga andra kunder bedöms tillkomma till utbyggnaden av elnätet inom en överskådlig tid. Om det är rimligt att anta att fler kunder kan tillkomma längs sträckningen ska kostnaden för den sträcka som överstiger 200 meter delas med antalet tillkommande kunder. Kostnaderna ska endast delas för den sträcka som tillkommande kunder utnyttjar av utbyggnaden.
Ei bedömer varje ny anslutning som en ny situation. Det innebär till exempel att kunder som tillkommer efter att utbyggnaden skett, vid en prövning av anslutningsavgiften, inte behöver bära kostnader från en tidigare utbyggnad. Detta även om utbyggnaden ursprungligen delades med hänsyn till eventuellt tillkommande kunder.
Precis, upp till de 200 metrarna tas ingen ytter hänsyn till delning då det redan är inräknat i den metod som EI tagit fram. Över 200 meter så görs en individuell bedömning och om man låt säga är två grannar som saknar el och vill ansluta så kan man tjäna på att den ena avvaktar och då får en lägre avgift när elnätet i ett senare skede är utbyggt. För den som är först i det läget ska det tas hänsyn till båda så denna förlorar inget ekonomiskt på det men grannsämjan kanske kan få sig en törn om man inte diskuterat frågan tidigare.M Mr Stirling skrev:
En intressant sak är att elnätsbolaget själva definierar vad som är närmsta lämpliga anslutningspunkt, vilket tydligen inte behöver vara den punkt där du faktiskt fysiskt ansluts. I mitt fall grävde de ny kabel till där min granne har sitt skåp, men jag fick betala för hela vägen till närmsta transformatorstation, fast de inte la någon ny kabel dit. De satte dock ett nytt markskåp hos min granne.M Mr Stirling skrev:
Inte mycket att göra åt dessa byggherrekostnader om vi inte ser till att färre personer arbetar med dessa administrativa frågor. Då behöver färre försörjas genom avgifterna.
Istället tycks vi som samhälle gå i motsatt riktning att det är fler och fler som arbetar med dessa frågor så att produktiviteten över tid sjunker. Då ökar avgifterna. Den andra vägen är att man bygger samhället på förtroende istället och alltså tar bort denna offentliganställda personal och lägger hela ansvaret hos byggherren. Alltså liberaliseringar.
1 december ändras bygglagstiftningen och då försvinner en tredjedel av alla bygglovsärenden från byggnadsnämndernas bord. Det är en utmärkt tidpunkt att krympa ned bygglovsavdelningarna ute i kommunerna i motsvarande grad. Personalen som är övertalig blir då också tillgänglig för arbetsmarknaden inför den högkonjunktur som nu kommer.
Istället tycks vi som samhälle gå i motsatt riktning att det är fler och fler som arbetar med dessa frågor så att produktiviteten över tid sjunker. Då ökar avgifterna. Den andra vägen är att man bygger samhället på förtroende istället och alltså tar bort denna offentliganställda personal och lägger hela ansvaret hos byggherren. Alltså liberaliseringar.
1 december ändras bygglagstiftningen och då försvinner en tredjedel av alla bygglovsärenden från byggnadsnämndernas bord. Det är en utmärkt tidpunkt att krympa ned bygglovsavdelningarna ute i kommunerna i motsvarande grad. Personalen som är övertalig blir då också tillgänglig för arbetsmarknaden inför den högkonjunktur som nu kommer.
Vad är hönan och ägget.
Är mängden bygglovsadministratörer en konsekvens av yttre ökade krav på efterlevnad i ett komplicerat regelverk, eller har den ökade mängden handläggare på eget initiativ blivit mer nitiska för att ha något att göra?
Är mängden bygglovsadministratörer en konsekvens av yttre ökade krav på efterlevnad i ett komplicerat regelverk, eller har den ökade mängden handläggare på eget initiativ blivit mer nitiska för att ha något att göra?
Jag skulle nog gissa att det är en kombination. Innan gdpr med gamla pul-lagen var det rätt svalt intresse för personuppgiftsfrågor. Med de markant utökade kraven och potentiella böter ökade administrationen för dessa frågor mångdubbelt både i privat och offentlig sektor. Komplicerade och svårtolkade regler skapar administrativa monster och de som jobbar med det, blir såklart påverkade. Sen kanske kommuner är något sämre på att effektivisera, de flesta som är duktiga på det väljer en högre lön i privat sektor. Att avfärda alla tjänstemän inom kommuner som illvilliga byråkrater tror jag dock är felaktigt. Men visst, bygghandläggningenheter lär inte vara talangmagneter.I Ingvar 58 skrev: