Minusräntan funkar inte som så att de (bankerna) får betalt för att låna pengar. Det är tvärtom, man får betala för att förvara kapital hos riksbanken.M martinradbo skrev:
Syftet är alltså att minska incitamentet att sitta still med kapitalet och hellre låna ut det.
Dvs sänkt ränta till företag och privatpersoner.
Det där tror jag inte på (men jag kan så klart ha fel, bevisa det i så fall!)Handlaren skrev:
Jag tror snarare att banken lånar in X miljarder på två år, viket motsvarar vad de har lånat ut, Y miljarder på fem år, vilket motsvarar... osv. Och det är väl Riksbanken som står för alla dessa låtsaspengar. Ju mer bankerna lånar, desto mer tjänar de. Räntan är ju negativ, alltså bankerna får betalt för att låna
Var skulle en svensk bank kunna låna med 30-50 års bindningstid? Var
Vad jag minns tog våra 4 storbanker in 26 miljarder i vinst (utöver VD-löner och annat) första kvartalet i år.
Och andra kvartalet? var det inte 28 miljarder?
På en befolkning om knappt 10 miljoner, dvs nästan 3000 kr per person
Och det är alltså per kvartal bara. Ta det gånger 4 så ser man årsvinsten.
Räknar jag rätt? Det är så stora tal så det snurrar i gubbskallen.
Och andra kvartalet? var det inte 28 miljarder?
På en befolkning om knappt 10 miljoner, dvs nästan 3000 kr per person
Och det är alltså per kvartal bara. Ta det gånger 4 så ser man årsvinsten.
Räknar jag rätt? Det är så stora tal så det snurrar i gubbskallen.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Jodå, rätt räknar du, men jag tror inte det räcker med 100 miljarder i vinst för de 4 stora. Dock skall man ha i åtanke att de inte endast är verksamma i Sverige, utan de har också betydande affärer i utlandet. I vissa fall större rörelser där än här hemma.KnockOnWood skrev:
Vad jag minns tog våra 4 storbanker in 26 miljarder i vinst (utöver VD-löner och annat) första kvartalet i år.
Och andra kvartalet? var det inte 28 miljarder?
På en befolkning om knappt 10 miljoner, dvs nästan 3000 kr per person
Och det är alltså per kvartal bara. Ta det gånger 4 så ser man årsvinsten.
Räknar jag rätt? Det är så stora tal så det snurrar i gubbskallen.
Bankerna tjänar på annat också.Vad jag minns tog våra 4 storbanker in 26 miljarder i vinst (utöver VD-löner och annat) första kvartalet i år.
Och andra kvartalet? var det inte 28 miljarder?
På en befolkning om knappt 10 miljoner, dvs nästan 3000 kr per person
Och det är alltså per kvartal bara. Ta det gånger 4 så ser man årsvinsten.
Räknar jag rätt? Det är så stora tal så det snurrar i gubbskallen.
Å andra sidan är det betydligt färre bolånekunder än 10 miljoner.
Skulla gissa på att de gör en vinst på ca 20.000kr per år för ett lån om 2 msek.
Excel skrev:
Ja, det är vi nog överens om.
Men härom dagen angavs antalet bolånekunder till 4 miljoner.
Och det måste väl vara en grov överskattning också?
Ränten är negativ ja, när banken deponera penga i Rigsbanken, inte när banken evt. Lånar penga av rigsbanken. Och Nej dom flesta pengar til utlån får banken vid at sälja Obligationer och vid lån i andra bankar.Det där tror jag inte på (men jag kan så klart ha fel, bevisa det i så fall!)
Jag tror snarare att banken lånar in X miljarder på två år, viket motsvarar vad de har lånat ut, Y miljarder på fem år, vilket motsvarar... osv. Och det är väl Riksbanken som står för alla dessa låtsaspengar. Ju mer bankerna lånar, desto mer tjänar de. Räntan är ju negativ, alltså bankerna får betalt för att låna
Var skulle en svensk bank kunna låna med 30-50 års bindningstid? Var
Men 1% i räntamarginal är också mycket när kort ränten är 1,5-2% .
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Det finns en lösning på att hålla vilken marknad eller bransch som helst i örat, och det är att inrätta statliga företag som producerar/erbjuder pridukter/tjänster i ett bolag som följer alla lagar och avtal OCH som drivs utan vinstintresse. Då hade alla aktörer tvingats anpassa sig eller motivera sina högre priser/avgifter. Precis som någon var inne på så har vi SBAB som BORDE agera så, och inte fylla på i statens plånbok. Det hade helt enkelt varit en modernare tappning av blandekonomin vi hade tidigare.
Selvklart skal staten inte konkurrerer med private bolag. Staten är inte bra på producerar/erbjude produkter/tjänster als. Det blir bara dyrt och ineffektivt. Se SAS,Telia,Vattenfall,PostNord,Systembolaget,ECT. Staten skal inte använna skattemedel på at utkonkurrera private bolag. Staten skal se til at lagar och avtal hölls, Bolag utan vinst?? Går snabbt konkurs.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Ja, samtliga är bolag som drivs av staten SOM VINSTDRIVANDE FÖRETAG. Det är DÄR felet ligger.T Thomasdk1 skrev:
Jo, staten skall absolut använda skattemedel för att se till så att marknadsaktörerna sköter sig och följer spelets regler. Så, jo...absolut anser jag att det skall finnas ett statligt alternativ med nollvinstvision.
Idag betraktas företag som Jesus eller Gud själv, när de i själva verket inte bidrar nämnvärt till välfärden.
Nej vi skal inte ha Kommunism återigen, tycks du att det är bra när Vattenfall kastar bort 100 Mia kr utomlands (Holland/Tyskland) ? er det bra när SaS med Höga lönnar ber om flera penga från staten 4-5 gången ??. är du nöjd när Postnord gir ussel service och ändå gör stor forlust ?. Nej Statsliga Förretag är generalt dyra och dårliga. sälja SAS,Telia,Vattenfall,Systembolaget och låt privata ta över asap.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Va? Vad snackar du om? Anser du det är kommunism att staten driver konkurrerande verksamheter gentemot privata marknaden? I så fall behöver du läsa på lite om vad kommunism är.T Thomasdk1 skrev:
Nej? Har jag påstått det någonstans? Vänligen läs igenom mina svar igen.
Det får du lov att tycka om du vill. Jag tycker det inte. Jag vill ha kontroll över marknaden. Jag vill inte att de som är rappa i käften skall kunna snacka sig till lägre ränta än tant Agda. Men det kanske du tycker är bra? Tack men nej tack, säger jag.
Ja det är kommunism det är självklart at det inte är rättvist at staten med oändliga pengar (skatte medel) konkurrerer med private bolag. Militär,Polis,Domstol,Tull,Sjukhus,Vård,Skola och liknande kan Stat,Län och kommun göra. Resten är privata bolags domän.
Staten skal sätta regler, men inte ha kontroll över marknaden. Marknaden och kapitalet måste vära fritt ligsom du och jag.
Den som är go till at Prata ? får ofta en bra lön. inte den som är rädd och inte säger nogon ting. Om man inte är god til at prata med Bank eller Chef på jobbet ?, då måste man ta hjälp av en kompis eller annen hjälp. Du tycks kanske att alla skal ha samma lön som i Socialistiska länder ? Det gik jo bra i Sovjet och ändra Socialistländer.
människor är olika, och de bör inte ha samma behandling. du kan inte garantera att alla får lika villkor och lön. På jobbet, i banken , i affären osv. omöjligt
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Du behöver läsa på om olika politiska system, ser jag.T Thomasdk1 skrev:
Snack. Staten kan och skall långt mer än så.
När du nämner rättvisa...tänker du då på Agda som får betala mer än vad du får betala? I min värld får den lilla människan ALDRIG fara illa på grund av fördelar till en väsenslös entitet (aka företag). Aldrig.
Nej, absolut skall inte alla ha samma lön. Jamen vad bra...så en butik skall alltså ha möjligheter att sätta olika pris beroende på vem du är? Nej tack.
Om du vill ha exempel på socialistiskt/kommunistiskt land som lyckats, så har du den (enligt många civilekonomer) blivande världsekonomiska motorn Kina. Jag hävdar inte att socialism eller kommunism fungerar eller är bra, men jag anser att alla skall ha samma behandling oavsett vem du är. Jag vill INTE ha ett elitsamhälle, vilket din väg skapar. Tack men nej tack.
Garantera lika behandling kan man inte, men jag anser att man skall sträva efter att det blir så i möjligaste mån.
Riksbanken köper inte bostadobligationer och står således inte för finansieringen till bostadsinstituten men genom att RB dammsuger/stödköper marknaden på statsobligationer skapar man likviditet och brist på obligationer. Detta gör att räntan sjunker och det blir billigare för bankerna att låna upp.
Bostadobligationer finns att handla, här är exempel på institut o löptider, som du ser är där löptider till 2039 även man generellt handlar kortare.
Bostadsobligationer
Uppdaterad 20:10Uppdatera
Instrument Isinkod Förfallodag Kupong Köp Sälj U.ränta S&U.ränta Valuta
Nordea 5521 SE0001542341 20200617 3,250% 109,27 109,39 0,52% 109,91% SEK
Nordea Hypotek 5529 SE0005033669 20180620 2,000% 102,08 102,14 0,31% 102,44% SEK
SEB 578 SE0002695924 20231201 4,250% 118,95 119,93 3,00% 122,93% SEK
SEB 594 SE0002829200 20390921 4,500% 136,42 138,52 4,05% 142,57% SEK
Spintab 180 SE0002576561 20200512 5,700% 115,78 115,91 1,47% 117,38% SEK
Spintab 187 SE0004270015 20180919 3,750% 104,61 104,65 3,40% 108,05% SEK
Stadshypotek 1580 SE0004807733 20180321 3,000% 102,10 102,14 1,20% 103,33% SEK
Stadshypotek 1583 SE0003174820 20200617 4,250% 112,11 112,23 0,69% 112,92% SEK
Stadshypotek 1586 SE0003174838 20220921 4,500% 118,78 119,00 4,05% 123,05% SEK
Bostadobligationer finns att handla, här är exempel på institut o löptider, som du ser är där löptider till 2039 även man generellt handlar kortare.
Bostadsobligationer
Uppdaterad 20:10Uppdatera
Instrument Isinkod Förfallodag Kupong Köp Sälj U.ränta S&U.ränta Valuta
Nordea 5521 SE0001542341 20200617 3,250% 109,27 109,39 0,52% 109,91% SEK
Nordea Hypotek 5529 SE0005033669 20180620 2,000% 102,08 102,14 0,31% 102,44% SEK
SEB 578 SE0002695924 20231201 4,250% 118,95 119,93 3,00% 122,93% SEK
SEB 594 SE0002829200 20390921 4,500% 136,42 138,52 4,05% 142,57% SEK
Spintab 180 SE0002576561 20200512 5,700% 115,78 115,91 1,47% 117,38% SEK
Spintab 187 SE0004270015 20180919 3,750% 104,61 104,65 3,40% 108,05% SEK
Stadshypotek 1580 SE0004807733 20180321 3,000% 102,10 102,14 1,20% 103,33% SEK
Stadshypotek 1583 SE0003174820 20200617 4,250% 112,11 112,23 0,69% 112,92% SEK
Stadshypotek 1586 SE0003174838 20220921 4,500% 118,78 119,00 4,05% 123,05% SEK