26 000 läst ·
24 svar
26k läst
24 svar
Skambud -vad är det!
Medlem
· Västragötaland
· 1 035 inlägg
Fascinerande! Det fanns ett program på tv för inte så länge sedan där man beskrev liknande beteende. Man trodde sig kunna visa att det hängde ihop med en högre testosteronhalt. Beteendet leder egentligen till att man tar en egen förlust för att förhindra att någon annan får en fördel som man anser vara "oskälig". Jag tror inte jag hade kunnat reagera så.ronolo skrev:Hade en kollega som en gång berättade vad han tyckte om skambud. Han hade en framruta till en bil till salu. Rutan satt fortfarande monterad i bilen. Köparen kommer dit, tittar på rutan och lägger ett bud, som var lägre än vad min vän begärde. (Han tolkar alla bud som är lägre än begärt pris, på allt han säljer, som skambud) Så han plockar helt sonika fram en hammare och knackar rutan och tackar nej till budet.
Visst finns det "skambud", och i ett läge där det inte finns fler köpare (eller den potentielle köparen iallafall inte vet det) så är det ganska naturligt att det förekommer. Man kan se det som en ingång till en förhandling eller förkasta det helt. Upprörd behöver man dock inte bli.
Sen kan det ju också vara så att om man upplever en köpare som "besvärlig" innan köpet så misstänker man att personen även kan komma att bli "besvärlig" efter köpet. Det kan vara värt några kronor att få en köpare som man uppfattar som vettig och därmed förhoppningsvis öka chanserna till en friktionsfri och bra affär för båda parter.kinglolle skrev:
Jag skulle sälja en bilmotor för några år sedan och satte ut det på Blocket till ett väldigt lågt pris pga att jag bara ville bli av med den.....endast en kille ringde och ville inte ens betala det och ville återkomma.....jag sa som det var att senast på lördag fm måste han bestämma sig för efter det åker det på skroten.....han ringer på söndagen och vill hämta motorn....då var det för sent.....då låg den i återvinningen......
Skambud verkar vara något dåligt enligt många. Jag har svårt att se problemet. Det är en intressent som ger ett erbjudande som ger dåligt betalt, men ofta har andra fördelar (snabb affär, kontant betalning, överseende med fel och bbrister hos varan eller att en affär faktiskt blir av). Det är väl upp till säljaren att göra en värdering av vad som är värt mest för denne.
Jag har själv fått och accepterat skambud på några bokhyllor som stod kvar bara några dagar innan jag skulle flytta. Fick visserligen dåligt betalt, men å andra sidan slapp jag köra dem till tippen.
Jag har själv fått och accepterat skambud på några bokhyllor som stod kvar bara några dagar innan jag skulle flytta. Fick visserligen dåligt betalt, men å andra sidan slapp jag köra dem till tippen.
Jag är lite likadan.kinglolle skrev:Det är ett sätt att se på det och absolut inte fel.
Nu är jag dock kanske tråkig men kommer någon med bud jag inte anser vara rimligt så blir jag ointresserad av denna köpare. Har flera gånger tackat nej till högsta bud av köpare som först gett skambud eller kommit med mycket jobbiga frågor.
Har även en gång tackat nej till bud på 2500 kr och istället skänkt soffan till röda korset så de får sälja den.
Men då är oftast pengarna inte det viktigaste för mig utan jag säljer för att skapa utrymme och att saker ska komma till användning.
Jag sätter ut ett pris som jag anser är rimligt, och börjar folk på att pruta och ge skambud så ser jag ingen vits med att fortsätta samtalet.
Dom som prutar och håller på är ofta såna som gnäller om småsaker också.
Jag kan själv gå ner något i pris om det är en vettig person bara för att det ska bli en smidig affär utan tjafs.
Om jag hör att det är en person med "sista priset kompis" dialekt så säger jag numera direkt att objektet är sålt, det är enklast så.
Jag ser inte ett bud som negativt, oavsett vilken prisnivå det ligger på. Dock hade jag surnat till om jag har fått lägga en massa tid i onödan med t.ex. provkörningar, möten etc . Man kan ju omöjligt veta något om i vilket behov säljaren är av pengar... Sen är det alltid viktigt att kolla på en annons hur länge den har varit ute. Jag skulle köpa en renault cabbe, gått 12000 mil, 2007 års modell. Säljaren begärde 72000 kr. Annonsen hade legat ute i 7 månader, jag åkte till denne och bjöd 52000 spänn. Hade kollat runt lite och det var inget orimligt bud alls, den hade legat ute länge, priset var redan sänkt från 75000. Han tyckte givetvis att mitt bud var för långt. Men då frågade jag, "i förhållande till vad då?" Då blev han tyst. Han hade liksom bara fått för sig att han ville ha dessa 70000 för bilen, men uppenbarligen ville marknaden annorlunda. En fin cabbe, mitt i sommaren med rekordvärme... och bilen är inte såld, ja då är marknaden minst sagt iskall. Vi möttes sen på 58000 kr, men det tog två dagar innan han ringde upp.
Jag tyckte absolut inte att jag gav ett skambud, utan ansåg snarare han låg alldeles för högt. Och han tyckte tvärtom. Det är alltid marknaden som bestämmer priset, och säljaren till syverne och sist som väljer om denne vill sälja till det pris som marknaden erbjuder...
/S
Jag tyckte absolut inte att jag gav ett skambud, utan ansåg snarare han låg alldeles för högt. Och han tyckte tvärtom. Det är alltid marknaden som bestämmer priset, och säljaren till syverne och sist som väljer om denne vill sälja till det pris som marknaden erbjuder...
/S
Jag uppfattar ett skambud i det fallet att jag bjuder på något jag eg inte behöver till normalt marknadspris. Bjuder jag då kanske 50% av värdet och tänker går det så går det... Då är det för mig ett skambud.
Jag skulle sälja en soffa en gång. Satte priset till 1800 kr. Bäddsoffa, knappt använd, fint skick, kostade 6 500 som ny för 3 år sedan. Fick ett bud på 200 kr. Jag blev jävligt sur, svarade "Aha, 2 000? Ja absolut". Personen hörde inte av sig.
Klicka här för att svara