Servitut fråga mellan grannar
Hej!
Hoppas på lite synpunkter på följande "case". Då det uppstår oklarheter, så skall jag komplettera detta.
Följande:
Äger fastighet A sedan 2 år. Har idag ett servitut som belastar min fastighet.
Fastighet A= (Tjänande official servitut)
Fastighet B= (Härskande official servitut)
Servitutet ger Fastighet B rätt att nyttja bredd 3 meter av tomten som tillhör Fastighet A
Detta för att ta sig till gata1.Det är en raksträcka på ca 33 meter. Öst mot väst) (Kallas härmed servitut väg)
Denna "väg" finns inte på detaljplan över fastigheten ( Funnits tidigare)
Fastighet C= Granne som gränsar mot Servitutväg (Syd). Det finns inget servitut kopplat mellan fastighet A och C.
Fastighet C har även en gräns mot en lokalgata (Mot norr) Denna lokalgata ger tillträdde till gata1. Har valt att sköta utfart via min tomt istället.
Fastighet C nyttjar idag servitut väg för att nå gata1. Utan medgivande av fastighet A. (Innan jag köpte så har det fortlöpt med "tyst" överenskommelse, inga skrivna avtal.)
Fastighet C har 2 uppfarter lagda mot tomtgräns fasighet A. UF1 UF2. Mellan dessa finns det ingen koppling.
UF1 är en nerfart till ett källargarage med stor lutning, bredd 3 meter. Denna används inte idag utan är igenbommad med endast en 90 cm förrådsdörr som tillgänglighet.
UF2 är en uppfart som går till en genomgående carport , bredd 3 meter.
Jag vill att Fastighet C gör om så att UF2 får utfart mot lokalgata (Norr)
Detta görs enkelt genom borttag staket samt platt läggning.
Fastighet C vill lägga in om servitut via Lantmäteriet på befintlig servitut väg.
Fråga1:
UF1: Ägare av Fastighet C avser sig att göra om UF1 till garage igen "snart", ingen specificerad tidsplan.
Då denna inte nyttjas idag som utfart, kan servitut hävdas , då inte uppfart används för ändamålet?
OM UF1 görs om till Garage,En 90 graders sväng krävs för att nå servitutväg från UF1 till servitutväg. Då det endast är 3 meter servitutväg anser jag att det är teknisk omöjligt att på 3 meter klara detta . Finns det regler om hur stor svängradie som behövs?
Fråga2:
Då tillgänglighet kan med enkelhet nås via lokalgata, kan servitut då hävdas ?
Då det endast är 3 meter servitutväg anser jag att det är teknisk omöjligt att på 3 meter klara detta .Finns det regler om hur stor svängradie som behövs?
Fråga3:
Måste jag acceptera mer belasting på servitutväg, bara för att det redan existerar?
Jag är ute efter att ha så lite belastning på min tomt som möjligt. Det räcker med det servitut som finns.
Tacksam för hjälp i ärendet
MVH
Hoppas på lite synpunkter på följande "case". Då det uppstår oklarheter, så skall jag komplettera detta.
Följande:
Äger fastighet A sedan 2 år. Har idag ett servitut som belastar min fastighet.
Fastighet A= (Tjänande official servitut)
Fastighet B= (Härskande official servitut)
Servitutet ger Fastighet B rätt att nyttja bredd 3 meter av tomten som tillhör Fastighet A
Detta för att ta sig till gata1.Det är en raksträcka på ca 33 meter. Öst mot väst) (Kallas härmed servitut väg)
Denna "väg" finns inte på detaljplan över fastigheten ( Funnits tidigare)
Fastighet C= Granne som gränsar mot Servitutväg (Syd). Det finns inget servitut kopplat mellan fastighet A och C.
Fastighet C har även en gräns mot en lokalgata (Mot norr) Denna lokalgata ger tillträdde till gata1. Har valt att sköta utfart via min tomt istället.
Fastighet C nyttjar idag servitut väg för att nå gata1. Utan medgivande av fastighet A. (Innan jag köpte så har det fortlöpt med "tyst" överenskommelse, inga skrivna avtal.)
Fastighet C har 2 uppfarter lagda mot tomtgräns fasighet A. UF1 UF2. Mellan dessa finns det ingen koppling.
UF1 är en nerfart till ett källargarage med stor lutning, bredd 3 meter. Denna används inte idag utan är igenbommad med endast en 90 cm förrådsdörr som tillgänglighet.
UF2 är en uppfart som går till en genomgående carport , bredd 3 meter.
Jag vill att Fastighet C gör om så att UF2 får utfart mot lokalgata (Norr)
Detta görs enkelt genom borttag staket samt platt läggning.
Fastighet C vill lägga in om servitut via Lantmäteriet på befintlig servitut väg.
Fråga1:
UF1: Ägare av Fastighet C avser sig att göra om UF1 till garage igen "snart", ingen specificerad tidsplan.
Då denna inte nyttjas idag som utfart, kan servitut hävdas , då inte uppfart används för ändamålet?
OM UF1 görs om till Garage,En 90 graders sväng krävs för att nå servitutväg från UF1 till servitutväg. Då det endast är 3 meter servitutväg anser jag att det är teknisk omöjligt att på 3 meter klara detta . Finns det regler om hur stor svängradie som behövs?
Fråga2:
Då tillgänglighet kan med enkelhet nås via lokalgata, kan servitut då hävdas ?
Då det endast är 3 meter servitutväg anser jag att det är teknisk omöjligt att på 3 meter klara detta .Finns det regler om hur stor svängradie som behövs?
Fråga3:
Måste jag acceptera mer belasting på servitutväg, bara för att det redan existerar?
Jag är ute efter att ha så lite belastning på min tomt som möjligt. Det räcker med det servitut som finns.
Tacksam för hjälp i ärendet
MVH
Fastighet C tycks ha tagit sin väg över fastighet A utan grund i vare sig avtals- eller officialservitut. Om detta verkligen stämmer (men bara då) kan A utan vidare stänga av de påfarter som C råkat använda.
Ägaren av C kan begära lantmäteriförrättning för att reglera sin utfart. Förrättningen bekostas av C. lantmäterimyndighetens uppgift blir då att hitta den utfartslösning som vållar minst olägenhet för de berörda. Lösningen kan innebära visst tvång ifall man inte lyckas nå frivilligt avtal.
Om man verkligen enkelt kan nå fastighet C direkt via lokalgata kommer förrättningen sannolikt att sluta med att inget nytt officialservitut beviljas. Men om C av någon orsak MÅSTE fortsätta utnyttja servitutsvägen som sin utfart kan förrättningen mycket väl leda till att du som ägare till A vackert får finna dig i detta. Du har då rätt till skälig ersättning för den ökade belastningen. Precis som du själv påpekar kanske också vägytans bredd måste ökas för att ge plats för en realistisk svängradie.
Bestämmelserna i detaljplan om servitutsvägen har inget direkt att göra med saken. Däremot blir det i högsta grad intressant om planbestämmelserna tillåter eller förhindrar C från direkt utfart till lokalgatan.
Ägaren av C kan begära lantmäteriförrättning för att reglera sin utfart. Förrättningen bekostas av C. lantmäterimyndighetens uppgift blir då att hitta den utfartslösning som vållar minst olägenhet för de berörda. Lösningen kan innebära visst tvång ifall man inte lyckas nå frivilligt avtal.
Om man verkligen enkelt kan nå fastighet C direkt via lokalgata kommer förrättningen sannolikt att sluta med att inget nytt officialservitut beviljas. Men om C av någon orsak MÅSTE fortsätta utnyttja servitutsvägen som sin utfart kan förrättningen mycket väl leda till att du som ägare till A vackert får finna dig i detta. Du har då rätt till skälig ersättning för den ökade belastningen. Precis som du själv påpekar kanske också vägytans bredd måste ökas för att ge plats för en realistisk svängradie.
Bestämmelserna i detaljplan om servitutsvägen har inget direkt att göra med saken. Däremot blir det i högsta grad intressant om planbestämmelserna tillåter eller förhindrar C från direkt utfart till lokalgatan.
Det är så att Fastighet C tycks ha tagit sin väg över min fastighet utan grund i vare sig avtals- eller officialservitut. Men att utan vidare stänga av de påfarter som C använder är inget bra , men lagligt.
Det bästa av allt är att de 2 vintrar som vi har bott här, har dom inte hjälp till med att hålla undan snön en enda gång.
Det måste låta som det bor ett gäng mindre begåvade, men så är inte fallet. Det är bara djupt rotat i gammal hävd, vilken dom tror sig gälla. Jag är inte ute för att jäklas, utan jag vill ha tomten så lite belastad som möjligt.
Kompletterande information
När det kommer till vägytans bredd , fick jag besked från handläggaren att utökning av servitut inte kommer att ske, då avståndet till mitt hus ligger för nära.
Handläggaren menade att det är upp till ägarna av fastighet C att anpassa sin uppfart att lyckas med svängradien. Så vi fick sätta upp tex en häck från 3 metersgränsen löpande. Det är det vi kommer att göra, då vi ändå har ett servitut belastad på denna väg.
Jag kan inte förstå att ägarna av fastighet C inte vill ha en uppfart på allmän lokalgata, då detta verkar mer normalt , vid ev. försäljning.
Om servitut beviljas, vad är skälig ersättning för den ökade belastningen?
Hur beräknas den?
Det bästa av allt är att de 2 vintrar som vi har bott här, har dom inte hjälp till med att hålla undan snön en enda gång.
Det måste låta som det bor ett gäng mindre begåvade, men så är inte fallet. Det är bara djupt rotat i gammal hävd, vilken dom tror sig gälla. Jag är inte ute för att jäklas, utan jag vill ha tomten så lite belastad som möjligt.
Kompletterande information
När det kommer till vägytans bredd , fick jag besked från handläggaren att utökning av servitut inte kommer att ske, då avståndet till mitt hus ligger för nära.
Handläggaren menade att det är upp till ägarna av fastighet C att anpassa sin uppfart att lyckas med svängradien. Så vi fick sätta upp tex en häck från 3 metersgränsen löpande. Det är det vi kommer att göra, då vi ändå har ett servitut belastad på denna väg.
Jag kan inte förstå att ägarna av fastighet C inte vill ha en uppfart på allmän lokalgata, då detta verkar mer normalt , vid ev. försäljning.
Om servitut beviljas, vad är skälig ersättning för den ökade belastningen?
Hur beräknas den?
Om det finns en "handläggare" borde det också finnas ett "ärende". Jag tolkar det som att granne C redan har begärt förrättning. Förrättaren kan upplysa om praxis
för ersättning.
för ersättning.
Servitutsersättning beräknas som engångsbelopp. De här pengarna är ingen ersättning för skötsel och underhåll av vägen. Sådana kostnader måste vägens användare betala enligt separat avtal, muntligt eller skriftligt.
Servitutsersättningen avser den förlust markägaren utsätts för genom grannens rätt att nyttja den belastade fastigheten. Varken mer eller mindre.
Det är dumt att sitta och spekulera i ersättningens storlek. Det har att göra med tidigare ersättning i samband med det officialserviut för granne B. Det beror på ortens fastighetsvärden. Och det påverkas av fastigheternas övriga störningar.
Servitutsersättningen avser den förlust markägaren utsätts för genom grannens rätt att nyttja den belastade fastigheten. Varken mer eller mindre.
Det är dumt att sitta och spekulera i ersättningens storlek. Det har att göra med tidigare ersättning i samband med det officialserviut för granne B. Det beror på ortens fastighetsvärden. Och det påverkas av fastigheternas övriga störningar.
Hejsan,
hoppas det går bra om jag lånar tråden lite grann till ett "case" med mycket snarlik juridik.
Äger fastighet X sedan några år. Har idag ett servitut som belastar min fastighet.
Fastighet X= (Tjänande official servitut)
Fastighet Y= (Härskande official servitut)
Servitutet ger Fastighet Y rätt att nyttja 3 meter av tomten som tillhör Fastighet X.
Detta för att ta sig till sin fastighet. Det är en raksträcka på ca 50 meter längs vår tomtgräns. (Kallas härmed servitutsväg S)
Y har tidigare nyttjat servitutsvägen för tillfart till/från sin fastighet men sedan ca 10 år tillbaka då en ny vägsamfällighet bildades i området och ansluter mot Y:s fastighet från ett annathåll, har Y ej använts sig av servitutsvägen. Y har även ändrat sin tomt och anlagt gräsmatta och häck där den tidigare infarten var och kan således ej i dagsläget använda sig av servitutsvägen S.
Vi är förstås intresserade att nyttja denna del av tomten för annat ändamål än som förfallen oanvänd vägsnutt. Att Y frivilligt skulle acceptera att upphäva detta servitut finns inte på kartan. Han snarare söker möjligheter till konfrontation och osämja.
Finns någon möjlighet att upphäva detta servitut som av oss anses som en olägenhet då vi ej kan nyttja vår tomt till fullo och granne Y uppenbarligen ej är i behov av servitutsväg S?
Under åren som varit har denna vägsträcka börjat användas av motionärer, cyklister och hundägare, hur pass spelar det in då dessa ej är i "behov" av att nyttja vägen utan gör det endast av den anledningen att den existerar?
Mycket tacksam för svar...
hoppas det går bra om jag lånar tråden lite grann till ett "case" med mycket snarlik juridik.
Äger fastighet X sedan några år. Har idag ett servitut som belastar min fastighet.
Fastighet X= (Tjänande official servitut)
Fastighet Y= (Härskande official servitut)
Servitutet ger Fastighet Y rätt att nyttja 3 meter av tomten som tillhör Fastighet X.
Detta för att ta sig till sin fastighet. Det är en raksträcka på ca 50 meter längs vår tomtgräns. (Kallas härmed servitutsväg S)
Y har tidigare nyttjat servitutsvägen för tillfart till/från sin fastighet men sedan ca 10 år tillbaka då en ny vägsamfällighet bildades i området och ansluter mot Y:s fastighet från ett annathåll, har Y ej använts sig av servitutsvägen. Y har även ändrat sin tomt och anlagt gräsmatta och häck där den tidigare infarten var och kan således ej i dagsläget använda sig av servitutsvägen S.
Vi är förstås intresserade att nyttja denna del av tomten för annat ändamål än som förfallen oanvänd vägsnutt. Att Y frivilligt skulle acceptera att upphäva detta servitut finns inte på kartan. Han snarare söker möjligheter till konfrontation och osämja.
Finns någon möjlighet att upphäva detta servitut som av oss anses som en olägenhet då vi ej kan nyttja vår tomt till fullo och granne Y uppenbarligen ej är i behov av servitutsväg S?
Under åren som varit har denna vägsträcka börjat användas av motionärer, cyklister och hundägare, hur pass spelar det in då dessa ej är i "behov" av att nyttja vägen utan gör det endast av den anledningen att den existerar?
Mycket tacksam för svar...
Jag tror att det skall gå att ¨få den upphävd iomed att grannen nu har tillgång till en annan utfart. Kontakta lantmäteriet. Troligen kostar dte en slant, kanske i samma storleksordning som det kostade att registrera servitutet en gång i tiden.
Passa på att dokumentera hur det serr ut med gräsmatta etc, om grannen trilskas så finns det ju risk att han tillfälligt tar vägen i bruk igen när ärendet öppnas hos lantmäteriet.
Passa på att dokumentera hur det serr ut med gräsmatta etc, om grannen trilskas så finns det ju risk att han tillfälligt tar vägen i bruk igen när ärendet öppnas hos lantmäteriet.
Helt ok att "låna" tråden.. Är lite av syftet
Hemapularen har helt rätt, det kostar en slant.
Men det kan det vara värt, då ett belastande servitut mot din fastighet är värdeminskade för dig. Så de pengar du betalar till Lantmäteriet borde komma tillbaka till dig vid ev. försäljning.
Du skrev att Y har ändrat sin tomt och anlagt gräsmatta och häck där den tidigare infarten var. Ta bilder på detta, Y kan inte hävda sin rätt då man i princip utökar sin tomt på servitut väg som endast finns för ändamålet att ta sig till och från fastigheten. Det är logiken, men vet ej om det är juridiken..två olika saker...tyvärr
Lycka till
Hemapularen har helt rätt, det kostar en slant.
Men det kan det vara värt, då ett belastande servitut mot din fastighet är värdeminskade för dig. Så de pengar du betalar till Lantmäteriet borde komma tillbaka till dig vid ev. försäljning.
Du skrev att Y har ändrat sin tomt och anlagt gräsmatta och häck där den tidigare infarten var. Ta bilder på detta, Y kan inte hävda sin rätt då man i princip utökar sin tomt på servitut väg som endast finns för ändamålet att ta sig till och från fastigheten. Det är logiken, men vet ej om det är juridiken..två olika saker...tyvärr
Lycka till
Mot nya mål...
Nu vill Grannen träffas på söndag och diskutera...
Skulle vilja ha hjälp med argument för..och emot......
Tacksam....för hjälp
Billy-Baver, jag ber om ursäkt för "dålig" info.. Grannen har begärt servitut, men handläggaren tyckte att vi skulle diskutera INNAN hon går vidare. så det är vilande just nu. Den info vi fick, var från handläggaren , då hon var här på besök.
Nu vill Grannen träffas på söndag och diskutera...
Skulle vilja ha hjälp med argument för..och emot......
Tacksam....för hjälp
Billy-Baver, jag ber om ursäkt för "dålig" info..
Grannen har begärt servitut, men handläggaren tyckte att vi skulle diskutera INNAN hon går vidare. så det är vilande just nu. Den info vi fick, var från handläggaren , då hon var här på besök.Har jag fattat det rätt att vägen som B har servitut på bara nyttjas av B (och C) inte av A?
I så fall kanske man kan tycka att det stora intrånget på din mark är ju att vägen överhuvudtaget finns där, lite mer trafik till och från C borde ju kunna vara "felräkningspengar" ur belastningssynpunkt. Trafiken till B kan ju variera oerhört mycket beroende på hur boendesituationen ser ut på B, bor där en ensam äldre människa så är trafiken nära noll, bor där en familj med 3 ungdommar i körkortsåldern så kan ju trafiken vara 10ggr större. B har ju även möjlighet att hyra ut delar av fastigheten till folk med bil osv.
Men om C även behöver ha en väg med större svängutrymme så tycker jag att saken hamnar i ett helt annat läge.
I så fall kanske man kan tycka att det stora intrånget på din mark är ju att vägen överhuvudtaget finns där, lite mer trafik till och från C borde ju kunna vara "felräkningspengar" ur belastningssynpunkt. Trafiken till B kan ju variera oerhört mycket beroende på hur boendesituationen ser ut på B, bor där en ensam äldre människa så är trafiken nära noll, bor där en familj med 3 ungdommar i körkortsåldern så kan ju trafiken vara 10ggr större. B har ju även möjlighet att hyra ut delar av fastigheten till folk med bil osv.
Men om C även behöver ha en väg med större svängutrymme så tycker jag att saken hamnar i ett helt annat läge.
Alla tre fastigheter använder vägen. Jag (A) Har en carport som jag har söder om servitutet, jag backar upp 90 grader på servitut väg för att komma till gata1. Jag har sett till att jag har 6 meter svängradie...vilket fungerar bra..
Så sant , belastningen kan variera.
Jag kommer att hävda att dom skall räkna på värsta senario, då dom "tvingar" på mig detta. Jag SKALL INTE sitta med "svartepetter"
Så sant , belastningen kan variera.
Jag kommer att hävda att dom skall räkna på värsta senario, då dom "tvingar" på mig detta. Jag SKALL INTE sitta med "svartepetter"
Den här värderingen borde givetvis parterna gjort redan den dag servitutet inrättades. Som det nu är har motparterna B och C det mycket tungt vägande skälet att vägen hittills har inkräktat på A utan att kanske någon som helst ersättning har erlagts.
Störningen av buller och avgaser kan vi nog lämna därhän. Dels därför att buller och avgaser drabbar fastigheten A också från andra håll än från vägområdet. Dels därför att störningarna på vägen från tre fastigheters trafik egentligen kommer att drabba samtliga tre av vägen betjänade fastigheter lika mycket, varför de heller inte inbördes borde behöva ersätta varandra för sådana intrång. Att tre fastigheter angör lokalgatan med samma utfart borde vara mer trafiksäkert än med tre separata utfarter. Jag vet inte hur tungt det väger, men man ska absolut ta reda på vad detaljplanen föreskriver om tillfarter. Just planföreskrifterna bör bli den viktigaste nyckeln i er förhandling om ersättning. Den största ekonomiska belastningen av vägen handlar om byggrätt på fastighet A. Visserligen kan ägaren inte heller nyttja vägområdet till exempelvis parkering eller trädgård, men det ekonomiska värdet av detta är mindre.
Nu visar erfarenheten att utfartens skötsel, i brist på formella avtal, har lett till gnabb och tvistighet mellan grannarna om vem som ska betala och sköta vad. Om vägen ska betjäna ytterligare en fastighet kan det motivera att ni inrättar en samfällighet, där vägytan helt enkelt styckas av från fastighet A. Vägen kommer då att ägas och skötas gemensamt av de tre grannarna. Inrättas samfällighet ska A ersättas för den tomtyta som avstyckas. Dessutom ska A ersättas för minskad byggrätt på kvarvarande tomtyta. Grannarna B och C ersätter A med var sin tredjedel av skadebeloppet. A själv får bekosta sista delen av skadan, eftersom också han betjänas av vägen.
Traktens tomtvärde är lätt vitsordat. Byggrättens värde beräknas med försäljningspriser, beräknade på de sålda fastigheternas byggyta och byggålder. Låt oss (bara som ett exempel) anta att tomten enligt plan får bebyggas med 25 procent av ytan. Den förlorade vägremsan minskar då byggrätten med 0,25 x 99 kvm, eller lite knappt 25 kvm. Vi antar också att en analys visar hur varje kvadratmeter bostad i området (omräknat till värdeår 2009) motiverar ett pris som är 10 Kkr högre än samma års produktionspriser i byggbranschen. Summan av dessa (gissade) fakta blir att den nya samfälligheten belastar A med 250 Kkr förlorad byggrätt PLUS traktens tomtpris för den överlåtna vägremsan. Av beloppet bör B och C betala en tredjedel var, eller totalt knappt 167 Kkr till A.
Störningen av buller och avgaser kan vi nog lämna därhän. Dels därför att buller och avgaser drabbar fastigheten A också från andra håll än från vägområdet. Dels därför att störningarna på vägen från tre fastigheters trafik egentligen kommer att drabba samtliga tre av vägen betjänade fastigheter lika mycket, varför de heller inte inbördes borde behöva ersätta varandra för sådana intrång. Att tre fastigheter angör lokalgatan med samma utfart borde vara mer trafiksäkert än med tre separata utfarter. Jag vet inte hur tungt det väger, men man ska absolut ta reda på vad detaljplanen föreskriver om tillfarter. Just planföreskrifterna bör bli den viktigaste nyckeln i er förhandling om ersättning. Den största ekonomiska belastningen av vägen handlar om byggrätt på fastighet A. Visserligen kan ägaren inte heller nyttja vägområdet till exempelvis parkering eller trädgård, men det ekonomiska värdet av detta är mindre.
Nu visar erfarenheten att utfartens skötsel, i brist på formella avtal, har lett till gnabb och tvistighet mellan grannarna om vem som ska betala och sköta vad. Om vägen ska betjäna ytterligare en fastighet kan det motivera att ni inrättar en samfällighet, där vägytan helt enkelt styckas av från fastighet A. Vägen kommer då att ägas och skötas gemensamt av de tre grannarna. Inrättas samfällighet ska A ersättas för den tomtyta som avstyckas. Dessutom ska A ersättas för minskad byggrätt på kvarvarande tomtyta. Grannarna B och C ersätter A med var sin tredjedel av skadebeloppet. A själv får bekosta sista delen av skadan, eftersom också han betjänas av vägen.
Traktens tomtvärde är lätt vitsordat. Byggrättens värde beräknas med försäljningspriser, beräknade på de sålda fastigheternas byggyta och byggålder. Låt oss (bara som ett exempel) anta att tomten enligt plan får bebyggas med 25 procent av ytan. Den förlorade vägremsan minskar då byggrätten med 0,25 x 99 kvm, eller lite knappt 25 kvm. Vi antar också att en analys visar hur varje kvadratmeter bostad i området (omräknat till värdeår 2009) motiverar ett pris som är 10 Kkr högre än samma års produktionspriser i byggbranschen. Summan av dessa (gissade) fakta blir att den nya samfälligheten belastar A med 250 Kkr förlorad byggrätt PLUS traktens tomtpris för den överlåtna vägremsan. Av beloppet bör B och C betala en tredjedel var, eller totalt knappt 167 Kkr till A.
Hej igen,
fortsätter lite på sidospåret
tack för svaren,tycker också att det borde gå att upphäva servitutet med fastighet Y. Men resan dit blir nog lång och krokig. Skall ägna en del tid först åt att samla info och mod inför stundande drabbning.
Antar att det kan dyka upp allehanda tänkbara och otänkbara scenarier under processen från diverse olika håll.
Vad skulle tex uttrycket "gammal hävd" kunna innebära i denna situation? Vid vilka tillfällen beaktar man det? Tänkte främst på de som använder sträckan som gångstråk.
fortsätter lite på sidospåret
tack för svaren,tycker också att det borde gå att upphäva servitutet med fastighet Y. Men resan dit blir nog lång och krokig. Skall ägna en del tid först åt att samla info och mod inför stundande drabbning.
Antar att det kan dyka upp allehanda tänkbara och otänkbara scenarier under processen från diverse olika håll.
Vad skulle tex uttrycket "gammal hävd" kunna innebära i denna situation? Vid vilka tillfällen beaktar man det? Tänkte främst på de som använder sträckan som gångstråk.
