Byggahus.se

Separation, vart ska jag bo ...?

15k läst  74 svar

  1. S
    Medlem · Nivå 10
    Tack för alla svar. Jag har absolut förståelse för separationen. Jag själv har setat fast i tankar om separation i många år nu, men jag kan inte sätta fingret på varför. Men våra liv har i stort sett stått på paus i ett par år då inga gemensamma framtidsplaner har funnits och inga gemensamma inköp gjorts...

    Jag mår ändå så JÄVLA illa i denna separation... satt hemma hos morsan idag och pratade om hur mörkt allt känns, hur jag inte vill leva längre, varvar detta med panikångest och en jävla massa ”tänk om jag gjort så, tänk om jag kunde ha känt så, varför gjorde jag så?” Osv osv...

    Några har sagt till mig att jag måste flytta ut ur huset asap, att det bryter ner mig att vara kvar..

    Men jag vet inte, jag känner att ensamheten bryter ner mig mer, jag har inte stöd någonannanstans ifrån än min morsa, har tagit kontakt med terapeut men det blir inte förrän nästa vecka..

    Huset, ja jag vet inte, det skulle kunna bli bra, jag känner att jag får upp hoppet ibland när jag försöker föreställa mig hur vi får det bra i det huset.

    Men jag är så orolig att föräldrar kommer säga ”du får leka med henne när hon är hos sin mamma” för att hon bor närmre....

    Det finns egentligen bara två barnfamiljer vi umgåtts med, och båda två bor på gatan vi bor idag... :(
     
  2. H
    Moderator · Nivå 25
    Jag har ingen personlig erfarenhet av skillsmässa. Men vänner och släktingar, de jag känner som gått igenom det, mår bra efter en tid. Det kommer du också att göra.

    Jag är egentligen kass på att ge personliga råd. Men skaffa annat boende så fort som möjligt. Skaffa nya kontakter, vänner. Gå med i ngn förening, vad som helst en manskör, lokala orienteringsklubben eller vad som helt, utom PUB gemenskapen. Eller köp en bostadsrätt och aktivera dig i bostadsrättsföreningen. Alla sammanhang där man träffar folk.

    När det gäller dottern och kompisar, så kan det säkert finnas risk att de nuvarande kompisarna inte kommer till din nya adress, under perioder. Men som sagt, se till att avståndet aldrig blir ett problem, agera Taxi i alla situationer. Det kommer du dessutom att ha nytta av att hon har för vana att bli skjutsad, när hon i tonåren skall hem från olika fester. Ställ upp vid alla tider på dygnet! Jag blir hellre väckt kl 03, för att åka och hämta dottern (och ett gäng kompisar), än att hon skall ta sig hem själv. Nu har hon vuxit ifrån det, jag får inte hämta längre (26 år).

    Din dotter kommer att få nya vänner vid din nya bostad.
     
  3. Nyfniken
    Medlem · Nivå 17
    Värt att nämnas en extra gång.

    Det som förvånade mig vid min skilsmässa var att vissa vänner helt plötsligt gick upp i rök, samtidigt som andra dök upp från ingenstans och plötsligt fanns där.

    Om du tycker att livet har stått på paus så finns det alla förutsättningar för att du i backspegeln kommer se det här som något nödvändigt och något bra. Även om en skilsmässa är slutet på ett förhållande så är det också början på något annat.
     
  4. Johannes Carlsson
    Allvetare · Nivå 15
    Till saker som redan inträffat brukar jag tänka på figuren The Punnisher: "it is what it is i guess" det finns ändå inget man kan göra åt det som varit, bara passa på att NU göra det som man mår bra av, vänta inte på att saker ska hända för att få leva

    Jag tror däremot du skulle må bättre av att flytta oavsett vart. Det ger hjälp i starten på det nya livet
     
  5. j.f.s
    Elektroniktokig · Nivå 7
    Skild här efter 10år tillsammans. Så här i efterhand så kunde det inte blivit bättre. Vi borde gått åt olika håll tidigare.

    Mamman flyttade i första läget till en lägenhet och barnen fick dryga milen till skolan när de var hos henne. Nu har hon och hennes nya skaffat hus mycket närmare skolan men det var inga problem när de hade långt till kompisarna.

    Blev lite mer skjutsande men annars inga problem.

    Barnen är 11, 9 och 3.

    Om du/ni mår bra kommer också barn att göra det. Lovar!
     
  6. P
    Medlem · Nivå 11
    Tråkigt för er men det kommer garanterat bli bättre, 100%

    Finns alltid för och nackdelar med att flytta längre bort. Är man vara beredd på att köra så kommer det aldrig bli problem. Det viktiga är att man få ställa upp med körning hela tiden.

    Bor man i samma by så kan ju barnet cykla, gå mellan er föräldrar.
    Vilket är bra men kan också bli jobbigt.
    I perioder så är barnet väldigt mammig söt pappor och att då låta barnet välja vart barnet ska få sova mm kan bli jobbigt för den andra föräldern.

    Men kan du tänka dig att köra så hade jag garanterat köpt denna drömbostad.

    Lycka till
     
  7. D09
    Medlem · Nivå 25
    Trist att höra men du verkar ha hittat en plan.

    1,4 mil är inga problem om man har bil. Går ju på 15 minuter och det kommer funka kanon med både skola och kompisar.

    Har själv samma avstånd till grabbens skola och till kompisar och det fungerar jättebra med allt från idrotter till lekdagar, hämta och lämna och hans mamma bor på samma avstånd från skolan fast åt andra hållet.

    Kan kännas dystert inledningsvis men det går över så fokusera på dig och barnets bästa så kommer det fungera väl.
     
    • Laddar…
  8. H
    Medlem · Nivå 11
    Än om dottern byter skola nära ditt nya hus, så måste väl ändå mamman hämta och köra, jag skulle låta dottern ha kvar skola mm, tiden går fort..

    Har ni gjort upp med ekonomin och allt detta? Ska exet bo kvar i gamla huset?
     
  9. H
    Medlem Nivå 1
    Är du beredd på att det somliga dagar blir att åka mycket bil så ska det nog gå bra, hellre två trygga hem med lite avstånd mellan och två föräldrar som mår bra.
    Vissa dar blir det - skjutsa till skolan - jobba hemma - hämta från skolan - äta middag hemma - skjutsa till kompisar - vänta hemma på att hämta - hämta från kompisar - hem, det blir 12mil på en dag.
    Har du möjlighet att inte jobba hemifrån vore det kanske en bra idé för att träffa andra vuxna.
    Efter ett tag skiner solen på ditt hus igen :)
     
  10. L
    Medlem Nivå 8
    Mina föräldrar flyttade till ett nybyggt områse när jag var åtta. Alla andra barn var småbarn. Bodde drygt en mil från skola och andra barn. Mina föräldrar skjutsade konstant. Ja det blir en del i bil men bor du inte i storstan där trafiken är ett problem går det ju trots allt rätt snabbt.
     
  11. useless
    Självbyggare · Nivå 22
    När jag var liten skjutsade mina föräldrar aldrig. Det var cykel eller buss som gällde.
     
  12. T
    Medlem Nivå 1
    Vi bor 18 km från vår 7-årings skola och skjutsar varje dag.
     
  13. Fairlane
    Medlem · Nivå 10
    Jag och barnens mor separerade i januari, men det hade varit på gång länge. Nu har barnen cirka 20 km till skola/förskola när de är hos mig, men det går alldeles utmärkt trots Stockholmstrafik. Jag stortrivs i mitt nya hus. Det finns såklart massor med saker som måste åtgärdas (skicket på huset är ok, men det ska upp garderober, tapetseras om i något rum, fixa grill (kom igår, men ska monteras), fixa utemöbler (ordnat via byggahus :D) etc etc. Det får ta den tid det tar, men barnen trivs både hos mig och hos mamma. Man får försöka vara flexibel och hjälpas åt. Vi kör varannan vecka, men med flexibilitet så att vi föräldrar inte måste tacka nej till olika saker. Ibland gör vi också saker tillsammans, som barnens födelsedagar och i sommar åker vi till Astrid Lindgrans värld tillsammans (det kan bli tufft, men det hade inte varit schysst mot barnen att åka själv, då det skiljer i ålder och den yngsta har en funktionsvariation så de vill olika saker). Boendet kommer fungera för dig, det är jag övertygad om. Det kommer kännas skönt att komma hem till sig själv och inte behöva möta en person där irritiationen hela tiden ligger under ytan.

    Du bör dock försöka hitta lite nya vänner och ett intresse är en bra start. Det spelar int eså stor roll om det är den lokala schackklubben, fotoklubben, ett korplag i fotboll, den vegetariska matlagningskursen eller vad det är, bara du träffar folk. Bjud in de nya grannarna på en grillning eller så. Det finns säkert grannar med barn i dotterns ålder så det kan vara ett sätt både för dig och din dotter att hitta nya vänner.

    Lycka till.
     
  14. A
    Anonym
    Beklagar situationen, förstår att det känns jobbigt. Separationer är trots allt ganska vanliga idag så ni kan säkert lösa det så småningom. Du har redan fått många råd. Mycket beror nog på hur bra möjligheter det finns att åka buss mellan ställena. (Svårt att cykla på vintern om det är snö) Jag vill bara varna för en sak till.

    Kom ihåg att växelvis boende är till för barnet inte för att det ska bli rättvist mellan föräldrarna.Det betyder att när er dotter blir äldre (man brukade ha ca 12 år som riktlinje) så kommer hon ha mycket makt själv att bestämma om boendet. Hon kan själv vägra bo varannan vecka. Det hela kan slå åt bägge håll. Träffar ditt X en ny partner och din dotter får halvsyskon kanske hon vill bo hos dig på heltid istället ... eller tvärt om.

    Min erfarenhet är att det är att det är bättre ju närmare föräldrarna bor. Jag personligen skulle aldrig ha flyttat 14 km bort från mina barns folkbokföringsadress om jag hade något annat val. Det är en sak att ha små barn varannan vecka men mycket mer komplicerat när de blir tonåringen.
     
    • Laddar…
    • Svara
  15. F
    Husägare Nivå 1
    Kolla upp hur det är med skolskjuts i kommunen skolan ligger i. Kan vara så att det finns rättigheter att få buss eller taxi till skolan. Även om det går att köra bil så äter det upp ganska mycket tid

    http://databas.infosoc.se/rattsfall/16773