Jag tänker om det sipprar ut bakterier som e coli och liknande. Men samtidigt kan man inte ta skydd för allt. Då skulle man ju inte kunna odla ätbart allt på tomter med enskilt avloppPjosk75 skrev:
Jag tror att det behövs lite precisering här. Om det är en infiltrationsbädd som ligger djupt och där bara luftningsrören syns ovanför backen så är det nog helt oproblematiskt att odla ovanpå. Om det däremot är det som kallas förstärkt infiltration, där man på grund av markförhållandena har varit tvungen att lägga spridarrören nära markytan och sedan bygga en kulle över, så är det en annan sak. Tar du bort kullen där så hamnar odlingsytan nära de gamla spridarrören och rötter kan absolut nå ned i jord som påverkats av infiltrationen.
Handlar det om alternativ 2 får man kanske tänka till lite, till exempel genom att börja med att plantera träden och vänta några år med köksträdgården, alternativt ha höga odlingsbäddar för rotfrukter och andra grönsaker.
Handlar det om alternativ 2 får man kanske tänka till lite, till exempel genom att börja med att plantera träden och vänta några år med köksträdgården, alternativt ha höga odlingsbäddar för rotfrukter och andra grönsaker.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 687 inlägg
Vad var det för slags besiktning som undersöker även ett enskilt avlopp?V villa Adenhielm skrev:
"När man googlar" får man fram den tekniska livslängden på olika byggnadsdelar. Teknisk livslängd är ett rent teoretiskt begrepp som ofta har en tämligen svag koppling till den verkliga livslängden. Ett rätt anlagt enskilt avlopp kan fungera fint i över 50 år. Är avloppet anlagt av en klantig entreprenör kanske det börjar krångla redan första året.
Använde man grisgödsel på åkrar/trädgårdsland förr i tiden när många hade en hushållsgris?Intet skrev:
Du skiter vad du äter och dricker. Huvudsakligen tror jag det är pga mediciner.D Dilato skrev:
Då talar vi rena klassiska utedass-rester.
Talar vi rester från hela hushållets utspolning så kommer ju en massa olika kemikalier med i bilden.
Mediciner renas inte i reningsverk så dom hamnar i vattendrag, sjöar och hav.Oldboy skrev:
Ansamlas i vattenlevande djur som vi eller vår blivande mat sedan äter (exempelvis fiskmjöl och fjäderfä/ägg, laxodling och grisfoder).
Skillnaden är att i din latrin finns bara din familjs medicin, i reningsverket ansamlas hela populationens, saker som du aldrig skulle sett i din egen latrin.
Förr i tiden beror det på risk för smitta och parasiter - det är i stort sett bara i Indien som inte brydde sig om den regeln och därför har konstant diarré i stort sett livet igenom i landsbygden där man fortfarande praktiserar skitning på åker där man odlar sin mat som morgonritual...D Dilato skrev:
Nu har jag för mig att kommunal avloppsreningsslam, efter rötning och desinfektering/sterilisering (med tex. upphettning) ändå används till en del i jordbruk, då med noga koll på det som sprids i avseende olika ämnen som tungmetaller, tyngre organiska och klor/flourbaserade kända ämnen från tex bekämpningsmedel som en gång i tiden användes på grödan i de man senare äter mfl.
Gör man liknande hemmavid från egen slamskiljarbrunn (efter tillstånd av kommunen) så skall slammet komposteras i minst 2 år innan det används som jordföbättrande/gödningsmedel då man anser att latenta smittämnen i avloppsslammet då är borta, och då kanske ändå undviker att blanda ut i jordmassor som man senare tänker odla något ätbart på - i alla fall de första åren efter utblandningen...
Det är främst smittorna man är oroliga över medans tex. medicinrester och kemi av rengöringsmedel (varav idag jobbar man på att det mesta faktiskt skall försvinna inom rimlig tid med mindre stabila tensider mot vad det var tidigare och bakterier lättare kan haka i och börja bryta ned dessa lättare) och inte minst östrogen från female-sidan av alla däggdjur - går vidare ut med den infiltrerade vattnet och inte så mycket i slammet.
Östrogen och andra hormoner och enzymer (tex. det som används i disk och tvättmedel) och utsläppt för mycket på fel ställe kan ge problem, förvisso inte något stort problem på enskilda avlopp då det är mycket spridningsvolym jord per person där, men kommunala avlopp i enorma mängder renad avloppsvatten när det släpps ut i koncentrerade punkter i sjö och skärgård så blir det väldigt mycket av det på relativt små volymer sjövatten kvotmässigt då det också måste blandas ut för att verkan av dessa skall minska och det fins risk att det påverkar vattenlivet negativt där.
Man blir ju fundersam om det är på det viset att mänsklig avföring innehåller mer farliga bakterier, virus och parasiter än alla andra däggdjurs, vilket jag inte tror är sant men det känns som om det är det som påstås..det är otroligt att människan överlevt innan reningsverk var legio...men stora delar av världen har noll tillgång till reningsverk och ändå är folk där friska.X xxargs skrev:
E coli finns ju överallt där däggdjur finns, men din egna stam av e coli borde ju vara mest ofarlig, äter du den så är det ju samma som redan finns i din kropp.
Intressant nog finns det en hel vetenskap om att äta avföring, Koprofagi, och det är inte ovanligt i djurvärlden ( kom ihåg, vi är också djur, närmare bestämt apor).
Så, ingen rekommenderar väl att odla direkt i slam från x-kammarbrunn (den är ju via lag/förordning ändå tömd och bortförd av kommunens årliga obligatoriska tömning) men ovanpå en infiltration av resterande vatten känns inte särskilt problematiskt.
Om man odlar saker som inte ska ätas råa utan kokas ( typ potatis) kan det knappast vara någon större risk, väl??
Åtminstone virus är ju i huvudsak bara farliga för de djurarter, inkl. människan, som de är anpassade för. Det krävdes många mutationer innan fladdermössens coronavirus kunde smitta mellan människor. Det kanske är något liknande för bakterier?D Dilato skrev:
Men jag skulle kunna tänka mig att bakterier och parasiter dör under komposteringen. Man hade ju en gödselstack förr i tiden och det var väl så att det man la på åkrarna hade legat i stacken några år?