Och där dumpar man ju verkligen kostnaden på framtida ägare.tommib skrev:
Jo, men då syns det som en amortering i bokföringen, till skillnad mot en underhållsskuld som inte syns alls (i en normal samfällighet då).
Fast rättvisan mot framtiden kan ses på mer än ett sätt. Den ursprungliga anläggningen är betald på ett eller annat sätt av de som startade det hela. När ex. asfalten är slut, så är denna ursprungliga investering förbrukad. Om man då tar in nya pengar, lån/engångsavgift så är ju det ungefär samma sak som den ursprungliga. Den nya generationen får betala för anläggningen på ungefär samma villkor som de ursprungliga. Skall man fondera hela utbyteskostnaden, så betalar ju de ursprungliga två gånger.
Redigerat:
Ja, det finns som sagt måga sätt att se på det.
I vårt specifika fall så har vi en VA-anläggning (endast rör, fram till anslutningspunkt för kommunalt VA) som är 50+ år. Fram till för ca 7 år sedan hade det inte fonderats nästan något alls. Så jag ser det i vårt fall som att nuvarande fastighetsägare fått anläggningen "gratis" och då måste spara ihop till nästa. Men jag medger att det inte är klockrent. Till detta kommer ju också inflationen och dess effekt på pengahögar som inte förvaltas mer aggressivt. Vi har inte riktigt kunnat se någon väg runt kravet på fondering.
Ref: https://lagen.nu/dom/rh/2012:71
Kolla speciellt länken till prop. 1988/89:77 s. 74 mot slutet av domskälen där det framgår att man explicit vill inkludera gamla föreningar med redan befintliga anläggningar.
I vårt specifika fall så har vi en VA-anläggning (endast rör, fram till anslutningspunkt för kommunalt VA) som är 50+ år. Fram till för ca 7 år sedan hade det inte fonderats nästan något alls. Så jag ser det i vårt fall som att nuvarande fastighetsägare fått anläggningen "gratis" och då måste spara ihop till nästa. Men jag medger att det inte är klockrent. Till detta kommer ju också inflationen och dess effekt på pengahögar som inte förvaltas mer aggressivt. Vi har inte riktigt kunnat se någon väg runt kravet på fondering.
Ref: https://lagen.nu/dom/rh/2012:71
Kolla speciellt länken till prop. 1988/89:77 s. 74 mot slutet av domskälen där det framgår att man explicit vill inkludera gamla föreningar med redan befintliga anläggningar.
Nja, notera hovrättens domskäl:
"Det är ostridigt att det handlar om en förening som har skyldighet att avsätta fondmedel. Det är också klarlagt att föreningen inte har gjort detta."
Det betyder att hovrätten inte prövade om föreningen alls har en laglig skyldighet att fondera medel, parterna var eniga om detta.
Så visst ville lagstifaren inkludera gamla anläggningar som fanns där 1990 när fonderingskyldigheten inträdde men målet med lagen var att det var storkvartersområden som skulle inkluderas. Inte t ex en vattenledning för några spridda villor eller en vägförening på landet eller i ett villaområde. Det är upp till föreningens medlemmar om en sådan samfällighetsförening vill fondera medel eller inte, det är inget lagkrav.
Njaeh.... Jag vet inte om jag håller med. Man räknar explicit upp att "anläggning av kommunalteknisk natur" är något som, om det förvaltas av en samfällighet, ska göra att samfälligheten ska ha en fond för underhåll och förnyelse. Som första exempel på sådana anläggningar kommer just VA-anläggningar. Jag kan inte se att det skulle finnas t.ex. ett storlekskrav. Gissningsvis finns något slags mental gräns vid delägarförvaltade samfälligheter som ju inte ens har några stadgar.
Man anger också två stycken ner i domskälen att det inte är ok att strunta i att införa ett krav på fondering och på att en underhålls- och förnyelseplan ska finnas.
Men vad vet jag, detta är inte mitt gebit
Man anger också två stycken ner i domskälen att det inte är ok att strunta i att införa ett krav på fondering och på att en underhålls- och förnyelseplan ska finnas.
Men vad vet jag, detta är inte mitt gebit
Du får läsa granntråden. Lagtexten räcker inte i det här fallet för att förstå vad syftet var med att ändra på anläggningslagen 1990. Läs exjobbet som länkas i inlägg 1. Det gäller storkvarter, typ radhusområden.
https://www.byggahus.se/forum/threads/krav-att-fondera-i-samfaellighet.514109/#post-5673284
Sen finns det ju inget som hindrar att man fonderar trots att det inte är ett lagkrav. Lämpligen har man då detta infört i stadgarna. Så har min vägförening det.
Det finns överhuvudtaget inget fonderingskrav vid delägarförvaltning. Och eftersom det inte finns en samfällighetsförening så finns ju heller ingen juridisk person som kan förvalta fonderna.
Och det beror på att parterna i tvisten är eniga om en laglig skyldighet att fondera finns. Då finns också en skyldighet att införa hur detta ska gå till i stadgarna. Domstolen prövar alltså inte den delen, den är inte tvistig.