Samfällighetsföreningens fonder i aktiefonder?
En samfällighetsförening förväntas i många fall samla på sig pengar som är fonderade för senare kostsamma drift- och utförandeåtgärder på den gemensamhetsanläggning som förvaltas.
I praktiken kan ju dessa pengar t ex läggas på ett bankkonto. Man kan också tänka sig att man får en låg ränta på dessa medel. Tyvärr äts ju medlen numera ganska snabbt upp av dels den allmänna inflationen och dels av den höga prisökningstakten som sedan många år har dominerat i bygg- och anläggningsbranschen. Det är helt enkelt svårt att spara ikapp med prisökningstakten, varje år blir ens fina långsiktiga underhållsplan utprisad.
Så hur hantera detta? Mer risk med förhoppning högre avkastning för de fonderade medlen? Det uppenbara valet är ju då aktiefonder och gärna någon global indexfond med låga avgifter.
Men är det tillåtet att göra så för samfällighetsföreningen styrelse? Hur regleras vilka risker man får ta med fonderade medel?
I praktiken kan ju dessa pengar t ex läggas på ett bankkonto. Man kan också tänka sig att man får en låg ränta på dessa medel. Tyvärr äts ju medlen numera ganska snabbt upp av dels den allmänna inflationen och dels av den höga prisökningstakten som sedan många år har dominerat i bygg- och anläggningsbranschen. Det är helt enkelt svårt att spara ikapp med prisökningstakten, varje år blir ens fina långsiktiga underhållsplan utprisad.
Så hur hantera detta? Mer risk med förhoppning högre avkastning för de fonderade medlen? Det uppenbara valet är ju då aktiefonder och gärna någon global indexfond med låga avgifter.
Men är det tillåtet att göra så för samfällighetsföreningen styrelse? Hur regleras vilka risker man får ta med fonderade medel?
Redigerat:
Om jag satt i styrelsen skulle jag inte göra det utan ett okej från årsmötet. Om det skulle bli en börskrasch lär väl styrelsen bli ”hängd” om det inte är förankrat.
Det är ju den hårfina gränsen mellan förvaltning av kapital och spekulation. En ren aktiefond tror jag kan vara lite väl spekulativt.
Exakt min tanke.D Daniel 109 skrev:
Om det i efterhand visar sig att styrelsen "spelat på börsen" med föreningens/samfällighetens pengar hade det blivit livat. Oavsett om det varit ekonomiskt gynnsamt eller inte.
Är det inte lite som försäkringar? Antingen betalar du för tryggheten (i det här fallet dålig avkastning på pengarna, men de finns där), eller chansar på att det löser sig ändå.
Tveksamt om det hjälper att det finns stämmobeslut.D Daniel 109 skrev:
Åtminstonde i en brf. så ligger kapitalförvaltningen klart på styrelesn, inget man bör blanda in stämman i. Men man kan behöva försvara hur förvaltningen gått till mot stämman.
Jag tycker också spontant det känns mer än tveksamt. Samtidigt så spekulerar ju staten med våra pensionspengar på börsen och det tycks vi ju vara OK med. Även om det inte alls är samma lagrum eller organisation så visar det ju ändå att den kanske äldre tidens syn på aktiefonder som ansvarslös spekulation kanske inte är helt rätt.
Ja, ansvaret ligger på styrelsen oavsett. Men men även saker som ligger på styrelsen kan det finnas en fördel att förankra för att undvika kritik i efterhand.H hempularen skrev:
Fast då är det väl med lite annan tidshorisont vanligen?Claes Sörmland skrev:
Om man jämför med pensionsfonden AP7 Såfa så förändras placeringarna när man närmar sig pensionsålder, från 55 års ålder så övergår det från att vara en ren aktiefond till att bli allt mer räntefond. I samfälligheter så är väl tidshorisonten oftast inte så väldigt många år.
Säg inte det. Vi fonderar medel för en VA-anläggning och där är tidshorisonten typ 10-20 år, minst.
Följer också med intresse detta då vi haft just denna diskussion.
Min personliga hållning är att en global indexfond borde erbjuda en ganska bra balans men jag har inte kollat upp om det finns prejudikat.
Följer också med intresse detta då vi haft just denna diskussion.
Min personliga hållning är att en global indexfond borde erbjuda en ganska bra balans men jag har inte kollat upp om det finns prejudikat.
Jag tänker att avsättningarna för t ex att asfaltera om gatorna kanske är 30-50 år när man börjar fondera. Detsamma om man avsätter medel för för t ex ett takbyte på garagelängan. Sen går ju åren och då blir det ju kortare och kortare tid kvar till att fonden ska tömmas om omsättas i underhållsutgifter.BirgitS skrev:
Samma här, i vår samfällighet har vi egentligen två saker att fondera medel till (i stora drag) att lägga om asfalten och att byta ut VA-nätet. Den tidigaste av dessa är förhoppningsvis åtminstone 20 år bort, snarare 30.
Jag är personligen lite skeptisk till att låta en samfällighet, eller brf fondera så stora summor under lång tid. Dels så kan många enskilda medlemmar ha bättre förvaltning av sparpengarna. Dels ökar det risken för föskingring. Det ökar även risken för onödiga "lyxkostnader". Jag känner till flera bostadsrättsföreningar som har gjort större renoveringar av trapphus, som bara är 5 år gamla, med motivet att pengar ändå finns i fonderna.
De är typiskt svårt att få tag på kandidater till styrelseuppdrag, det gör det relativt enkelt för oärliga att ta över förvaltningen.
Som jag ser det så är det bättre om man sparar pengar till de större underhållsåtgärderna på kortare tid, typ 5 år innan man asfalterar, eller byter tak. Och sedan finansierar med en blandning av sparade fonder, och upplåning alternativt en större engångsavgift.
De är typiskt svårt att få tag på kandidater till styrelseuppdrag, det gör det relativt enkelt för oärliga att ta över förvaltningen.
Som jag ser det så är det bättre om man sparar pengar till de större underhållsåtgärderna på kortare tid, typ 5 år innan man asfalterar, eller byter tak. Och sedan finansierar med en blandning av sparade fonder, och upplåning alternativt en större engångsavgift.
Jag håller med dig, tycker också argumentet risk för förskingring är starkt när man har svårt att ens få ihop en styrelse i samfällighetsföreningen. Det räcker med en person med en kriminell och bedräglig livsstil så är pengarna borta.
Men lagstiftaren tycks inte hålla med oss vad gäller samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar i storkvarter, man vill att det sparas pengar.
Men lagstiftaren tycks inte hålla med oss vad gäller samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar i storkvarter, man vill att det sparas pengar.
Precis. Problemet är just det där rättviseargumentet som man hittar till paragraf 19, att man ska betala när man utnyttjar anläggningen och inte bara dumpa en underhållsskuld på framtida ägare av de ingående fastigheterna.
Upplåning är på sätt och vis bättre men förenat med större kostnader.
Upplåning är på sätt och vis bättre men förenat med större kostnader.