Läget i korthet...
Jag står som ägare till 100% till fastigheten, dvs den gemensamma bostaden.
Två omyndiga barn från ett tidigare äktenskap.

Det jag vill uppnå är dels att ge henne mer av känslan av att detta är hennes med samt skydda henne om något skulle hända mig. Dvs att barnens mor inte direkt kastar ut henne från en fastighet som barnen ärver. Samt givetvis att det kommer att kännas mer rättvist för henne att kunna vara med och dela på kostnader.

Är omskrivning av pantbrev och lagfart enda möjligheten? Känns lite dumt att slänga iväg pengarna enbart för administration.
Möjligheten att barnens mor gemensamt med mig skriver på några papper anar jag lär vara nästintill omöjligt och barnen är som sagt omyndiga i några år till...

/Kent
 
Du kan ju skriva ett testament så att barna endast får sin laglott om något skulle hända dig. Isåfall så får hon lösa ut barna/barnas mor från deras laglotter.
Prata med din bank dom har säkert en jurist som kan ordna detta utan barnas mors inblandning. Sist jag var där och skrev ett testament så tog dom runt tusingen för detta.
 
Någon typ av reglering genom samboavtal och/eller gåva mellan sambor kan också funka.

Enklast och billigast torde vara att ni gifter er borgerligt! Kostar inte mycket, går fort och ger henne skydd enligt äktenskapsbalken.
 
du skriver ett enkelt gåvobrev där du anger hur många procent hon ska få, inger detta till lantmäteriet, eller var det tingsrätten??? Så fixar dom lagfarten kostar 875:-
 
frjo7205 skrev:
Enklast och billigast torde vara att ni gifter er borgerligt! Kostar inte mycket, går fort och ger henne skydd enligt äktenskapsbalken.
enklare kan det inte bli :)
gaia
 
Utöver att du ger bort halva huset (eller vad det nu blir) till din sambo kan du skriva ett testamente som gör att hon får ytterligare hälften av din andel av huset vid ditt eventuella frånfälle. Då blir det lättare att lösa ut dina barn om det skulle behövas.

Se till att också hon skriver ett testamente med dig som förmånstagare, så att inte hennes eventuella syskon och föräldrar ärver hennes halva, då kan det bli jobbigt för dig vid din sambos eventuella frånfälle.
 
Fråga.
Vad händer om du ger bort halva huset till din sambo och hon sedan går och dör strax efter?
Står du då som arvinge, eller blir du tvungen att köpa ut den halvan?
Om ni båda dör? Ärver då dina barn eller får de dela med släktingar till din sambo?
Så för allt i världen, tänk dig för innan du skriver över något på sambon. För i praktiken så ger du ju henne något från dina barn. Tänk på det.
Jag hade definitivt aldrig gjort så.
 
Mnjaa, kan väl säga att barnen inte lär behöva denna fastigheten, deras framtid är mer än tryggad på andra sätt.

Ömsesidiga förmånstagare var ett oerhört bra råd och en tanke jag inte tänkt på.

Nån som har koll på gåvoskatten om man kör varianten med gåvobrev?

Tack för vettiga synpunkter och råd, och jo jag kommer att kontakta en jurist för upprättande av saker men rätt bra att kolla av fördelar och nackdelar före.

/Kent
 
Gåvoskatten är avskaffad sedan -05!
 
Hemmakatten
Gåvoskatten finns inte längre.
 
Skaffa en livförsäkring som din sambo är förmånstagare av. Då har hon pengar att lösa ut särkull barnen om du skulle avlida. Om du anser att ungarna har tillgångar så det räcker kan du begränsa arvet till laglotten som tidigare sagts. Om du avlider så har dina ungar (särkullbarn) rätt att få ut sitt arv med detsamma. Om det är gemensamma barn så får de snällt vänta tills båda föräldrarna har gått bort innan det blir något arv.

/Funkis
 
Sambolgen säger att det gemensamma hemmet skall delas lika oavsett vem som står som ägare. Kan bli lite diskussioner om den ena partnern flyttat in hos den andre och därmed inte varit delaktig under hela amorteringsperioden.
Dock kan man som sambo inte förhindra att i händelse av att partnern dör och lämnar barn med andra efter sig att dessa barn omedelbart har rätt att få ut sin del av arvet. Enda sättet att trygga partnerns boende är isåfall att gifta sig.
 
Men om du nu ger bort och ev. testamentaerar till din sambo, så tänk även på vad som händer om sambon skulle gå bort före dig. Dvs troligen behöver ni ha ömsesidiga testamenten. För du ärver inte din sambo, tror inte ens att du ärver om sambon helt saknar arvingar.
 
volvo skrev:
Sambolgen säger att det gemensamma hemmet skall delas lika oavsett vem som står som ägare. Kan bli lite diskussioner om den ena partnern flyttat in hos den andre och därmed inte varit delaktig under hela amorteringsperioden.
Dock kan man som sambo inte förhindra att i händelse av att partnern dör och lämnar barn med andra efter sig att dessa barn omedelbart har rätt att få ut sin del av arvet. Enda sättet att trygga partnerns boende är isåfall att gifta sig.
Det mesta som sagts verkar vettigt tycket jag, dock vill jag förmedla ett fall ur verkliga livet som framfördes i SR :s pengar och rätt för några år sedan.

Följande situation råder:

Man bor i ett hus och träffar en kvinna, de blir efter ett tag sambo i mannens hus. Fördelningen är sådan att de delar lika på allt, allt ifrån filmjölken till amorteringarna.
Allt frid och fröjd i 10-15 år inga barn tillkommer. Plötsligt en dag så är det inte roligt längre och kvinnan vill flytta därifrån. Underr dessa 10-15 åren har huset ökat rejält i värde och de har nästan amorterat bort alla lån. Kvinnan vill då ha "sin del" för hon har ju betalt halva amorteringen och huset står ju på mannen så när hon flyttar så har mannen ett obelånat hus som är värt en del.

Då är resonemanget att de pengar som kvinnan betalat alla dessa år att betrakta som en hyra hos mannen eller likställd med kostnaden som om hon skulle haft ett eget boende, kvinnan får inte någonting förutom hälften av det lösöre som de införskaffat gemensamt. Jag har för mig att det var en praxis eller ev. en dom som låg bakom.

Så till slut klämmen, vad skulle kvinnan och mannen gjort? Jo gift sig, då hade allt ditt varit mitt och vise versa. De hade ju i ett äktenskap haft lika rätt till fastigheten förutsatt att inte äktenskapsförord var skrivet på huset.
 
Redigerat:
volvo skrev:
Sambolgen säger att det gemensamma hemmet skall delas lika oavsett vem som står som ägare. Kan bli lite diskussioner om den ena partnern flyttat in hos den andre och därmed inte varit delaktig under hela amorteringsperioden.
Lagen är solklar. Det är bara en bostad som man skaffat gemensamt som ska delas lika. En bostad man äger innan man blir sambo ska inte delas. Det finns specialfall där den som inte har äganderätten ändå får bo kvar, men då ska den andre lösas ut till marknadspriset för HELA bostaden.

Jag tycker det verkar riskabelt att ge bort halva huset till sambon vid ett tillfälle. Vid en eventuell separation kan man nog ångra sig. Även om man gifter sig så tar det 5 år innan man kan vara någorlunda säker på att få hälften av allt.

Om man inte vill gifta sig ännu, så rekommenderar jag att båda skriver ett testamente
där partnern får allt utom barnens laglott. Vill man leva länge som sambos kan man fundera på att gradvis överföra ägande till partnern.

Att komplettera med livförsäkringar är också en bra idé.

/Hasse
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.