Hej!
Lät jobbigt det där. Hoppas du har nytta av nedanstående:
13 § Vid beräkningen av sambornas andelar i samboegendomen skall från vad en sambo äger av egendomen så mycket avräknas att det täcker de skulder som den sambon hade när samboförhållandet upphörde.
För sådana fordringar mot en sambo som inte är förenade med särskild förmånsrätt i samboegendomen och som inte heller på annat sätt är att hänföra till sådan egendom skall sambon få täckning ur samboegendomen endast i den mån betalning inte kan erhållas ur annan egendom.
14 § Det som återstår av samboegendomen, sedan avdrag gjorts för att skulderna skall täckas enligt 13 §, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan samborna.
15 § I den mån det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör skall lämna egendom till den andra i den omfattning som följer av 12-14 §§, skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda sambon får behålla mer av sin egendom. Är en sambo försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela sambornas egendom, skall varje sambo behålla sin egendom som sin andel.
Tolkning:
Din vän får alltså för det första dra av 400.000 från bostadsvärdet, - kvarvarandeskuld till banken och då får han kvar en summa den ska delas lika mellan de!
MEN eftersom att de var sambo's(heter det så?) under så kort tid så kan han eventuellt få rätt i rätten och få behålla större del!
t.ex. säg att han betalar 5.000 i månaden * 12 månader som han ägt bostadsrätten = 60.000 kvar (nu räknar jag inte med eventuell värdeökning på bostadsrätten)
sen kan han ju dra av TVns värde + datorns värde, 60.000 - 20.000 = 40.000
Och eftersom de varit tilllsammans så kort tid så får han behålla större del, kanske blir 75-25 i delningen (gissning)
10.000 kan hon få, om hon har tur
Om hon aldrig var folkbokförd/skriven där så är det bara att neka till att de var sambos och istället hävda att hon "sov väldigt mycket hos honom" ?
MVH
Lät jobbigt det där. Hoppas du har nytta av nedanstående:
13 § Vid beräkningen av sambornas andelar i samboegendomen skall från vad en sambo äger av egendomen så mycket avräknas att det täcker de skulder som den sambon hade när samboförhållandet upphörde.
För sådana fordringar mot en sambo som inte är förenade med särskild förmånsrätt i samboegendomen och som inte heller på annat sätt är att hänföra till sådan egendom skall sambon få täckning ur samboegendomen endast i den mån betalning inte kan erhållas ur annan egendom.
14 § Det som återstår av samboegendomen, sedan avdrag gjorts för att skulderna skall täckas enligt 13 §, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan samborna.
15 § I den mån det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör skall lämna egendom till den andra i den omfattning som följer av 12-14 §§, skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda sambon får behålla mer av sin egendom. Är en sambo försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela sambornas egendom, skall varje sambo behålla sin egendom som sin andel.
Tolkning:
Din vän får alltså för det första dra av 400.000 från bostadsvärdet, - kvarvarandeskuld till banken och då får han kvar en summa den ska delas lika mellan de!
MEN eftersom att de var sambo's(heter det så?) under så kort tid så kan han eventuellt få rätt i rätten och få behålla större del!
t.ex. säg att han betalar 5.000 i månaden * 12 månader som han ägt bostadsrätten = 60.000 kvar (nu räknar jag inte med eventuell värdeökning på bostadsrätten)
sen kan han ju dra av TVns värde + datorns värde, 60.000 - 20.000 = 40.000
Och eftersom de varit tilllsammans så kort tid så får han behålla större del, kanske blir 75-25 i delningen (gissning)
10.000 kan hon få, om hon har tur
Om hon aldrig var folkbokförd/skriven där så är det bara att neka till att de var sambos och istället hävda att hon "sov väldigt mycket hos honom" ?
MVH
Intressant om praxis. Det framgår ofta inte när man bara har referat att tillgå. Hur hänvisar man då till praxis?
I det här fallet berörs sammanboendets längd men det är den andra partens ekonomiska engagemang som avgör: HovR 2005:34
Tingsrätten: Tvistefrågan är om parterna varit sambor i den mening som avses i sambolagen
I sambolagens förarbeten anges som krav för samboförhållandet att samboendet skall ha en viss varaktighet eller i vart fall vara tänkt att ha det. Fråga skall vara om en inte alltför kort förbindelse. Om någon av parterna är folkbokförd på annan adress än den där paret bor krävs att en helhetsbedömning visar att de har en gemensam permanentbostad och gemensamt hushåll och att detta förhållande varat en inte alltför kort tid. Ett riktmärke kan vara att de har bott tillsammans i minst sex månader. Andra omständigheter, till exempel förekomsten av gemensamma bankkonton och liknande eller ett inbördes testamente, kan ge anledning till att godta en kortare tids sammanboende.
Hovrätten: Av sambolagen (2003:376) framgår, såvitt nu är av intresse, att ett samboförhållande förutsätter att två personer stadigvarande bor tillsammans. Oavsett om V.H. och R.H. sammanlevde under sju eller elva veckor motsvarar en sådan tidsperiod i sig inte begreppet stadigvarande i lagens mening. Som tingsrätten konstaterat måste emellertid sammanlevnadens längd bedömas tillsammans med andra omständigheter. Det som parterna anfört i hovrätten föranleder därvid inget annat ställningstagande än det som tingsrätten har gjort... Tiden räckte.
I det här fallet berörs sammanboendets längd men det är den andra partens ekonomiska engagemang som avgör: HovR 2005:34
Tingsrätten: Tvistefrågan är om parterna varit sambor i den mening som avses i sambolagen
I sambolagens förarbeten anges som krav för samboförhållandet att samboendet skall ha en viss varaktighet eller i vart fall vara tänkt att ha det. Fråga skall vara om en inte alltför kort förbindelse. Om någon av parterna är folkbokförd på annan adress än den där paret bor krävs att en helhetsbedömning visar att de har en gemensam permanentbostad och gemensamt hushåll och att detta förhållande varat en inte alltför kort tid. Ett riktmärke kan vara att de har bott tillsammans i minst sex månader. Andra omständigheter, till exempel förekomsten av gemensamma bankkonton och liknande eller ett inbördes testamente, kan ge anledning till att godta en kortare tids sammanboende.
Hovrätten: Av sambolagen (2003:376) framgår, såvitt nu är av intresse, att ett samboförhållande förutsätter att två personer stadigvarande bor tillsammans. Oavsett om V.H. och R.H. sammanlevde under sju eller elva veckor motsvarar en sådan tidsperiod i sig inte begreppet stadigvarande i lagens mening. Som tingsrätten konstaterat måste emellertid sammanlevnadens längd bedömas tillsammans med andra omständigheter. Det som parterna anfört i hovrätten föranleder därvid inget annat ställningstagande än det som tingsrätten har gjort... Tiden räckte.
Men herregud!
Det måste ju finnas praxis runt detta, annars är det något fundamentalt fel. Om det ligger något i b_hasses eller gråstens inlägg så är det ju helt sjukt men min erfarenhet av rättegångar, i alla fall lägre instanser är att det kan gå hur som helst mer eller mindre.
Hoppas det löser sig
Det måste ju finnas praxis runt detta, annars är det något fundamentalt fel. Om det ligger något i b_hasses eller gråstens inlägg så är det ju helt sjukt men min erfarenhet av rättegångar, i alla fall lägre instanser är att det kan gå hur som helst mer eller mindre.
Hoppas det löser sig
Har varit med om ett sådant här fall själv. Sambo 3 år, gemensam bostad i 2 år betalad enbart av mig. Endel gemensamma möbler men de flesta fanns innan hos respektive. Yrkande från motpart var hälften av allt.
Resultatet efter 1 års advokat trams blev att dommaren gav mig rätt på alla punkter, det var tillslut femårsregeln som användes och hon fick en ytterst liten summa pengar samt ett räkning på 300 000 kr i advokatkostnader. Alla gemensamma möbler delades alla andra tillföll den som hade köpt dem.
Till saken hör att hon oxo hade "snott" lite av det gemensamma (typ sängar mm). Detta drogs givetvis av de pengarna hon skulle få till nypris av varan så i slutändan blev det jätte minus där.
Resultatet efter 1 års advokat trams blev att dommaren gav mig rätt på alla punkter, det var tillslut femårsregeln som användes och hon fick en ytterst liten summa pengar samt ett räkning på 300 000 kr i advokatkostnader. Alla gemensamma möbler delades alla andra tillföll den som hade köpt dem.
Till saken hör att hon oxo hade "snott" lite av det gemensamma (typ sängar mm). Detta drogs givetvis av de pengarna hon skulle få till nypris av varan så i slutändan blev det jätte minus där.
Redigerat:
Wester: slapp du betala dina egna advokaträkningar?
Att som motparten hävda hälften av allt bohag inklusive sådant envar förvärvat innan verkar ju utsiktslöst från början. Gemensamt bohag är sådant man skaffat tillsammans. Annat i äktenskap - där kan allt komma att delas inklusive familjesilvret och släktporträtt som någon ärvt via många generationer. Endast Sverige och Holland har sådana regler.
. Läser i Agell & Brattström Äktenskap Samboende Partnerskap fr 2008 s. 260 f.
Rätten till likadelning av bostad och bohag, som endera sambom förvärvat för parternas gemensamma användning är den mest genomgripande rättsföljden enligt /sambo/lagen...Rätten till likadelning har utformats på familjerättslig grund som ett sätt att åstadkomma överföring av viss egendom från en sambo till en annan... /Enligt propositionen 2002?03:80 s. 28 gäller att/För lagens tillämplighet /om inte båda är folkbokförda på adressen/ borde det i sådana fall klart framgå att parterna haft gemensam permanentbostad och gemensamt hushåll "under inte alltför kort tid". Ett riktmärke sades kunna vara sex månder, men andra faktorer, t.ex. förekomsten av ett inbördes testamente, skulle kunna göras att kortare tid godtas.
Sedan kommer ett långt resonemang om sexmånadersperiodens anknytning till förmånstagarförordnanden i grupplivförsäkring.
Även Lars Tottie s. 595 anför sexmånadersperioden som ett minimum för att ett samboförhållande ska anses etablerat, närmast för att undvika sfusk medsociala förmåner.
Notera att det inte spelar roll om den förvärvande partens möjlighet att köpa bostaden åstadkommits genom den andra sambons insatser för det gemensamma boet - köparen kan lika gärna ha ärvt pengarna, sålt en tidigare bostad el. dylikt. Delningsrätten grundas på en presumerad önskan om att "det gemensamt uppbyggda hemmet ska delas lika" - även om det inte var gemensamt uppbyggt så förutsätts önskan finnas där ändå.
Nytt i 2003 års sambolag är att egendom som en part ärvt eller fått i gåva med villkor att det ska vara enskild egendom inte delas. Dock kan detta ske om man t ex säljer en bostadsrätt man ärvt och använder pengarna för att köp en gemensam bostad.
Ett tips: Samboförhållandet bryts klart om en part begär bodelning. Men det verkar också gå också att komma ur knipan om man säljer den bostad man förvärvat och flyttar till en hyresrätt eller en lånad bostad: sid 268: "Om emellertid den tidigare bostaden byts mot en annan bostad, blir denna förvärvad för gemensam användning och omfattas i princip av delningsreglerna.Men om en sambo gör sig av med egendom som anskaffats för gemensamt begagnande upphör den andra sambons rätt att få denna egendom delad. Det finns ingen regel om att den erhållna köpesumman från försäljningen ska delas istället. Konsekvenserna av delningsrättens principiella konstruktion är onekligen något egendomliga".
Så här står det om femårsregeln, s. 274. I fråga om giftorätt i äktenskap ska den inte tillämpas på bostad och bohag som anskaffats för makarnas gemensamma användning. I samboförhållande kan en bodelning endast omfatta egendom av detta slag. Enligt vad som framhållits i förarbetena bör då någon femårsschablon inte läggs till grund för tillämpningen av sambolagen (Se prop 1986/87:1 s. 262 och Lagutskottet LU 1986/87:18 s. 47.
Men om en sambo ägt en familjebostad före sammanflyttnigen men att den bytts ,mot en ny bostad vilken principiellt skall vara föremål för bodelning så anges det kunna vara oskäligt om värdet av den nya bostaden skall fördelas lika vid upplösning av samboendet en kort tid efter förvärvet. Här bör analogi tillämpas med giftorättens femårsregel. - Det låter ju trösterikt för TS bekant som ju hade en bostad för sig och barnen men bytte till en större.
Det vore intressant med en redogörelse för den praxis som uppstått mot bakgrund av förarbetenas knapphändiga anvisningar.
Slutsatsen blir att om jag sålt aktier och köper en gemensam bostad så blir det delning men om jag hade en bostad innan och köpte en ny så behöver det inte bli delning efter ett kort förhållande. Frågan är vad som sker om jag flyttar från ens stad till en annan. Parternas insatser för det gemensamma räknas, arbete i hemmet räknas som förvärvsarbete.
Att som motparten hävda hälften av allt bohag inklusive sådant envar förvärvat innan verkar ju utsiktslöst från början. Gemensamt bohag är sådant man skaffat tillsammans. Annat i äktenskap - där kan allt komma att delas inklusive familjesilvret och släktporträtt som någon ärvt via många generationer. Endast Sverige och Holland har sådana regler.
. Läser i Agell & Brattström Äktenskap Samboende Partnerskap fr 2008 s. 260 f.
Rätten till likadelning av bostad och bohag, som endera sambom förvärvat för parternas gemensamma användning är den mest genomgripande rättsföljden enligt /sambo/lagen...Rätten till likadelning har utformats på familjerättslig grund som ett sätt att åstadkomma överföring av viss egendom från en sambo till en annan... /Enligt propositionen 2002?03:80 s. 28 gäller att/För lagens tillämplighet /om inte båda är folkbokförda på adressen/ borde det i sådana fall klart framgå att parterna haft gemensam permanentbostad och gemensamt hushåll "under inte alltför kort tid". Ett riktmärke sades kunna vara sex månder, men andra faktorer, t.ex. förekomsten av ett inbördes testamente, skulle kunna göras att kortare tid godtas.
Sedan kommer ett långt resonemang om sexmånadersperiodens anknytning till förmånstagarförordnanden i grupplivförsäkring.
Även Lars Tottie s. 595 anför sexmånadersperioden som ett minimum för att ett samboförhållande ska anses etablerat, närmast för att undvika sfusk medsociala förmåner.
Notera att det inte spelar roll om den förvärvande partens möjlighet att köpa bostaden åstadkommits genom den andra sambons insatser för det gemensamma boet - köparen kan lika gärna ha ärvt pengarna, sålt en tidigare bostad el. dylikt. Delningsrätten grundas på en presumerad önskan om att "det gemensamt uppbyggda hemmet ska delas lika" - även om det inte var gemensamt uppbyggt så förutsätts önskan finnas där ändå.
Nytt i 2003 års sambolag är att egendom som en part ärvt eller fått i gåva med villkor att det ska vara enskild egendom inte delas. Dock kan detta ske om man t ex säljer en bostadsrätt man ärvt och använder pengarna för att köp en gemensam bostad.
Ett tips: Samboförhållandet bryts klart om en part begär bodelning. Men det verkar också gå också att komma ur knipan om man säljer den bostad man förvärvat och flyttar till en hyresrätt eller en lånad bostad: sid 268: "Om emellertid den tidigare bostaden byts mot en annan bostad, blir denna förvärvad för gemensam användning och omfattas i princip av delningsreglerna.Men om en sambo gör sig av med egendom som anskaffats för gemensamt begagnande upphör den andra sambons rätt att få denna egendom delad. Det finns ingen regel om att den erhållna köpesumman från försäljningen ska delas istället. Konsekvenserna av delningsrättens principiella konstruktion är onekligen något egendomliga".
Så här står det om femårsregeln, s. 274. I fråga om giftorätt i äktenskap ska den inte tillämpas på bostad och bohag som anskaffats för makarnas gemensamma användning. I samboförhållande kan en bodelning endast omfatta egendom av detta slag. Enligt vad som framhållits i förarbetena bör då någon femårsschablon inte läggs till grund för tillämpningen av sambolagen (Se prop 1986/87:1 s. 262 och Lagutskottet LU 1986/87:18 s. 47.
Men om en sambo ägt en familjebostad före sammanflyttnigen men att den bytts ,mot en ny bostad vilken principiellt skall vara föremål för bodelning så anges det kunna vara oskäligt om värdet av den nya bostaden skall fördelas lika vid upplösning av samboendet en kort tid efter förvärvet. Här bör analogi tillämpas med giftorättens femårsregel. - Det låter ju trösterikt för TS bekant som ju hade en bostad för sig och barnen men bytte till en större.
Det vore intressant med en redogörelse för den praxis som uppstått mot bakgrund av förarbetenas knapphändiga anvisningar.
Slutsatsen blir att om jag sålt aktier och köper en gemensam bostad så blir det delning men om jag hade en bostad innan och köpte en ny så behöver det inte bli delning efter ett kort förhållande. Frågan är vad som sker om jag flyttar från ens stad till en annan. Parternas insatser för det gemensamma räknas, arbete i hemmet räknas som förvärvsarbete.
Redigerat:
gråsten - så är det inte. Vid en skilsmässa i ett tillräckligt långt äktenskap (utan äktenskapsförord) skall värdet på giftorättsgodset delas. Men det som den ene medför i boet, t.ex. släktporträtt tilldelas den som medförde porträttet. Samma sak med familjesilvret och annat. Den person som tilldelas dessa saker måste dock "lösa ut" motparten med halva värdet.
Rätt, jag skulle uttryckt mig klarare.Det jag ville påtala är att i svensk lag så ingår även ärvt gods och gåvor i giftorättsgodset t o m om man fått det innan äktenskapet.
Så är det i Holland också men inte i de flesta andra länder. förslag på ändring finns men väntar på gemensam nordisk lagstiftning. Många svenskar är inte medvetna om rättsläget och behovet av att föreskriva villkor om enskild egendom vid gåva och testamente om man är angelägen att föremålen ska bli kvar i släkten.
Om den som ärvde inte har råd att lösa ut porträttet för att tilldelas det kan det behöva säljas eller tilldelas den andre -om denne vill ha det.
Tråden gav mig helt nya insikter om vad som gäller vid delning av sambors gemensamma bostad. Det var inte så drastiskt efter en kort tids förhållande som jag trodde.
Så är det i Holland också men inte i de flesta andra länder. förslag på ändring finns men väntar på gemensam nordisk lagstiftning. Många svenskar är inte medvetna om rättsläget och behovet av att föreskriva villkor om enskild egendom vid gåva och testamente om man är angelägen att föremålen ska bli kvar i släkten.
Om den som ärvde inte har råd att lösa ut porträttet för att tilldelas det kan det behöva säljas eller tilldelas den andre -om denne vill ha det.
Tråden gav mig helt nya insikter om vad som gäller vid delning av sambors gemensamma bostad. Det var inte så drastiskt efter en kort tids förhållande som jag trodde.
Redigerat:
Vilket i så fall ger honom en bättre sits att behålla och bo kvar i bostaden. Betala lär han dock få göra ändå.Johan&Ana skrev:
cust, du har HELT fel.cust3000 skrev:
Varken lagfartspapper eller vem som bodde där först har särskilt stor betydelse. Är man skriven på adressen tillräckligt länge så anses man dela bostaden.
Arv och annat som kan tänkas ha tagits med in i bostaden är dock lite klurigare.
jag har också varit med om en sådan här händelse.
Tjejen flyttade in i min lägenhet 3 veckor innan jag köpte mitt hus. Hon bodde i huset i 3 mån. Totalt var förhållandet ca 6 mån.
Jag betalade hus, alla kostnader samt alla möbler.
Hon ville första ha halva värdet vilket i stockholm kan bli en hel del..
Vi gick på andelen av 5 år när vi räknade fram vad hon skulle ha. Hon och hennes advokat tyckte inte riktigt om det uträkningen.
Kostade mig totalt 75 000 + 25 000 i advokat.
Tjejen flyttade in i min lägenhet 3 veckor innan jag köpte mitt hus. Hon bodde i huset i 3 mån. Totalt var förhållandet ca 6 mån.
Jag betalade hus, alla kostnader samt alla möbler.
Hon ville första ha halva värdet vilket i stockholm kan bli en hel del..
Vi gick på andelen av 5 år när vi räknade fram vad hon skulle ha. Hon och hennes advokat tyckte inte riktigt om det uträkningen.
Kostade mig totalt 75 000 + 25 000 i advokat.
Slutsatsen av det macbar var med om är att försiktighetsprincipen bjuder att skriva bort bodelningsrätten i början av förhållandet om en stått för alltihop. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda parter men behöver inte registreras som ett äktenskapsförord ska.
Består förhållandet är det ju enkelt att gradvis omförhandla eller riva avtalet.
Ytterligare åtgärder som gör förhållandet äktenskapslikt som inbördes testamente till förmån för sambon osv kan förmodligen också vänta lite.
eftersom unga människor inte kan förmodas ha hunnit sätta sig in i sådana här tråkigheter får den äldre generationen en uppgift att tänka efter före. Ju vanligare sådana här avtal blir, desto mer acceptabla blir de. För övrigt känner jag till flera närstående fall där det är kvinnan som kunnat göra största ekonomisk insatsen och som haft skäl att skydda sig för delningskrav efter kort tid.
Består förhållandet är det ju enkelt att gradvis omförhandla eller riva avtalet.
Ytterligare åtgärder som gör förhållandet äktenskapslikt som inbördes testamente till förmån för sambon osv kan förmodligen också vänta lite.
eftersom unga människor inte kan förmodas ha hunnit sätta sig in i sådana här tråkigheter får den äldre generationen en uppgift att tänka efter före. Ju vanligare sådana här avtal blir, desto mer acceptabla blir de. För övrigt känner jag till flera närstående fall där det är kvinnan som kunnat göra största ekonomisk insatsen och som haft skäl att skydda sig för delningskrav efter kort tid.
Jag har för mig att man inte kan skriva i ett samboavtal att 100% av bohaget ska tillfalla den som går in med 100% av pengarna.
Det räknas som oskäligt och räknas inte med i en prövning. Då riskerar man alltså att behöva dela på värdet trots att man har skrivit avtal på det.
Summa sumarum tycker jag att man ska anlita en jurist som är inriktad på bodelning och familjerätt när man skrivet ett samboavtal.
Det räknas som oskäligt och räknas inte med i en prövning. Då riskerar man alltså att behöva dela på värdet trots att man har skrivit avtal på det.
Summa sumarum tycker jag att man ska anlita en jurist som är inriktad på bodelning och familjerätt när man skrivet ett samboavtal.
Det talas mycket om femårsberäkningar och annat.
Men det förutsätter ju att bostaden var anskaffad "för gemensamt bruk", vilket ju inte är solklart. Eller ? Att bara diskutera fördelning är väl att gå händelserna lite i förväg....
TS skriver att kompisen tänkte och sedan köpte hus för att barnen skulle kunna få egna rum. Det känns som ett ganska tungt vägande argument, som den f.d. sambon i så fall får försöka slå hål på. Alltså istället försöka få det till att huset köptes primärt för deras gemensamma bruk och att det inte hade med barnen att göra. Att han dessutom själv står på lagfarten och betalat huset själv styrker väl snarast hans version (men bevisar givetvis inget).
Tycker kompisen skall ta kontakt med en jurist eller advokat. Kanske t.o.m. hans bank har någon han kan använda. Det kan räcka med att argumenten ovan kommer brevledes till f.d. sambon med en advokat som avsändare för att hon skall backa.
Eller också har hon annat i rockärmen (vi har ju bara kompisens version) som kan bevisa att det köptes för deras gemensamma bruk. Och då (men först då ?) kan det väl vara aktuellt att diskutera fördelning och femårsregler. Men då är det definitivt läge att ha juristen/advokaten som kontakt i alla fall....
Men jag är bara lekman
Men det förutsätter ju att bostaden var anskaffad "för gemensamt bruk", vilket ju inte är solklart. Eller ? Att bara diskutera fördelning är väl att gå händelserna lite i förväg....
TS skriver att kompisen tänkte och sedan köpte hus för att barnen skulle kunna få egna rum. Det känns som ett ganska tungt vägande argument, som den f.d. sambon i så fall får försöka slå hål på. Alltså istället försöka få det till att huset köptes primärt för deras gemensamma bruk och att det inte hade med barnen att göra. Att han dessutom själv står på lagfarten och betalat huset själv styrker väl snarast hans version (men bevisar givetvis inget).
Tycker kompisen skall ta kontakt med en jurist eller advokat. Kanske t.o.m. hans bank har någon han kan använda. Det kan räcka med att argumenten ovan kommer brevledes till f.d. sambon med en advokat som avsändare för att hon skall backa.
Eller också har hon annat i rockärmen (vi har ju bara kompisens version) som kan bevisa att det köptes för deras gemensamma bruk. Och då (men först då ?) kan det väl vara aktuellt att diskutera fördelning och femårsregler. Men då är det definitivt läge att ha juristen/advokaten som kontakt i alla fall....
Men jag är bara lekman
Redigerat:
Två olika trådar, två skilda fall och inte ens jämförbara.Suhagg skrev: