Undersökningsplikt finns även för bostadsrätter. Men frågan om bygglov och undersökningsplikt kan vara rätt komplicerad. Jag tror att det generella svaret är att en köpare skall normalt sett kunna förutsätta att det finns bygglov för allt. Men återigen så handlar det om vilka förväntningar en köpare har rätt att ha på det man köper. Å andra sidan så ingår kontroll av bygglov i de överlåtelesebesiktningar som kallar sig "jordabalksbesiktning" (avsevärt dyrare än vanliga begränsade besiktningar)..
Köper du en fastighet med 5 våningshus, där alla grannhusen är enplans, så kanske man bör fundera över hur det kommer sig. Och då kanske upptäcka att det är ett svartbygge. Analogin här är att köparen har köpt ett hus där räcket är mycket högre och mera kompakt än grannarnas. Då kanske man som köpare bör fundera över hur de har fått tillstånd till det, och kontrollera.
Köper du en fastighet med 5 våningshus, där alla grannhusen är enplans, så kanske man bör fundera över hur det kommer sig. Och då kanske upptäcka att det är ett svartbygge. Analogin här är att köparen har köpt ett hus där räcket är mycket högre och mera kompakt än grannarnas. Då kanske man som köpare bör fundera över hur de har fått tillstånd till det, och kontrollera.
Om höjden är mer än 50 cm över marknivå skall där finnas fallskydd som tex ett räcke, detta skall uppföras med max 10 cm mellan ståendestolpar och bör vara 110 cm höga och får inte vara klättringsbart. Dessa är enkla att utforma så att det inte blir bygglovsplikt på dem som ett plank är.
Den nya fastighetsägaren får alltså lösa detta bäst han/hon/hen vill, du kan ju montera ner det befintliga planket så får de uppföra något nytt själv om du känner att du vill vara extra generös.
Lagrum BBR 25, 8:2321
Den nya fastighetsägaren får alltså lösa detta bäst han/hon/hen vill, du kan ju montera ner det befintliga planket så får de uppföra något nytt själv om du känner att du vill vara extra generös.
Lagrum BBR 25, 8:2321
Den är lite lurig, för undersökningsplikten finns bara för brf när säljaren uppmanar att undersöka, och då gäller den i samma omfattning som för villor.H hempularen skrev:
I kontraktet står oftast att köparen har uppmanats att undersöka lägenheten.
Jag har köpt ett hus med ett förråd som visade sig vara ett svartbygge, så jag har uppdaterat mig om vad som gäller, iaf för mig, i mitt fall och i min kommun.
Preskriptionstiden, inom vilken kommunen kan kräva rättelse, är för svartbyggen 10 år. Det betyder inte att svartbygget blir "vitt" (lagligt) utan bara att kommunen inte kan kräva att det rivs. Men svartbygget är kvar och om man vill göra någon annan åtgärd i framtiden som kräver bygglov, så kan kommunen kräva att man för åtgärdar svartbygget. Kommunen kan även kräva en byggsanktionsavgift för svartbyggen, preskriptionstiden för att utkräva den är 5 år. Läs mer i Plan & Bygglagen, PBL här.
Köpare av fastigheter har ingen undersökningsplikt när det gäller svartbyggen, "utgångspunkten är att köpare kan förvänta sig att bygglov finns för bygglovspliktiga åtgärder." Läs mer på Dagens Juridik.
Nu står det inte i klartext hur långt TS ärende har gått, normalt skickas det först ut en skrivelse (Tillsynsärende) som nuvarande fastighetsägare får svara på, där han ges en chans att förklara varför det finns ett svartbygge på tomten. När kommunen har fått in svaret så beslutar de om de ska kräva en rättelse eller, om kommunen är medgörlig, så får man kanske söka bygglov i efterhand. Kommunen skickar då ut ytterligare en skrivelse där de meddelar sitt beslut och ger en tidfrist när åtgärden ska vara utförd. Man måste utföra åtgärden (riva/söka bygglov/etc) innan tidsfristen löper ut, annars tas ärendet upp av tillsynsmyndigheten som beslutar om en byggsanktionsavgift. Denna avgift ska i första hand drabba den som utfört åtgärden, d v s inte nödvändigtvis nuvarande ägare. Men avgiften kan även tas ut av den som "haft fördel" av svartbygget.
Fallet i denna tråd är rätt enkelt: det bästa är att lösa ärendet så snart som möjligt för att slippa sanktionsavgifter som brukar vara rätt höga. Jag tycker att nuvarande ägare verkar schyssta då de är beredda att ta halva kostnaden för rättelsen, de behöver egentligen inte betala någonting: det är säljaren som ska stå för hela kalaset. Och även en eventuell byggsantionsavgift.
I mitt fall så gick det att söka bygglov på förrådet i efterhand, den förra ägaren betalade villigt kostnaden för bygglov och inmätning av förråd då de fick veta att byggsanktionsavgiften var ca: 10 ggr större. Jag hade bilder från husköpet som visade att förrådet fanns redan vid köpet, så det var inga tvivel om vem som byggt förrådet.
Preskriptionstiden, inom vilken kommunen kan kräva rättelse, är för svartbyggen 10 år. Det betyder inte att svartbygget blir "vitt" (lagligt) utan bara att kommunen inte kan kräva att det rivs. Men svartbygget är kvar och om man vill göra någon annan åtgärd i framtiden som kräver bygglov, så kan kommunen kräva att man för åtgärdar svartbygget. Kommunen kan även kräva en byggsanktionsavgift för svartbyggen, preskriptionstiden för att utkräva den är 5 år. Läs mer i Plan & Bygglagen, PBL här.
Köpare av fastigheter har ingen undersökningsplikt när det gäller svartbyggen, "utgångspunkten är att köpare kan förvänta sig att bygglov finns för bygglovspliktiga åtgärder." Läs mer på Dagens Juridik.
Nu står det inte i klartext hur långt TS ärende har gått, normalt skickas det först ut en skrivelse (Tillsynsärende) som nuvarande fastighetsägare får svara på, där han ges en chans att förklara varför det finns ett svartbygge på tomten. När kommunen har fått in svaret så beslutar de om de ska kräva en rättelse eller, om kommunen är medgörlig, så får man kanske söka bygglov i efterhand. Kommunen skickar då ut ytterligare en skrivelse där de meddelar sitt beslut och ger en tidfrist när åtgärden ska vara utförd. Man måste utföra åtgärden (riva/söka bygglov/etc) innan tidsfristen löper ut, annars tas ärendet upp av tillsynsmyndigheten som beslutar om en byggsanktionsavgift. Denna avgift ska i första hand drabba den som utfört åtgärden, d v s inte nödvändigtvis nuvarande ägare. Men avgiften kan även tas ut av den som "haft fördel" av svartbygget.
Fallet i denna tråd är rätt enkelt: det bästa är att lösa ärendet så snart som möjligt för att slippa sanktionsavgifter som brukar vara rätt höga. Jag tycker att nuvarande ägare verkar schyssta då de är beredda att ta halva kostnaden för rättelsen, de behöver egentligen inte betala någonting: det är säljaren som ska stå för hela kalaset. Och även en eventuell byggsantionsavgift.
I mitt fall så gick det att söka bygglov på förrådet i efterhand, den förra ägaren betalade villigt kostnaden för bygglov och inmätning av förråd då de fick veta att byggsanktionsavgiften var ca: 10 ggr större. Jag hade bilder från husköpet som visade att förrådet fanns redan vid köpet, så det var inga tvivel om vem som byggt förrådet.
Redigerat:
Problemet här är nog att man byggt efter de regler som gäller för villor, men om det här parhuset är en del av en större bostadsrättsförening så gäller andra regler..Planket kan mycket väl vara bygglovsfritt för villor men kräver bygglov för bostadsrättsföreningar.thomas33 skrev:
Man bör också studera befintliga bygglov för hela fastigheten samt detaljplan för området. Det kan hända att det står i detaljplanen att det får byggas altaner med plank mellan lägenheterna i fastigheten. Då behövs kanske inte bygglov.
Redigerat:
Håller med där. Vet inte vad det skulle vara för "kostnad". Är väl bara att göra det själv, om nu preskriptionstiden inte hade gått ut? Är räcket klätt med ribbor t.ex. är det ju bara att skruva ner varannan, så blir det ju luftigt. Och kapa stolparna en bit på höjden. Snabbt fixat på ett par timmar. Kan väl bara värt att lägga den tiden, snarare än att betala en hantverkare att fixa det?findus42 skrev:
Fast här har ingen fastighet köpts eller sålts så frågan är om exempel från fastighetsaffärer har relevans.T Tilt skrev:
Är du verkligen säker på det? Är det inte fastighetsägaren som kan drabbas av sanktionsavgift, det vill säga bostadsrättsföreningen?T Tilt skrev:
Fast bygglov ges till fastighetsägaren - i det här fallet föreningen. Så min gissning är att det är föreningen som får stå med problemet här, för de har godkänt altanen oavsett vem som äger rätten att bo i parhuset. Kommunen hade ju lika gärna kunnat gå på säljaren (om de hade bott kvar) och problemet hade varit likartat. I det fallet så hade föreningen fått kräva sin boende på att de åtgärdar altanen. Om altanen nu är byggd och inga avtal finns som säger att altanen är ägarens ansvar, så är den fortfarande föreningens ansvar och nuvarande ägare kan ju försöka sätta hårt mot hårt med föreningen (som faktiskt godkänt bygget, alternativt underlåtit att protestera mot det).
Nu var det (bara) Hovrätten, så man kan fortfarande ett steg upp innan det blir ett vägledande dom.T Tilt skrev:
Sedan hade de skrivit om bygglov i frågelistan. I för sig att bygglov saknades, men på ett sådant sätt att köparens tolkning att bygglov bara saknades för ett lekrum i garaget var rimligt enligt Hovrätten.
Sedan var det ett väsentligt fel där husets storlek var dubbelt så stort som detaljplanen tillåter.
Att likställa det med att alla felbyggda plank eller stugor för nära tomtgräns eller altaner som är lite för högt blir dolda fel är ett stort steg. Lite för stort tycker jag.
Som köpare blir man väl delägare i bostadsrättföreningen? Ordförande i föreningen sade att "det inte var några problem att bygga en altan", det är det inte heller då de är bygglovsfria upp till 1,2 m höjd (enligt dom i MöD). Men hade ordförande godkänt ett plank, vilket kräver ett bygglov? Vem som ska stå för en ev byggsanktionsavgift är kanske juridiskt en knepig fråga då den enligt PBL i första hand ska drabba den som utförde åtgärden, vilket i detta fall var en f d delägare i bostadsrättsförening. Så vem kräver kommunen avgiften av, föreningen eller f d medlemmen?Alfredo skrev:
Man visst, man kan kanske smita undan båda avgift och ansvar och bli osams med köpare och f d grannar. Är det inte bättre och enklare att åtgärda planket?
Bygglov kan ges till vem som helst, men du får inte utföra det utan fastighetsägarens tillstånd.H Hummingbird skrev:
Enligt PBL 11 kap:
57 § En byggsanktionsavgift ska tas ut av
1. den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser,
2. den som begick överträdelsen, eller
3. den som har fått en fördel av överträdelsen.
Så i bostadsrättsföreningar är det sällan föreningen som kravet ställs emot.
Storleken har faktiskt ingen betydelseharry73 skrev:
! Man ska kunna förutsätta att det finns bygglov för ALLA bygglovspliktiga åtgärder. det finns fler rättsfall med samma slutsats.