2 880 läst ·
27 svar
3k läst
27 svar
Så påverkas solcellernas lönsamhet när ersättningen försvinner
På konsumentens sida
· 3 636 inlägg
Sedan årsskiftet får husägare med solceller inte längre göra skatteavdrag när man säljer överskottsel. Ett alternativ är att satsa på smart batterilagring. Så här ser lönsamhetskalkylen ut.
Du kan läsa artikeln här: Så påverkas solcellernas lönsamhet när ersättningen försvinner
Du kan läsa artikeln här: Så påverkas solcellernas lönsamhet när ersättningen försvinner
Redigerat av moderator:
S
sinuslinus
Träskalle
· Östergötlands län
· 6 040 inlägg
sinuslinus
Träskalle
- Östergötlands län
- 6 040 inlägg
Den där ingressen är ju helt felaktig. Man får visst ersättning för såld el.Redaktionen skrev:
@Marlen Eskilsson
Redigerat av moderator:
Administrator
· Skåne
· 8 699 inlägg
Nu hoppas jag att det stämmer bättre. Tack för att du sa till!
Nu är det ju antalet laddcykler som är dimensionerande för hur prisvärt batteriet är.
Om batteriet klarar 8000 laddcykler och kostar 40000 kronor för 10 kWh så blir priset 4000 kr/kWh och med 8000 cykler så hamnar man på 50 öre per laddning under den garanterade livslängden. Det är detta som man skall tjäna på varje kWh som man laddar in i batteriet.
Men, nu är den lovade kapaciteten ofta bara 80%, så vi för räkna med i snitt bara 90% av den kapaciteten. Sedan finns det energiförluster också, men låt oss skippa dessa. Nu kostar plötsligt batteriet 55,6 öre/kWh.
Om man nu använder detta för att spara sin egenproducerade el så tjänar man pengar på batteriet (ungefär elöverföringsavgiften plus elpriset). Om man köper el för att konsumera senare så måste elen vara minst 55,6 öre billigare per kWh för att man inte skall gå med förlust på detta.
Så har man redan solpaneler så kan det vara en bra idé med batterier för att förbättra lönsamheten på dessa.
Stödtjänster ser jag som en ren bonus, det byggs flera stora kommersiella batterilager för att tjäna pengar på dessa nämligen. Så framtiden för dessa intäkter är mycket skakig.
Det jobbiga är om man skall köpa solpaneler också för att kunna få det gröna avdraget på batteriet. Dessa är verkligen inte lönsamma i sig. Så panelerna kommer att dra ned värdet på batteriet i kalkylen.
Om vi antar att man installerar paneler som producerar 7000 kWh per år och att man i snitt har 50 öre i elpris för den producerade elen (vilket var väldigt bra betalt jämfört med 2025), då har elen i sig bara ett värde på dessa 50 öre om den säljs. Om vi antar att all producerad el kan användas lokalt så har den inte ett högre värde än så om den lagras, eftersom lagringskostnaden tas utav batteriet i ovanstående beräkning. Detta innebär att om vi nu antar 9 kWh lagrad el (degraderingen enligt ovan) per dygn under sex månader per år så motsvarar detta runt 810 kr i ytterligare förtjänst. Och om vi sedan antar att man kan konsumera runt 25 kWh per dag i övrigt så är detta värt 50+75 öre i mitt nät, dvs 1,25 kr/kWh. På sommarhalvåret blir värdet av panelerna då 5625 kr/år.
Så 6435kr per år skall betala låt säga 70000kr i investering, det ger en återbetalningstid på panelerna på knappt 11 år utan ränta mm.
Batteriet har då betalat tillbaka sina kostnader på 44 år. Detta är baserat på att man laddar det en gång per dag under 6 månader. OK batteriet måste laddas ner än så. Låt oss säga att vi lyckas tjäna i snitt 30 öre per kWh och laddcykel på vintern och att det laddas varje dag. Då är batterier slut efter 22 år och man tjänar ytterligare 494 kr per år.
Så här kan man fortsätta att räkna, sätt gärna upp ett kalkylark och marsvin siffrorna för att se hur länge produkterna håller och lönsamheten i att använda dem.
Men hur man än vänder och vrider på det så är lönsamheten tveksam när man måste ta in solpanelerna i ekvationen också. Och utan dessa. Batteriets stora problem är att garantin kan ta slut innan batteriet når det utlovade antalet laddcykler, om man skall tjäna tillräckligt med pengar per laddcykel för att betala kostnaden. Ett moment 22 för batterier...
Tror man på höga elpriser så lönar sig solpaneler och batteri. Tror man på hyfsat låga elpriser på somrarna när solen skiner, då blir det svårt att få ihop kalkylen, åtminstone i SE3 där jag bor.
Men har man panelerna redan, då är batterier till dessa priser något som förbättrar lönsamheten på (den ofta dåliga) investeringen i paneler.
Om batteriet klarar 8000 laddcykler och kostar 40000 kronor för 10 kWh så blir priset 4000 kr/kWh och med 8000 cykler så hamnar man på 50 öre per laddning under den garanterade livslängden. Det är detta som man skall tjäna på varje kWh som man laddar in i batteriet.
Men, nu är den lovade kapaciteten ofta bara 80%, så vi för räkna med i snitt bara 90% av den kapaciteten. Sedan finns det energiförluster också, men låt oss skippa dessa. Nu kostar plötsligt batteriet 55,6 öre/kWh.
Om man nu använder detta för att spara sin egenproducerade el så tjänar man pengar på batteriet (ungefär elöverföringsavgiften plus elpriset). Om man köper el för att konsumera senare så måste elen vara minst 55,6 öre billigare per kWh för att man inte skall gå med förlust på detta.
Så har man redan solpaneler så kan det vara en bra idé med batterier för att förbättra lönsamheten på dessa.
Stödtjänster ser jag som en ren bonus, det byggs flera stora kommersiella batterilager för att tjäna pengar på dessa nämligen. Så framtiden för dessa intäkter är mycket skakig.
Det jobbiga är om man skall köpa solpaneler också för att kunna få det gröna avdraget på batteriet. Dessa är verkligen inte lönsamma i sig. Så panelerna kommer att dra ned värdet på batteriet i kalkylen.
Om vi antar att man installerar paneler som producerar 7000 kWh per år och att man i snitt har 50 öre i elpris för den producerade elen (vilket var väldigt bra betalt jämfört med 2025), då har elen i sig bara ett värde på dessa 50 öre om den säljs. Om vi antar att all producerad el kan användas lokalt så har den inte ett högre värde än så om den lagras, eftersom lagringskostnaden tas utav batteriet i ovanstående beräkning. Detta innebär att om vi nu antar 9 kWh lagrad el (degraderingen enligt ovan) per dygn under sex månader per år så motsvarar detta runt 810 kr i ytterligare förtjänst. Och om vi sedan antar att man kan konsumera runt 25 kWh per dag i övrigt så är detta värt 50+75 öre i mitt nät, dvs 1,25 kr/kWh. På sommarhalvåret blir värdet av panelerna då 5625 kr/år.
Så 6435kr per år skall betala låt säga 70000kr i investering, det ger en återbetalningstid på panelerna på knappt 11 år utan ränta mm.
Batteriet har då betalat tillbaka sina kostnader på 44 år. Detta är baserat på att man laddar det en gång per dag under 6 månader. OK batteriet måste laddas ner än så. Låt oss säga att vi lyckas tjäna i snitt 30 öre per kWh och laddcykel på vintern och att det laddas varje dag. Då är batterier slut efter 22 år och man tjänar ytterligare 494 kr per år.
Så här kan man fortsätta att räkna, sätt gärna upp ett kalkylark och marsvin siffrorna för att se hur länge produkterna håller och lönsamheten i att använda dem.
Men hur man än vänder och vrider på det så är lönsamheten tveksam när man måste ta in solpanelerna i ekvationen också. Och utan dessa. Batteriets stora problem är att garantin kan ta slut innan batteriet når det utlovade antalet laddcykler, om man skall tjäna tillräckligt med pengar per laddcykel för att betala kostnaden. Ett moment 22 för batterier...
Tror man på höga elpriser så lönar sig solpaneler och batteri. Tror man på hyfsat låga elpriser på somrarna när solen skiner, då blir det svårt att få ihop kalkylen, åtminstone i SE3 där jag bor.
Men har man panelerna redan, då är batterier till dessa priser något som förbättrar lönsamheten på (den ofta dåliga) investeringen i paneler.
Det där sista du nämner glömmer många bort, alltså kapitalkostnaden. Har man 70,000 att investera på 10 år så är det rimligt att räkna med att det blir runt 110,000 efter 10 år (fast penningvärde, efter skatt, global indexfond), dvs ytterligare 4,000 per år som ska tjänas in för att anläggningen ska vara en bra affär. Det är en ganska stor bit av de 6,435 kr i exemplet.pacman42 skrev:
Fonder medför en viss risk men det gör anläggningen också, förmodligen i ännu högre grad. (Vad är elpriset om 10 år? Gäller garantin om anläggningen går sönder efter 6 år, eller är investeringen förlorad då? Finns leverantören kvar år 2032? osv).
Jag tror det är svårt att räkna hem anläggningen rent ekonomiskt. Däremot kan man förstås se andra värden i form av miljö, minskat oljeberoende och beredskapsskäl. För min personliga del får solcellerna vänta tills det blir en rejäl bonus-malus-fastighetsskatt, där solcellslösa miljögrisar får betala 50,000 extra i fastighetsavgift för att finansiera bidrag till andra villaägares gröna teknikinvesteringar. Då ska jag skaffa solceller.
Behöver du inte snarare jämföra med kostnaden att i stället köpa in elen?pacman42 skrev:
Dvs värdet blir inköpspris/kwh - minus de 50 öre som du skulle ha tjänat vid försäljning - 5 öre förlust vid lagring (om man antar att man får tillbaka 90% av elen som skickades in i batteriet och att man inte kan dra nytta av de sista 10% som blir till värme)
I min beräkning så lät jag batteriet ta kostnaden för att lagra strömmen. Alternativet var ju att du kunde sälja elen utan avgifter. Du kan inte räkna inkomster på något du inte köpt. Längre ned så räknade jag ut vad alternativkostnaden hade varit: "Och om vi sedan antar att man kan konsumera runt 25 kWh per dag i övrigt så är detta värt 50+75 öre i mitt nät."B bassola skrev:Behöver du inte snarare jämföra med kostnaden att i stället köpa in elen?
Dvs värdet blir inköpspris/kwh - minus de 50 öre som du skulle ha tjänat vid försäljning - 5 öre förlust vid lagring (om man antar att man får tillbaka 90% av elen som skickades in i batteriet och att man inte kan dra nytta av de sista 10% som blir till värme)
Jag förstår. Ett annat scenario är att man själv använder elen från batteriet.pacman42 skrev:
I min beräkning så lät jag batteriet ta kostnaden för att lagra strömmen. Alternativet var ju att du kunde sälja elen utan avgifter. Du kan inte räkna inkomster på något du inte köpt. Längre ned så räknade jag ut vad alternativkostnaden hade varit: "Och om vi sedan antar att man kan konsumera runt 25 kWh per dag i övrigt så är detta värt 50+75 öre i mitt nät."
Texten ovanför blev inte bra. Förhoppningsvis bättre:B bassola skrev:Behöver du inte snarare jämföra med kostnaden att i stället köpa in elen?
Dvs värdet blir inköpspris/kwh - minus de 50 öre som du skulle ha tjänat vid försäljning - 5 öre förlust vid lagring (om man antar att man får tillbaka 90% av elen som skickades in i batteriet och att man inte kan dra nytta av de sista 10% som blir till värme)
Ds värdet vid egenanvändning av batterilagringen = inköpspris/kWh - 5 öre förlust vid lagring (om man antar att man får tillbaka 90% av elen som skickades in i batteriet och att man inte kan dra nytta av de sista 10% som blir till värme och att man hade kunnat sälja 1 kWh för 50 öre utan lagring).
Inte en susning att jag lägger mer pengar på min anläggning. Har fått flera propåer på att jag ska köpa till en batterilagring nu ... men vi har ingen elbil och är i princip aldrig hemma ½ maj, jun, juli, aug eller ½ sept.
Så hur dom säljarna kan påstå att jag skulle gå plus på batterier när huset inte drar någon el dom månaderna som jag producerar el är en gåta. Säljer massa el för skitpriser på några ören, köper svindyr el när taket inte producerar något. Skrattretande att jag då skulle lagra el dom månaderna som jag aldrig använder el. Och att ladda batterierna på vintern dom kvartarna elen är billig, det bygger på politiska beslut och dom lär försvinna lika snabbt som 60-öringen gjorde 😅
Nee, den investeringen på solel är nog bland det sämsta jag har gjort, hade varit mycket mycket bättre att sätta in dom 170K på börsen istället 😆 Så batterirejset skippar jag, dom pengarna går till börsen nu 💵💵💵
Så hur dom säljarna kan påstå att jag skulle gå plus på batterier när huset inte drar någon el dom månaderna som jag producerar el är en gåta. Säljer massa el för skitpriser på några ören, köper svindyr el när taket inte producerar något. Skrattretande att jag då skulle lagra el dom månaderna som jag aldrig använder el. Och att ladda batterierna på vintern dom kvartarna elen är billig, det bygger på politiska beslut och dom lär försvinna lika snabbt som 60-öringen gjorde 😅
Nee, den investeringen på solel är nog bland det sämsta jag har gjort, hade varit mycket mycket bättre att sätta in dom 170K på börsen istället 😆 Så batterirejset skippar jag, dom pengarna går till börsen nu 💵💵💵
Minus kostnaden för att ladda batteriet (som i mitt exempel ovan ligger på 55,6 öre/kWh). Har man paneler så kan man räkna hem det. Skall man köpa el för att lagra så måste den elen vara billigare än 55,6 öre/kWh + eventuella övriga förluster i batteriet jämfört med när man använder energin.B bassola skrev:Jag förstår. Ett annat scenario är att man själv använder elen från batteriet.
Texten ovanför blev inte bra. Förhoppningsvis bättre:
Ds värdet vid egenanvändning av batterilagringen = inköpspris/kWh - 5 öre förlust vid lagring (om man antar att man får tillbaka 90% av elen som skickades in i batteriet och att man inte kan dra nytta av de sista 10% som blir till värme och att man hade kunnat sälja 1 kWh för 50 öre utan lagring).
Problemet här är att de vinster man skall göra ligger på låt säga 30 öre per kWh och dygn på vintern. Det blir då 9 kWh * 0,3 öre/kWh * 183 dagar = 490 kr/år.
På sommaren ser det ju lite bättre ut, men du skall ju betala för panelerna också. Så jag lade hela vinsten av lagring i batteriet som vinst på panelerna. Om man skulle ha varit mer rättvisande så skulle man kanske lägga all direktanvänd el som en vinst på panelerna och all lagrad el som en vinst på batteriet (där vinsten på lagring ligger i skillnaden mellan försäljningspriset och priset för inköp. Om deltat är noll i pris mellan produktion och konsumtion så blir där vinsten 20 öre, dvs 326 kr. låt oss anta att vi kan tjäna like mycket mer på att elen kostar olika på olika timmar också, då är vi uppe på 652 kr/år.
Jag sparar mycket mer pengar än detta på att styra mina inköp av el till de billigaste timmarna. Och hade jag haft kvar effekttariffen så hade jag sparat ännu mer på detta.
Man skall följa pengarna när man optimerar. Jag har valt att optimera genom att minska elförbrukningen för värmen (LLVP) och jag har höjt elförbrukningen för bil (istället för bensin), men denna förbrukning bestämmer jag när den sker (på de billigaste timmarna).
Jag funderar på att isolera vinden lite bättre, inte för att energiförlusterna kostar för mycket utan främst för att det är svårt att hålla huset varmt när det är -15 till -20 grader någon vecka på vintern. Men lite pengar får jag kanske tillbaka på lägre uppvärmningskostnader också. Så alla beslut behöver inte vara grundade i besparingarna, det finns andra värden också. Jag ser dock ett svagt negativt värde i att skaffa solpaneler. De skall nämligen underhållas, det är sämre för energibalansen i Sverige (de konkurrerar ut andra energislag som behövs på vintern och ökar indirekt elpriserna på vintern), de är i Sverige sämre för miljön än alternativen osv. Så om jag skall skaffa solpaneler så skall det definitivt finnas en ekonomisk uppsida.
Ser man på de 2023-2025 så är detta en "outliar". Det är lite av en perfekt storm just nu med Trump som försöker kriga så mycket han kann innan han stoppas av kongressen efter valet i höst, samtidigt låga nivåer med vatten ute i naturen så vattenkraften har inte ett överskott i dammarna på ingång.S sinuslinus skrev:
Jag tycker detta är ett lättare sätt att räkna. Då får man drivkraften att hitta ytterligare sätt att utnyttja paneler och batteri för att öka vinsten. Sedan får man hoppas att de olika komponenterna håller när användandet ökar. Men som du skriver får man ändå räkna noga för att få det att gå ihop.pacman42 skrev:
Sålde för 104 öre/kWh i genomsnitt i April, i Maj blir det nog snarare 150+ öre/kWh.Mats-S skrev:
Då säljer jag enbart överskott efter att jag tillgodosett hushållet och bilarnas behov, inte köpt en endaste kWh sen början April. Men du har rätt i att det inte där största besparingen ligger, den ligger i elen man använder själv utan att först behöva sälja den för att sedan köpa tillbaka.