3 127 läst ·
31 svar
3k läst
31 svar
ROT-avdrag i samfällighetsförening?
Ja man får läsa akten från förrättningen (anläggningsbeslutet) som finns hos Lantmäteriet. Tyvärr finns den inte längre online på tjänsten Min fastighet eftersom Lantmäteriet panikstängde den möjligheten när det framkom att allt låg uppe för främmande makt att läsa, alltså även försvarshemligheter. Så man får emaila Lantmäteriet aktnumret och be dem skicka PDF-filen. Sen får man läsa den. Aktnumret anges på tjänsten Min fastighet för respektive GA som fastigheten är delägare i.Kilrain skrev:
Det ska sägas att anläggningsbeslut inte är helt lättlästa om man inte har sett dem förut och kan anläggningslagen. Jag kämpade första gången med att förstå vad jag ens hade fått i min hand. Men nu när jag har läst på är de lättlästa.
Om man inte lyckas hitta någon konkret rättspraxis får man nog helt enkelt acceptera en viss risk att ett sådant avdrag blir underkänt.
Visst kan man på olika sätt trockla sig runt det faktum att ledningarna ligger under samfällighetens förvaltning, men det finns liksom inget helt vattentätt resonemang som garanterar att skatteverket inte kommer att göra en annan bedömning.
Visst kan man på olika sätt trockla sig runt det faktum att ledningarna ligger under samfällighetens förvaltning, men det finns liksom inget helt vattentätt resonemang som garanterar att skatteverket inte kommer att göra en annan bedömning.
Sen är ju möjligheten till skatteplanering god. Skatteverket vet ju inte att firman har arbetat på en samfälld ledning och inte på en ledning som är fastighetsägarens. Men snyggt är det ju inte och det finns ju moraliska aspekter, detta skulle vara rent skattefusk.
Ska man vara mer kreativ kan man ju mena att avloppsledningen installeras av respektive fastighetsägare och därmed ägs av dessa segment för segment privat. Detta berättigar till ROT-avdrag. Sen när installationen är utförd med sedvanlig ROT så donerar samtliga fastighetsägare sin ledningsdel (sitt segment av avloppsledningen) till samfällighetsföreningen och den blir först då en del av gemensamhetsanläggningen. Man kan ju formalisera detta i ett gåvobrev som alla skriver under. Snyggast är att man drar den på annan plats än den gamla ledningen.
Jag antar att Skatteverket inte är roade av denna kreativitet. Men det de inte vet om lider de ju heller inte av.
Ska man vara mer kreativ kan man ju mena att avloppsledningen installeras av respektive fastighetsägare och därmed ägs av dessa segment för segment privat. Detta berättigar till ROT-avdrag. Sen när installationen är utförd med sedvanlig ROT så donerar samtliga fastighetsägare sin ledningsdel (sitt segment av avloppsledningen) till samfällighetsföreningen och den blir först då en del av gemensamhetsanläggningen. Man kan ju formalisera detta i ett gåvobrev som alla skriver under. Snyggast är att man drar den på annan plats än den gamla ledningen.
Jag antar att Skatteverket inte är roade av denna kreativitet. Men det de inte vet om lider de ju heller inte av.
Redigerat:
Jag tror vi missförstår varandra här. Jag menar inte att man kan se vad som ingår i ett anläggningsbeslut om man kollar upp sin egen fastighet. Men man kan väl åtminstone se om man faktiskt ingår i en GA?Claes Sörmland skrev:
Ja man får läsa akten från förrättningen (anläggningsbeslutet) som finns hos Lantmäteriet. Tyvärr finns den inte längre online på tjänsten Min fastighet eftersom Lantmäteriet panikstängde den möjligheten när det framkom att allt låg uppe för främmande makt att läsa, alltså även försvarshemligheter. Så man får emaila Lantmäteriet aktnumret och be dem skicka PDF-filen. Sen får man läsa den. Aktnumret anges på tjänsten Min fastighet för respektive GA som fastigheten är delägare i.
Det ska sägas att anläggningsbeslut inte är helt lättlästa om man inte har sett dem förut och kan anläggningslagen. Jag kämpade första gången med att förstå vad jag ens hade fått i min hand. Men nu när jag har läst på är de lättlästa.
Och det är inte klarlagt här vad jag förstår.
Du har helt rätt. Man ser om ens fastighet är delägare i en GA på tjänsten min fastighet. (Sen kommer frågan jag svarade på, vad GAn omfattar och hur den gör intrång på utrymme på ens fastighet.)Kilrain skrev:
Jag uttryckte mig klumpigt. I stället för bara ”servitut” borde jag ha skrivit nåt i stil med ”allt som belastar fastigheten”.C cpalm skrev:
Jag gick in på "min fastighet" på Lantmäteriet och fick fram följande ...så det känns som ganska körtC cpalm skrev:
Min Fastighet
Min Fastighet
XXXXXXXX
Ägande
Visar information om ändamål, förvaltning och delägande fastigheter för din
gemensamhetsanläggning
Förvaltning
Förvaltningsnamn
XXX Samfällighetsförening
Ändamål
Ändamål
Ledningar för vatten och avlopp, ledningar för elektricitet och telefon samt parabol/centralantenn
för radio och tv
Delägande fastigheter
Andelstalen avser
Andelstal avser utförande och
drift
Summa andelstal
0
Enskilt andelstal
Beteckning
XXX
Beteckning
XXX
Min fastighet för privatpersoner https://minfastighet.lantmateriet.se/
1 av 2 2025-05-11 19:55
Tidigare beteckningar
Beteckning
XXX
Datum
1982-11-01
Akt
0127-82/15
Min fastighet för privatpersoner https://minfastighet.lantmateriet.se/
2 av 2 2025-05-11 19:55
Den idén gillar jag. Det var kreativtClaes Sörmland skrev:
Sen är ju möjligheten till skatteplanering god. Skatteverket vet ju inte att firman har arbetat på en samfälld ledning och inte på en ledning som är fastighetsägarens. Men snyggt är det ju inte och det finns ju moraliska aspekter, detta skulle vara rent skattefusk.
Ska man vara mer kreativ kan man ju mena att avloppsledningen installeras av respektive fastighetsägare och därmed ägs av dessa segment för segment privat. Detta berättigar till ROT-avdrag. Sen när installationen är utförd med sedvanlig ROT så donerar samtliga fastighetsägare sin ledningsdel (sitt segment av avloppsledningen) till samfällighetsföreningen och den blir först då en del av gemensamhetsanläggningen. Man kan ju formalisera detta i ett gåvobrev som alla skriver under. Snyggast är att man drar den på annan plats än den gamla ledningen.
Jag antar att Skatteverket inte är roade av denna kreativitet. Men det de inte vet om lider de ju heller inte av.
Moderator
· Stockholm
· 56 239 inlägg
Men om ni nu går vägen att alla får betala "sin del". Hur skall ni hantera om en inte vill eller kan betala för sin del?
Gör ni det via samfälligheten så kan ni driva in pengarna.
Gör ni det via samfälligheten så kan ni driva in pengarna.
Ja, det äger sin riktighet. Det skulle i sådana fall hamna på entreprenören som får hantera det som en vanlig "obetald fordran" på samma sätt som föreningen skulle få göra. Det var ju faktiskt en av entreprenörerna som kom det förslaget att göra på det här sättet.H hempularen skrev:
Dock så är det givetvis ett problem i ett sådant fall oberoende av vem som äger fordran. Indrivningen bör fungera i vilket fall som helst då dessa hus är friköpta och inte helt värdelösa
Förutom ovan tänker jag det blir en hel del administration och koordination. Alla kanske inte vill vara med i samma upphandling utan göra det själv eller ha sin egen entreprenör. Kanske äts besparingen istället upp av ökade administrationskostnader och problem med koordinering.H hempularen skrev:
Jag förstår din tanke och den är god. Dock så hade vi nyligen en årsstämma där alla var mycket positiva till upplägget. Dock så kan/vill jag inte driva detta om det finns risk för att få pisk av SKV, för då hade det kostat men tanken är ganska rolig...Gedged skrev:
Det raka och hur det är tänkt att fungera är att samfällighetsföreningen underhåller sin egen gemensamhetsanläggning. D v s ni ska uttaxera medlen och samfällighetsföreningen beställer arbetet på ledningen och betalar det. ROT är ej aktuellt för den delen. Respektive fastighetsägare sköter anslutningen till den samfällda delen på sin fastighet och betalar för det. ROT kan dras av för den delen.Jenpet skrev:
Moderator
· Stockholm
· 56 239 inlägg
Jo men det kan ju strula redan i beställningsskedet. Alla utom en skríver på beställning. Eller en avbeställer. Eller.. det finns en närmast oändlig mängd varianter där strulet blir föreningens huvudvärk.Jenpet skrev:
Ja, det äger sin riktighet. Det skulle i sådana fall hamna på entreprenören som får hantera det som en vanlig "obetald fordran" på samma sätt som föreningen skulle få göra. Det var ju faktiskt en av entreprenörerna som kom det förslaget att göra på det här sättet.
Dock så är det givetvis ett problem i ett sådant fall oberoende av vem som äger fordran. Indrivningen bör fungera i vilket fall som helst då dessa hus är friköpta och inte helt värdelösa.
