A AG A skrev:
Att skruvarna varit för långa, och därför syns på vinden och i garaget är enbart ett kosmetiskt problem. Det blir inte mer fukt bara för att en skruv gå igenom materialet. Om det blir problem med fukt i skruvhål, så beror det enbart på vart/hur skruven sitter på taket. Inte om den är för lång.
Skruvarna har rätt längd!
Gängan har greppat råsponten i de 17-21 mm som råsponten är, och det som sticker ut är spetsen. Om skruven varit så kort att inget synts hade betydligt färre varv med gänga varit i ingrepp.
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
MLagerstedt MLagerstedt skrev:
Vet inte om de hjälper men vi hade Svea solar. De skruvade inte någonstans i vår tak med 30 paneler, de hade en lösning för takpannor där de fäster i läkten och pannorna med typ klämmor. Jag är super nöjd. De har borrat genom taket där elen går genom huset annars inget.

hoppas infon hjälper, vet inte om du har betongpannor som oss.
Låter lite som Benders nya produkt för infästning av skenor för solcellspaneler, som också bibehåller deras 30-åriga garanti om man använder det systemet. https://www.benders.se/sunlight/
 
  • Gilla
Roger Fundin och 2 till
  • Laddar…
J
D DonAnte skrev:
Ja det är bild från kallvinden där skruvarna syns.
Du har fått många små köldbryggor monterade. Dock är det mellan två kalla utrymmen så det borde inte ställa till problem, men det beror på temperaturerna.

Men mängder med hål i tätskiktet är ju ingen höjdare, dock beror det på hur det ser ut på yttre sidan. Men jag ställer mig skeptisk till sådant montage, det hade jag inte uppskattat på mitt tak. Speciellt inte eftersom panelerna kommer utsättas för vindlaster som ger rörelser i infästningar.

Sen om det är ok eller inte enligt branschpraxis det ger jag mig inte in i.
 
  • Gilla
TCG och 1 till
  • Laddar…
R Rolle85 skrev:
Skruvarna kommer vara svinkalla på utsidan och sen kommer den varma luften på vinden möta skruven och de blir kondens/vatten som droppar. Detta hände svärföräldrarna.
Köp och skruva korkpluggar på dessa skruv. Förebygger både kondens och huvudskador.
 
  • Gilla
  • Älska
chrillelundmark och 5 till
  • Laddar…
Börja med att en besiktningsman får göra en besiktning av installationen. Sen har du, enligt konsumenttjänstlagen, 10 års reklamationsrätt på arbeten utförda på fasta installationer.
Därför är det lämpligt att låta besiktiga anläggningen igen under denna tid.
Bra hjälp hur besiktning ska göras finns i svensk standard SS-EN 62446 del 1 och 2.
 
  • Gilla
Forskande Fukttekniker och 1 till
  • Laddar…
Genomgående skruvar blir en köldbrygga där fukt kommer att kondensera under vissa förhållanden. Är det en kallvind så sker det. Runt skruvarna finns då risk att mögel tillväxer. Det som visas på bilderna är en inte genomtänkt installation av solpaneler. Dessutom blir vinden kallare än annars när man installerat solpaneler. Det medför en svalare och fuktigare vind när solenergi inte når taket så att vinden lätt värms upp. Redan en grads temperaturförlust kan innebära upp till 6% högre relativ luftfuktighet.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 8 till
  • Laddar…
martin43 martin43 skrev:
Skruvarna har rätt längd!
Gängan har greppat råsponten i de 17-21 mm som råsponten är, och det som sticker ut är spetsen. Om skruven varit så kort att inget synts hade betydligt färre varv med gänga varit i ingrepp.
Jo, men nu var det ju inte om skruvarna gör sitt jobb eller inte som var frågan utan om det är ok att perforera både papp och råspont på en massa ställen där det normalt ska vara helt tätt.
 
  • Gilla
TCG
  • Laddar…
Forskande Fukttekniker Forskande Fukttekniker skrev:
Genomgående skruvar blir en köldbrygga där fukt kommer att kondensera under vissa förhållanden. Är det en kallvind så sker det. Runt skruvarna finns då risk att mögel tillväxer. Det som visas på bilderna är en inte genomtänkt installation av solpaneler. Dessutom blir vinden kallare än annars när man installerat solpaneler. Det medför en svalare och fuktigare vind när solenergi inte når taket så att vinden lätt värms upp. Redan en grads temperaturförlust kan innebära upp till 6% högre relativ luftfuktighet.
Det är en väldigt låg temperaturskillnad på in och utsida av råsponten. Ett normalt tak har redan ett stort antal genomgående spik som håller ströläkten mellan takstolarna.

Och eftersom det sitter paneler utanpå taket kommer de att bli kallast när värmen strålar ut i atmosfären en molnfri natt. Det gör att kondenseringen på råsponten minskar eftersom yttertaket inte längre sitter "längst ut"

Det är främst varma halvåret som temperaturen sänks. Höst och vinter är värmetillskottet från solen lågt. Det största problemet i ett modernt hus för vinden är överdriven ventilationav vinden. I ett korrekt byggt hus tillförs ingen fukt till vinden från bodelen eller via taket, så det är via ventilation fuktig luft dras in.
Se till att inte ventilera vinden i onödan är därför mitt tips.

Jag har tre vindsutrymmen varav ett med paneler, samtliga har temp/fuktmätare som även beräknar mögelrisken. Jag ser ingen signifikant skillnad på vinden med paneler. Problemet är fortfarande att lång höst och mild vinter medför en hög fuktbelastning på vindarna. ("Mögelrisken" ute är denna period ännu högre utomhus).

Eftersom montaget är utfört enligt det svenska företaget Weland ståls monteringsanvisning (osäker om TS har bekräftat att det faktiskt är Weland ståls system) så bör omedelbart alla diskussioner om besiktning och fel gällande just montage av fotplattorna upphöra för trädskaparens bästa. En besiktningsman kommer bara att säga att det är rätt utfört.

Synpunkter på systemets eventuella uselhet borde framföras till Weland stål.
Det är ett mycket vanligt förekommande system i Sverige och jag tror det blir svårt att hitta en solcellsägare som haft problem med det.
Det vanligaste felet med montaget brukar vara att montören ej justerar in höjden på fästena rätt så att t.ex. skensystemet trycker mot den undre takpannan.
 
Redigerat:
  • Gilla
daniellindholm och 7 till
  • Laddar…
PaulWisen PaulWisen skrev:
För Weland ingår normalt träskruvar som är 19 mm långa. Kravet från Weland är att sponten skall vara 17 - 22. Eftersom plattan är 3 mm tjock kan inte skruven gå igenom taket givet då att sponten är minst 17 mm.
Nej. Träskruvarna är 6x30.
19 mm-skruvarna är de självgängande skruvarna man fäster skenan med.
Det ska vara minst fyra träskruv per fäste.
Vanligt är att man sätter fem st, en i varje hörn och en i mitten.

På en av bilderna syns bara tre skruvar sticka ut. Minst fyra ska det vara!
 
Ni som ogillar skruvarna, hur har ni tänkt er att det ska fästas om man inte skruvar fast det? Lim?

Alla som lagt ett tak vet att man perforerar det med spik, varannan läkt sitter mellan takstolar och skjuts fast med spik och även de sticker ut en bit på vinden, är det med köldbryggor då?

Skrämselpropagandan från vissa här är otrolig.
 
  • Gilla
xXMaXtremeXx och 9 till
  • Laddar…
BenAn BenAn skrev:
Jo, men nu var det ju inte om skruvarna gör sitt jobb eller inte som var frågan utan om det är ok att perforera både papp och råspont på en massa ställen där det normalt ska vara helt tätt.
Den frågan bör Weland stål svara på, men de anser uppenbarligen att det är okej.

Det uppstår exakt samma hål vid montage av nockräcke och snörasskydd, som är krav på alla hus av viss storlek/höjd sedan 2007 (ca).
Samma vid montage av gångbrygga, räcke och diverse annan taksäkerhet.
Där verkar ingen oroa sig nåt särskilt? Husen verkar inte heller ha panikmöglat. ;)

Kanske att det går att få igenom lite fukt om man tar av en panna och kör vattenslang mot fotplattan. Den är ju monterad dikt an pappen och "sjunker in" i pappen, det tätar på samma sätt som pappspikens skalle mot pappen.
Så den "öppning" som kan uppstå är om man drar i skruven snett så att skruvskallen lutar mot fotplattan. Här kan man ju faktiskt tänka sig att betala extra för att sätta en klutt SMP-baserad fogmassa/flexibelt monteringslim i hålet innan man drar i skruven. Då är det tätt mellan skruvskalle och platta. I praktiken är det förmodligen helt onödigt.
 
  • Gilla
bjonndrogg och 1 till
  • Laddar…
martin43 martin43 skrev:
Det är en väldigt låg temperaturskillnad på in och utsida av råsponten.
Och eftersom det sitter paneler utanpå taket kommer de att bli kallast när värmen strålar ut i atmosfären en molnfri natt. Det gör att kondenseringen på råsponten minskar eftersom yttertaket inte längre sitter "längst ut"

Det är främst varma halvåret som temperaturen sänks. Höst och vinter är värmetillskottet från solen lågt. Det största problemet i ett modernt hus för vinden är överdriven ventilationav vinden. I ett korrekt byggt hus tillförs ingen fukt till vinden från bodelen eller via taket, så det är via ventilation fuktig luft dras in.
Se till att inte ventilera vinden i onödan är därför mitt tips.

Jag har tre vindsutrymmen varav ett med paneler, samtliga har temp/fuktmätare som även beräknar mögelrisken. Jag ser ingen signifikant skillnad på vinden med paneler. Problemet är fortfarande att lång höst och mild vinter medför en hög fuktbelastning på vindarna. ("Mögelrisken" ute är denna period ännu högre utomhus).

Eftersom montaget är utfört enligt det svenska företaget Weland ståls monteringsanvisning (osäker om TS har bekräftat att det faktiskt är Weland ståls system) så bör omedelbart alla diskussioner om besiktning och fel gällande just montage av fotplattorna upphöra för trädskaparens bästa. En besiktningsman kommer bara att säga att det är rätt utfört.

Synpunkter på systemets eventuella uselhet borde framföras till Weland stål.
Det är ett mycket vanligt förekommande system i Sverige och jag tror det blir svårt att hitta en solcellsägare som haft problem med det.
Det vanligaste felet med montaget brukar vara att montören ej justerar in höjden på fästena rätt så att t.ex. skensystemet trycker mot den undre takpannan.
Vad som är väldigt låg eller inte spelar ingen roll. Köldbryggor är mycket vanliga mot insidan av kallvindens yttertak och särskilt där det finns genomgående spik eller skruv. Lite skämtsamt sagt skruvar man sig inte ifrån den risken hur man än vrider eller vänder på det. Jag baserar det som skrivs på forskning och på erfarenhet från flera tusentals kallvindar.

Det är främst under den svala årstiden som temperaturen på kallvinden sänks, så att risk för fuktskada ökar. Under sommaren är temperaturerna oavsett solpaneler eller inte tillräckligt höga för att motverka fuktskada. Det är under höst, vinter och vårvinter som kallvinden i regel inte riskerar må så bra.

Frågan är var du mäter med fuktmätarna? Mäter du mot ev råspont eller mer inåt vinden? Hur länge har solpanelerna varit monterade? Finns det skillnad i väderstreck mellan de olika husen/taken?

Jag förstår inte riktigt det där med att upphöra med diskussionen. Det blir ju lika med tystnadskultur, vilket inte gagnar någon mer än företagen som gör eventuella fel. Ut mer kunskapen istället ifråga vad som är rätt eller fel eller hur man kan göra på bättre sätt.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 3 till
  • Laddar…
davveno1 davveno1 skrev:
Ni som ogillar skruvarna, hur har ni tänkt er att det ska fästas om man inte skruvar fast det? Lim?

Alla som lagt ett tak vet att man perforerar det med spik, varannan läkt sitter mellan takstolar och skjuts fast med spik och även de sticker ut en bit på vinden, är det med köldbryggor då?

Skrämselpropagandan från vissa här är otrolig.
Ja det innebär köldbryggor det också. Det handlar inte om skrämselpropaganda utan om fakta, erfarenhet och forskning. Håller man sedan vinden tillräckligt torr så kommer det inte att bildas kondens varken mot insidan av yttertaket eller mot skruvar eller spik.
 
  • Gilla
Roger Fundin
  • Laddar…
Forskande Fukttekniker Forskande Fukttekniker skrev:
Ja det innebär köldbryggor det också. Det handlar inte om skrämselpropaganda utan om fakta, erfarenhet och forskning. Håller man sedan vinden tillräckligt torr så kommer det inte att bildas kondens varken mot insidan av yttertaket eller mot skruvar eller spik.
Alla som har varit uppe på en vind eller lagt ett tak med läkt har sett dom här "köldbryggorna", men de verkar rätt lugnt då?
Så har man inte problem med sina "köldbryggor" innan så får man det inte efter heller.
 
  • Gilla
bjonndrogg och 1 till
  • Laddar…
davveno1 davveno1 skrev:
Alla som har varit uppe på en vind eller lagt ett tak med läkt har sett dom här "köldbryggorna", men de verkar rätt lugnt då?
Så har man inte problem med sina "köldbryggor" innan så får man det inte efter heller.
Att använda begreppet "alla" kan vara en kognitiv förvrängning av fakta och ett sätt att lura sig själv. Fuktförhållanden och temperaturförhållanden styr om det bildas köldbrygga där kondens uppstår eller inte. Runt en köldbrygga där det inte bildas kondens blir det i regel fuktigare. Över 75% relativ fuktighet innebär under vissa temperaturförhållanden risk för mögel. Ju kallare det blir desto fuktigare kan det bli utan att risk för mögeltillväxt passeras. Har trät dragit åt sig för mycket fukt så släpper inte fukten tillräckligt snabbt när det blir varmare. Då hinner mögel gro innan det torkar ut. Sedan ligger det i träda och väntar på nästa tillfälle att gro och bilda ännu mer och större kolonier.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 2 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.