"Riktlinjer" till detaljplan
Bakgrunden är följande:
Vi bor i ett område där detaljplanen säger att det skall vara endast enplansvillor med oinredd vind, med en boarea på högst 150 kvm.
Detta har emellertid kommunen struntat i att tillämpa, förmodligen därför att de som har sökt har varit inflytelserika personer med goda kontakter.
I ett fall ansågs en tvåvåningsvilla som, enligt senaste fastighetstaxering, har en boarea på 220 kvm vara en "mindre avvikelse", och han fick bygglov på dellegation av kommunens tjänstemän.
Han delade upp sin bygglovsansökan i två ansökningar, först lade han in en ansökan om att bygga en enplansvilla med vind, men i planritningarna var denna "vind" försedd med sovrum, badrum etc.
När denna ansökan var beviljad lämnade han in ytterligare en ansökan på vad som helt uppenbart är ett vardagsrum, men i bygglovsansökan kallades det för en "glasaltan".
Som sagt, han fick bygglov av kommunen på dellegation av tjänstemännen, och denne person är en dominerande aktör på kommunens fastighetsmarknad, dessutom är han en av mina närmaste grannar, även om jag bor relativt avskilt.
Detta är inte det enda exemplet på "mindre avvikelser", men det är förmodligen det mest flagranta.
Till följd av likabehandlingsprincipen har nu kommunen hamnat i den sitsen att man tvingas ge bygglov inte bara åt pampar, utan även åt kreti och pleti på detta område och det har man också gjort.
Kommunens planarkitekt är uppenbarligen fly förbannad över vad som har hänt. Jag har pratat med honom, och då fick han närmast ett koleriskt utbrott, där han ondgjorde sig över att tjänstemän har struntat i att tillämpa detaljplanen, men att han minsann skulle försöka få alla ansökningar avslagna, så att det skulle vara politikerna som skulle fatta beslutet i fortsättningen.
Han sitter nu och filar på några "riktlinjer" till detaljplanen som han vill skall gälla tillfälligt, i avvaktan på att en ändring av detaljplanen kommer till stånd.
Det finns enligt PBL möjlighet att kommunen kan besluta om anstånd med avgörandet om lov i vissa fall.
"Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en ansökan om lov avser eller påbörjas arbete för att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör byggnaden eller marken, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess att ärendet om expropriationstillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål."
PBL 8 kap. 23
Detta försökte planarkitekten få igenom i ett fall, men det gjorde inte kommunpolitikerna, utan dessa beviljade bygglovsansökan.
Eftersom kommunen i det fallet inte beslöt om anstånd i det fallet så kan de förmodligen inte heller göra det i andra fall, eftersom det skulle strida mot likabehandlingsprincipen.
Jag har lämnat in en formell ansökan om bygglov för att få dit en stämpel på den innan dessa riktlinjer är beslutade.
Denna ansökan mycket bristfällig och behöver kompletteras, men syftet var att bygglovsansökan skulle vara anhängigjord innan dessa riktlinjer skulle beslutas.
Kommunens tjänstemän förefaller också vilja hitta på något svepskäl för att kunna avslå bygglovsansökan, de har påstått att marknivån är för låg i förhållande till havets medelnivå.
Därför har jag ansökt om marklov för att höja marknivån kring mitt hus.
Det kan, kanske, ha en del intressanta effekter, höjer jag marknivån kring huset så innebär det att det som nu är husets markplan kommer att uppfylla kraven på att vara ett källarplan, eftersom det då kan komma att till övervägande del kan komma att ligga under marknivå, och höjden från marknivån till vindens golvplan understiger 1,5 m.
Att utnyttja marklovet innebär även att husets höjd kommer att bli lägre, eftersom det räknas från marnivån.
Nu till den egentliga frågan:
Vilken rättslig status kan sådana riktlinjer ha, och hur kan dessa påverka min bygglovsansökan?
Givetvis kommer jag att komplettera bygglovsansökan så att denna uppfyller alla konstens regler med anlitande av arkitekt etc.
Det kan givetvis ta en del tid att få allt klart, inte minst i semestertider, därför kanske det vore intressant med att få ett bindande förhandsbesked?
Nämndens nästa möte är i slutet av augusti, och jag antar att ett ärende då kommer att vara planarkitektens förslag till riktlinjer för hur bygglovsansökningar skall behandlas.
Vi bor i ett område där detaljplanen säger att det skall vara endast enplansvillor med oinredd vind, med en boarea på högst 150 kvm.
Detta har emellertid kommunen struntat i att tillämpa, förmodligen därför att de som har sökt har varit inflytelserika personer med goda kontakter.
I ett fall ansågs en tvåvåningsvilla som, enligt senaste fastighetstaxering, har en boarea på 220 kvm vara en "mindre avvikelse", och han fick bygglov på dellegation av kommunens tjänstemän.
Han delade upp sin bygglovsansökan i två ansökningar, först lade han in en ansökan om att bygga en enplansvilla med vind, men i planritningarna var denna "vind" försedd med sovrum, badrum etc.
När denna ansökan var beviljad lämnade han in ytterligare en ansökan på vad som helt uppenbart är ett vardagsrum, men i bygglovsansökan kallades det för en "glasaltan".
Som sagt, han fick bygglov av kommunen på dellegation av tjänstemännen, och denne person är en dominerande aktör på kommunens fastighetsmarknad, dessutom är han en av mina närmaste grannar, även om jag bor relativt avskilt.
Detta är inte det enda exemplet på "mindre avvikelser", men det är förmodligen det mest flagranta.
Till följd av likabehandlingsprincipen har nu kommunen hamnat i den sitsen att man tvingas ge bygglov inte bara åt pampar, utan även åt kreti och pleti på detta område och det har man också gjort.
Kommunens planarkitekt är uppenbarligen fly förbannad över vad som har hänt. Jag har pratat med honom, och då fick han närmast ett koleriskt utbrott, där han ondgjorde sig över att tjänstemän har struntat i att tillämpa detaljplanen, men att han minsann skulle försöka få alla ansökningar avslagna, så att det skulle vara politikerna som skulle fatta beslutet i fortsättningen.
Han sitter nu och filar på några "riktlinjer" till detaljplanen som han vill skall gälla tillfälligt, i avvaktan på att en ändring av detaljplanen kommer till stånd.
Det finns enligt PBL möjlighet att kommunen kan besluta om anstånd med avgörandet om lov i vissa fall.
"Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en ansökan om lov avser eller påbörjas arbete för att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör byggnaden eller marken, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess att ärendet om expropriationstillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål."
PBL 8 kap. 23
Detta försökte planarkitekten få igenom i ett fall, men det gjorde inte kommunpolitikerna, utan dessa beviljade bygglovsansökan.
Eftersom kommunen i det fallet inte beslöt om anstånd i det fallet så kan de förmodligen inte heller göra det i andra fall, eftersom det skulle strida mot likabehandlingsprincipen.
Jag har lämnat in en formell ansökan om bygglov för att få dit en stämpel på den innan dessa riktlinjer är beslutade.
Denna ansökan mycket bristfällig och behöver kompletteras, men syftet var att bygglovsansökan skulle vara anhängigjord innan dessa riktlinjer skulle beslutas.
Kommunens tjänstemän förefaller också vilja hitta på något svepskäl för att kunna avslå bygglovsansökan, de har påstått att marknivån är för låg i förhållande till havets medelnivå.
Därför har jag ansökt om marklov för att höja marknivån kring mitt hus.
Det kan, kanske, ha en del intressanta effekter, höjer jag marknivån kring huset så innebär det att det som nu är husets markplan kommer att uppfylla kraven på att vara ett källarplan, eftersom det då kan komma att till övervägande del kan komma att ligga under marknivå, och höjden från marknivån till vindens golvplan understiger 1,5 m.
Att utnyttja marklovet innebär även att husets höjd kommer att bli lägre, eftersom det räknas från marnivån.
Nu till den egentliga frågan:
Vilken rättslig status kan sådana riktlinjer ha, och hur kan dessa påverka min bygglovsansökan?
Givetvis kommer jag att komplettera bygglovsansökan så att denna uppfyller alla konstens regler med anlitande av arkitekt etc.
Det kan givetvis ta en del tid att få allt klart, inte minst i semestertider, därför kanske det vore intressant med att få ett bindande förhandsbesked?
Nämndens nästa möte är i slutet av augusti, och jag antar att ett ärende då kommer att vara planarkitektens förslag till riktlinjer för hur bygglovsansökningar skall behandlas.
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Min tolkning av vad riktlinjerna kan ha för juridisk betydan är INGEN.
PBL reglerar kommunens styrinstrument till att vara Översiktsplan, Förjupad översiktsplan, detaljplan samt eventuella områdesbestämmelser.
Men, dessa riktlinjer kan bli ett intern styrdokument som blir "regler" för tjänstemännen att det är såhär de måste agera, eller tolka tidigare beslut, dvs tidigare detaljplan. Därmed kan de vara svåra nog att hantera. Ditt problem blir då att riktlinjerna inte ens går att överklaga eftersom det är ett internt styrdokument, inte ett kommunalt beslut med stöd av särskild lagstiftning. Beslutet som sådant är fortfarande den gällande detaljplanen (och alla givna bygglov). De däremot är ju överklagningsbara.
Jag har kännedom om ett fall där tjänstemän givit byggherre med mindre avvikelser bygglov, vilket sedan överklagats och länsrätten har sedemera upphävt bygglovet. Då har byggherren stått där med halvfärdigt hus utan bygglov, blir dyrt och besvärligt.
Jag tror om jag minns rätt att överklaganstiden för ett bygglov är 10 år, men du måste vara "drabbad" för att få överklaga.
PS Jag är kommunal tjänsteman (chef) och hade jag i min förvaltning tjänstemän som så grovt gjort egna avsteg från beslutad DP hade jag nog avtagit dem rätten att ta beslut på delegation. DS
PBL reglerar kommunens styrinstrument till att vara Översiktsplan, Förjupad översiktsplan, detaljplan samt eventuella områdesbestämmelser.
Men, dessa riktlinjer kan bli ett intern styrdokument som blir "regler" för tjänstemännen att det är såhär de måste agera, eller tolka tidigare beslut, dvs tidigare detaljplan. Därmed kan de vara svåra nog att hantera. Ditt problem blir då att riktlinjerna inte ens går att överklaga eftersom det är ett internt styrdokument, inte ett kommunalt beslut med stöd av särskild lagstiftning. Beslutet som sådant är fortfarande den gällande detaljplanen (och alla givna bygglov). De däremot är ju överklagningsbara.
Jag har kännedom om ett fall där tjänstemän givit byggherre med mindre avvikelser bygglov, vilket sedan överklagats och länsrätten har sedemera upphävt bygglovet. Då har byggherren stått där med halvfärdigt hus utan bygglov, blir dyrt och besvärligt.
Jag tror om jag minns rätt att överklaganstiden för ett bygglov är 10 år, men du måste vara "drabbad" för att få överklaga.
PS Jag är kommunal tjänsteman (chef) och hade jag i min förvaltning tjänstemän som så grovt gjort egna avsteg från beslutad DP hade jag nog avtagit dem rätten att ta beslut på delegation. DS
Grannens hus är byggt och klart, det var det även när jag flyttade in i vårt hus.
Hans hus byggdes för mindre än 10 år sedan och den dåvarande ägaren hade inge att erinra mot bygget.
Det skulle vara mycket intressant att få reda på om man nu skulle kunna överklaga bygglovet!
Ägaren är en pamp inom fastighetsvärden och det skulle kosta kommunen flera miljoner om de skulle bli tvingade att lösa in fastigheten.
Det tror jag inte de vill!
Men det skulle kunna bli ett mycket bra argument om kommunen skulle börja trilskas med mitt eget bygglov.
Med trilskas menar jag givetvis inte en normal, saklig, granskning, utan om man börjar fixa och trixa för att "hitta"/"hitta på" några "regler" för att stoppa mitt eget bygge.
Hans hus byggdes för mindre än 10 år sedan och den dåvarande ägaren hade inge att erinra mot bygget.
Det skulle vara mycket intressant att få reda på om man nu skulle kunna överklaga bygglovet!
Ägaren är en pamp inom fastighetsvärden och det skulle kosta kommunen flera miljoner om de skulle bli tvingade att lösa in fastigheten.
Det tror jag inte de vill!
Men det skulle kunna bli ett mycket bra argument om kommunen skulle börja trilskas med mitt eget bygglov.
Med trilskas menar jag givetvis inte en normal, saklig, granskning, utan om man börjar fixa och trixa för att "hitta"/"hitta på" några "regler" för att stoppa mitt eget bygge.