Har för mig att du bor i Norge ? Så du har nog bättre koll än mig men har ett par kompisar och grannar som jobbat/jobbar i Norge . Den ena valde att gå i förtidspension för dom bråkade så med sjukskrivning och han sa att dom hade försämrat mycket mot tidigare. En annan har säsongsarbetat och gått på akassa men nu hade dom satt stopp för de så nu får han jobba året runt .Z Zodde skrev:
Norge är långt ifrån perfekt. Framförallt har de väldigt mycket socialism. Det begränsar givetvis.Z Zodde skrev:
MEN för 30 år sen var Sverige på samma nivå ungefäe som Norge och Danmark. Idag är vi mycket fattigare. Även jämfört med länder i asien, USA etc
Bara för att man har pengar måste man inte slösa bort dem.E erik_83 skrev:
Uteliggare kommer alltid finnas i någon mån, ingen behöver vara hemlös i Sverige. De som är det är i princip alltid missbrukare
Ok.Kanske i deras personliga cases men ingen generell försämring.E erik_83 skrev:
Dock är diskussionen om karensdag aktuell för sjukfrånvaron måste ner. Dubbelt mot Sverige…
Funkar dåligt ”bara för man har råd”
Valutan, som var diskussionen jag hoppade på, har gått klart sämre än den Svenska sista 20-30åren. As we speak är ju en svensk krona mer värd än en norsk. DETTA TROTS att Norge är rikt. …
Det har de absolut inte. Privata ägandet (av tex bostäder) är mycket mer utbrett än i Sverige.Kentvirulent skrev:
Finns tex inga kommunala hyresrätter å tala om. Ska man hyra gäller privata ägare å marknadshyror.
Byråkrati å statligt delägande av storbolag har man så det håller men det har inget med socialism å göra.
Rosengren hade mer rätt med sitt ”sista Sovjetstaten”
Det man kan konstatera är att arbetslöshet bland infödda svenskar med svenska föräldrar är ett icke-problem.Claes Sörmland skrev:
Problemet är att en stor del av grupperna som är mest problematiska, är arbetslösa och begår en stor majoritet av alla brott, är 2a eller tom 3e generationens invandrare. De är födda i Sverige men pratar oförståelig svenska, kan knappt läsa och skriva på en vuxens nivå. De bor i enklaver där infödda svenskar betalar vad som helst för att fly ifrån.
Deras föräldrar kommer från kulturer som till stor del är den rena mostatsen till den svenska där:
* Kvinnan inte ska arbeta
* Klanen går före staten
* Religion är överordnat lagen
* Kyskhetsregler
* Hederskultur
* Obefintlig utbildningskuktur, analfabetism
Etc etc
Denna kultur försvinner inte efter 1-2 generationer, den är för avvikande. Det är extrem skillnad i jämförelse med sydamerikaner, östeuropeer etc.
Redan för 25 år sen förutspådde jag ALLT vi idag ser i Sverige OM invandringen fortsatte i samma takt. HUR kan inte vuxna människor förutspå det jag kunde som 15 åring?
Att ”utbilda” en 40 årig analfabetisk man som bara pratar arabiska till att platsa på en arbetsmarknad med världens högsta lägstanivå är ett helt omöjligt projekt.
Ja i mina mörkaste stunder så ser jag det också på det sättet. Samtidigt så är det en svepande beskrivning som fokuserar på problemgruppen. Frågan hur stor denna problemgrupp är.Kentvirulent skrev:
Jag möter den välartade halvan av Stockholms 2X-åringar i min vardag, de som studerar på universitet. Och även om deras språk i tal och skrift är rätt illa om de inte har rätt familjebakgrund så är det strävsamma och välordnade människor som trots olikartad kulturell bakgrund i grunden är väldigt "svenska" i sina värderingar.
Så frågan är från min horisont demografisk, hur många problemindivider (familjer egentligen) har vi och hur stor andel av befolkningen utgör de? Om de inte är för många så kan de hanteras inom ramen för sociala program, övervakning i olika former och inlåsning (fängelse). Men om de blir för många så står vi inför en mörkare framtid.
För egen del tror jag mer vårt problem som samhälle är detsamma som hela EUs (och UKs). Vi har en byråkrati som är på snabb tillväxt och som förbjuder och reglerar alla aspekter av verksamhet i samhället. Människor orkar inte driva projekt om varje försök ska stoppas av staten eller av staten sanktionerade skråväsenden (poppis lösning i EU, "certifieringar"). Och vanligen är det unga människor som driver projekt, de kan inte göra det om allt är förbjudet. Och de kan inte göra det om deras kreativitet låses in i utbildningssystem tills de är 30 och blir desillusionerade. Jag tror således på en stegvis liberalisering och nedmontering av byråkratin med förhoppning om att enskilda människor då ska orka skapa nya företag och sätta nya produkter och tjänster på marknaden. Det enda som kan ge tillväxt och välstånd i längden.
Det har jag kollegor som gör. Rena guldgruvan. De tjänar mer som vanliga tjänstemän i Danmark än de gjort som höga chefer (med mycket mer ansvar, längre arbetstider, stress etc) i Sverige.A ajn82 skrev:
Precis som polackerna som jobbar i Sverige åker vi över till våra mycket rikare grannar och erbjuder våra tjänster. Ofta till jobben danskar och norrmän inte vill utföra
Så bara att sluta klaga och börja agera, är förutsättningar bättre och totalen blir positiv så är det väl bara dumt att stanna kvar? Annars är det ju något som trots allt gör det bättre att stanna. Sen kan man ju önska att situationen vore annorlunda såklart, men i en marknadsekonomi "fixas" sådana problem genom att söka sig till de bästa förutsättningarna, när tillräckligt många gör det ändras balansen.
Sen som personlig anekdot har jag ännu inte lyckats hitta ett bättre erbjudande på danska sidan, vilket verkar gälla för alla andra som fortfarande jobbar på svenska sidan Öresund också
Samma råd ger jag kollegor sin sitter och klagar över hur mycket mer de skulle kunnat tjäna om det jobbade hos Google, Facebook osv, sök då jobb där istället för att upprepande klaga på att förutsättningar är sämre där du jobbar nu, tror du dig ha bättre möjligheter annorstädes bör du agera på det.
Sen som personlig anekdot har jag ännu inte lyckats hitta ett bättre erbjudande på danska sidan, vilket verkar gälla för alla andra som fortfarande jobbar på svenska sidan Öresund också
Samma råd ger jag kollegor sin sitter och klagar över hur mycket mer de skulle kunnat tjäna om det jobbade hos Google, Facebook osv, sök då jobb där istället för att upprepande klaga på att förutsättningar är sämre där du jobbar nu, tror du dig ha bättre möjligheter annorstädes bör du agera på det.
Redigerat:
Jag möter exakt den unga diasporan du pratar om i min vardag likväl. Dock så är det barn till föräldrar som tydligt nedprioriterar sin kultur till förmån integration/assimilering. De är dock en liten majoritet av den stora gruppen.
Det finns uppemot 1 miljon människor i Sverige som är arbetsföra men inte i någon typ av sysselsättning. Av dessa är en förkrossande majoritet av utomeuropeisk bakgrund. Det säger en del om hur stor gruppen är. För varje välartad 2x du träffar finns 10 sysslolösa
Hindret för de flesta är det sociala. Har du föräldrar och svärföräldrar i närområdet som hjälper med barnen är det tufft att flytta. Utan barn, eller planer på barn, hade jag inte stannar en sekund i Sverige.A ajn82 skrev:
Jag skulle öka min lön med ungefär 40k sek per månad för exakt samma tjänst i Danmark. Men jag har en större plan än så. Den bästa tjänsten man kan göra sina barn är att göra dem till norska medborgare.
En mer relevant värdemätare är hur attraktivt Sverige är för högkvalificerade utan sociala kopplingar till landet. En majoritet av alla utländska doktorander tex flyr Sverige så fort deras utbildning är klar. I USA tex så slåss de med näbbar och klor för att få stanna i landet
https://www.di.se/nyheter/smockan-mot-industrin-forskarna-flyr-sverige-sloseri-av-toppkompetens/
https://www.tn.se/arbetsmarknad/37895/darfor-valjer-utlandska-experter-andra-lander/
Vi har enorma problem i vårt bolag att få hit högkvalificerade utlänningar. De låga lönerna, höga skatterna och 20-30 års bostadskö gör oss extremt oattraktiva.
En annan indikator är vart ungdomarna utan barn tar vägen. Massor av dem åker till Norge eller Danmark men inga norrmän eller danska unga åker till Sverige.
Varför är det så här tror du?