Hej!
Går det renovera syllstock med att hugga bort det multna (ca 1-2cm) och skruva 195 reglar från insidan som stöd för nytt golv. Eller finns det risker med det och därför hela syllen måste bytas?
För övrig märkligt hur man fäst bärlinorna syllstocken?
Tacksam för tips
Mvh Kaffetorsk
Går det renovera syllstock med att hugga bort det multna (ca 1-2cm) och skruva 195 reglar från insidan som stöd för nytt golv. Eller finns det risker med det och därför hela syllen måste bytas?
För övrig märkligt hur man fäst bärlinorna syllstocken?
Tacksam för tips
Mvh Kaffetorsk
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Jag har insett att det inte är någon ide att lappa och laga och därför nödvändigt att byta syllen. Den var helt enkelt mer multen på vissa ställen än jag först trodde. Tanken är nu istället att byta den "sektionsvis" med början i köket där bilderna ovan är tagna.
Problemet är att det är väldigt svårt att hitta beskrivningar och information om hur man går tillväga, i mitt fall med krypgrund och gjuten grundmur?
Pratade en bekant som menade att man i princip bara sågar ur hål för domkrafter, höjer huset ett par cm och sätter i en ny syllbit. Flyttar domkrafterna till nästa bit som behöver bytas tills hel sektionen är färdig. Kan det verkligen vara så enkelt? Behöver man inte stadga upp väggarna med någon form av stöd? Och vad använder man för trätyp för detta, kan man såga upp syllstock av egna träd, typ gran?
Har såklart i tankarna att kontakta snickare men vill försöka göra så mycket jag kan själv om möjligt.
Kanske någon har några tips?
Problemet är att det är väldigt svårt att hitta beskrivningar och information om hur man går tillväga, i mitt fall med krypgrund och gjuten grundmur?
Pratade en bekant som menade att man i princip bara sågar ur hål för domkrafter, höjer huset ett par cm och sätter i en ny syllbit. Flyttar domkrafterna till nästa bit som behöver bytas tills hel sektionen är färdig. Kan det verkligen vara så enkelt? Behöver man inte stadga upp väggarna med någon form av stöd? Och vad använder man för trätyp för detta, kan man såga upp syllstock av egna träd, typ gran?
Har såklart i tankarna att kontakta snickare men vill försöka göra så mycket jag kan själv om möjligt.
Kanske någon har några tips?
Redigerat:
Vill man göra det ordentligt men samtidigt enkelt så fäller man några lämpliga granar eller tallar och sågar dem på tre sidor. En sågad sida neråt mot den gjutna stenfoten och en sågad sida utåt och en inåt. Rund sida uppåt mot draget i nästa stock.
Ju längre längder man har på virket destu fortare går arbetet. Problemet är att många blocksågar inte klarar så långa stockar. Mellan 7,5 och 9 meter brukar vara det längsta man kan såga beroende på sågmodell.
Det tar oerhört mycket tid helt i onödan att hålla på och pussla med stumpar. In med nya stockar från knut till knut.
Man förlorar i allmänhet 4-5 cm i höjdled när man passar in rundsidan poå en stock mot ett gammalt drag. Man bara skalar av med motorsåg och barkkniv och yxa tills det passar i det gamla draget. Mär höjden på det gamla timret i både toppända och rotända och se till att det nysågade får ungefär samma höld +4eller5 cm.
Det går att använda färskt nyhugget virke men då måste man göra reparationen för hög så att höjden blir den rätta när allt har torkat. Är virkert riktigt färskt lägger man til 5 cm extra höjd per höjdmeter. Alltså omkring en centimeter på en syll.
Då man skall lyfta kan man antingen bulta fast stående stolpar till exempel 6x6 tum att lyfta under eller så hittar man på något hemsvetsat lyftbeslag. Eller så är man brutal och sågar hål och sticker igenom ett lämpligt järn till exempel en stump av en ås från en vanlig tvåskärig Kvärneland eller Fiskars plog.
Dörrhål som når ned till timmer som skall bytas måste man binda ihop. Till exempel med en fastspikad 2x4 tums planka på tvären så dörrhålet bibehåller rätt bredd nedtill.
Det blir syllbyteskurs i Bjurholm i norra Ångermanland i sommar om allt går väl. En bekant skall vara lärare. Bara ett tips.
Ju längre längder man har på virket destu fortare går arbetet. Problemet är att många blocksågar inte klarar så långa stockar. Mellan 7,5 och 9 meter brukar vara det längsta man kan såga beroende på sågmodell.
Det tar oerhört mycket tid helt i onödan att hålla på och pussla med stumpar. In med nya stockar från knut till knut.
Man förlorar i allmänhet 4-5 cm i höjdled när man passar in rundsidan poå en stock mot ett gammalt drag. Man bara skalar av med motorsåg och barkkniv och yxa tills det passar i det gamla draget. Mär höjden på det gamla timret i både toppända och rotända och se till att det nysågade får ungefär samma höld +4eller5 cm.
Det går att använda färskt nyhugget virke men då måste man göra reparationen för hög så att höjden blir den rätta när allt har torkat. Är virkert riktigt färskt lägger man til 5 cm extra höjd per höjdmeter. Alltså omkring en centimeter på en syll.
Då man skall lyfta kan man antingen bulta fast stående stolpar till exempel 6x6 tum att lyfta under eller så hittar man på något hemsvetsat lyftbeslag. Eller så är man brutal och sågar hål och sticker igenom ett lämpligt järn till exempel en stump av en ås från en vanlig tvåskärig Kvärneland eller Fiskars plog.
Dörrhål som når ned till timmer som skall bytas måste man binda ihop. Till exempel med en fastspikad 2x4 tums planka på tvären så dörrhålet bibehåller rätt bredd nedtill.
Det blir syllbyteskurs i Bjurholm i norra Ångermanland i sommar om allt går väl. En bekant skall vara lärare. Bara ett tips.
Redigerat:
Tack för ett utförligt och beskrivande svar.H heimlaga skrev:Vill man göra det ordentligt men samtidigt enkelt så fäller man några lämpliga granar eller tallar och sågar dem på tre sidor. En sågad sida neråt mot den gjutna stenfoten och en sågad sida utåt och en inåt. Rund sida uppåt mot draget i nästa stock.
Ju längre längder man har på virket destu fortare går arbetet. Problemet är att många blocksågar inte klarar så långa stockar. Mellan 7,5 och 9 meter brukar vara det längsta man kan såga beroende på sågmodell.
Det tar oerhört mycket tid helt i onödan att hålla på och pussla med stumpar. In med nya stockar från knut till knut.
Man förlorar i allmänhet 4-5 cm i höjdled när man passar in rundsidan poå en stock mot ett gammalt drag. Man bara skalar av med motorsåg och barkkniv och yxa tills det passar i det gamla draget. Mär höjden på det gamla timret i både toppända och rotända och se till att det nysågade får ungefär samma höld +4eller5 cm.
Det går att använda färskt nyhugget virke men då måste man göra reparationen för hög så att höjden blir den rätta när allt har torkat. Är virkert riktigt färskt lägger man til 5 cm extra höjd per höjdmeter. Alltså omkring en centimeter på en syll.
Då man skall lyfta kan man antingen bulta fast stående stolpar till exempel 6x6 tum att lyfta under eller så hittar man på något hemsvetsat lyftbeslag. Eller så är man brutal och sågar hål och sticker igenom ett lämpligt järn till exempel en stump av en ås från en vanlig tvåskärig Kvärneland eller Fiskars plog.
Dörrhål som når ned till timmer som skall bytas måste man binda ihop. Till exempel med en fastspikad 2x4 tums planka på tvären så dörrhålet bibehåller rätt bredd nedtill.
Det blir syllbyteskurs i Bjurholm i norra Ångermanland i sommar om allt går väl. En bekant skall vara lärare. Bara ett tips.
Huset i fråga har liggande timmer där syllen ser ut att vara sågad på under och ovansidan, vilket borde underlätta byte då man slipper ta ut för "draget" som du beskrivit ovan. Att byta syllen på hela huset kommer inte bli aktuellt i år då jag endast planerar byta delen av syllen som är i köket, i längder på max 4.5 m.
Jag har tillgång till minisågverk (för motorsåg) samt tallar från i vintras.
Gällande lyftet. Skulle det fungera om man sågade ut hål i syllen för två domkrafter på varsin sida om det stycke man vill byta. Som man sedan tar bort och kilar in två bitar i syllen som avslutning/tätning?
Tack för tipset. Det blir lite för långt bort för min del tyvärr.
Redigerat:
I Österbotten kallar vi det för "ondislaag". Ett fyrkantigt stockvarv under själva timran. För att det skall vara enkelt att byta.K kaffetorsk skrev:Tack för ett utförligt och beskrivande svar.
Huset i fråga har liggande timmer där syllen ser ut att vara sågad på under och ovansidan, vilket borde underlätta byte då man slipper ta ut för "draget" som du beskrivit ovan. Att byta syllen på hela huset kommer inte bli aktuellt i år då jag endast planerar byta delen av syllen som är i köket, i längder på max 4.5 m.
Jag har tillgång till minisågverk (för motorsåg) samt tallar från i vintras.
Gällande lyftet. Skulle det fungera om man sågade ut hål i syllen för två domkrafter på varsin sida om det stycke man vill byta. Som man sedan tar bort och kilar in två bitar i syllen som avslutning/tätning?
Tack för tipset. Det blir lite för långt bort för min del tyvärr.
Jag skulle rekommendera att du laskar ihop det nya timren med det gamla så "ondislaaji" bildar en sammanhängande ram under huset. På den tiden fanns det ingen armering i betongen och trähuset står löst på grunden och måste hålla formen på sig själv. Därför är det ingen bra ide att såga hål för domkrafter. Bättre att bulta fast någonning att lyfta i. Eller såga ett litet hål och trä igenom en stump av en ås från en skrotad plog och lyfta med en domkraft under var ända på den.
Intressant detta, tack för infon!H heimlaga skrev:I Österbotten kallar vi det för "ondislaag". Ett fyrkantigt stockvarv under själva timran. För att det skall vara enkelt att byta.
Jag skulle rekommendera att du laskar
ihop det nya timren med det gamla så "ondislaaji" bildar en sammanhängande ram under huset. På den tiden fanns det ingen armering i betongen och trähuset står löst på grunden och måste hålla formen på sig själv. Därför är det ingen bra ide att såga hål för domkrafter. Bättre att bulta fast någonning att lyfta i. Eller såga ett litet hål och trä igenom en stump av en ås från en skrotad plog och lyfta med en domkraft under var ända på den.
Ah, jag förstår, definitivt ett säkrare tillvägagångssätt. Förlåt min okunnighet nu men, med ås menar du i princip en kraftig stålregel?
Ja precis. De brukar vara omkring 40x80 mm och av ett litet hårdare och segare stål som inte kroknar så lätt. Jag har inte träffat på det materialet i de dimensionerna någon annanstans än som åsar det vill säga de krökta balkarna som vändskivorna sätter fast på i äldre traktordragna plogar.K kaffetorsk skrev:
Ah, tack så mycket för tipset. Kan bli svårt att få tag på men nu vet jag vad jag iaf skall titta efter. Vore onekligen smidigast om man slipper göra åverkan i väggen.H heimlaga skrev:
Klicka här för att svara