Reducering av material utan försvagning
Hoppas det inte finns någon tråd i det här ämnet har inte lyckats göra en sökning som lett till någon iaf...
Har en idé om en konstruktion där jag vill/behöver minska vikten på en balkliknande anordning. (Förstår att det låter mystiskt men just nu vill jag inte säga mer än nödvändigt.) Det gäller ett hemmabygge i trä och jag vill likna det vid en träbjälke där jag vill få ner vikten genom att med hjälp av en hålsåg reducera mängden material i bjälken, utan att bärigheten nämnvärt påverkas.
Går det och finns det någon formel när det gäller hålstorlek och "placering" att använda sig av som går att använda generellt?
Stort tack för all input!
//Ronnie
Har en idé om en konstruktion där jag vill/behöver minska vikten på en balkliknande anordning. (Förstår att det låter mystiskt men just nu vill jag inte säga mer än nödvändigt.) Det gäller ett hemmabygge i trä och jag vill likna det vid en träbjälke där jag vill få ner vikten genom att med hjälp av en hålsåg reducera mängden material i bjälken, utan att bärigheten nämnvärt påverkas.
Går det och finns det någon formel när det gäller hålstorlek och "placering" att använda sig av som går att använda generellt?
Stort tack för all input!
//Ronnie
Verktygstokig
· Stockholm
· 1 399 inlägg
Kerto-balk är ju annars ett bra alternativ när det gäller vikt vs styrka.
Hehe, låter som en "evighetsmaskinsfråga" 
korta svaret blir såklart att du påverkar bärigheten med ett hål. Ofta brukar ett hål påverka spänningsfältet med en faktor om 2-3, dvs spänningarna runt hålet blir 3 ggr så höga om du har en stor homogen yta. Detta gäller stål. För trä lär det bli sämre eftersom du klipper av massa fibrer när du gör hålet. Om du kan göra en skiss med förmodade laster och stödpunkter för balken så kanske man kan filura ut något. Men med de magra uppgifter du gett oss så blir det svårt.
Kör en stålbalk...
korta svaret blir såklart att du påverkar bärigheten med ett hål. Ofta brukar ett hål påverka spänningsfältet med en faktor om 2-3, dvs spänningarna runt hålet blir 3 ggr så höga om du har en stor homogen yta. Detta gäller stål. För trä lär det bli sämre eftersom du klipper av massa fibrer när du gör hålet. Om du kan göra en skiss med förmodade laster och stödpunkter för balken så kanske man kan filura ut något. Men med de magra uppgifter du gett oss så blir det svårt. Kör en stålbalk...
Om Kerto inte passar finns det fler alternativ.
HB-balk är en riktig klassiker från den tiden då allt gick att bygga med enkla medel. I princip en I-balk av trä. I princip borde det gå att bygga en modern HB-balk med liv av kryssfaner (plywood på utrikiska).
Numera finns det också olika slags lättbalkar med liv av masonit och flänsar av massivträ. De ger sannolikt mest böjstyvhet i förhållande till vikten.
Sedan finns det limmade fackverksbalkar som normalt används som bockryggar för valvfomar. De är inte godkända för permanenta byggnadsverk men om du behöver en portabel extremt lätt konstruktion kan det vara ett alternativ
Det finns beräkningsmodeller för hållfastheten i träbalkar med hål i mitten. Det stora problemet är att hålen minskar balkens skjuvhållfasthet. Om vi tänker oss en tvåstödsbalk med någotsånär jämt fördelad last blir störst böjpåkänning i mitten och störst skjuvkraft nära ändorna. Det är altså bara på en del av längden som det är lämpligt att göra hål. När en balk för skjuvbrott börjar den fungera som en bladfjäderpacke eller en bunt bräder och får alltså dålig bärighet.
HB-balk är en riktig klassiker från den tiden då allt gick att bygga med enkla medel. I princip en I-balk av trä. I princip borde det gå att bygga en modern HB-balk med liv av kryssfaner (plywood på utrikiska).
Numera finns det också olika slags lättbalkar med liv av masonit och flänsar av massivträ. De ger sannolikt mest böjstyvhet i förhållande till vikten.
Sedan finns det limmade fackverksbalkar som normalt används som bockryggar för valvfomar. De är inte godkända för permanenta byggnadsverk men om du behöver en portabel extremt lätt konstruktion kan det vara ett alternativ
Det finns beräkningsmodeller för hållfastheten i träbalkar med hål i mitten. Det stora problemet är att hålen minskar balkens skjuvhållfasthet. Om vi tänker oss en tvåstödsbalk med någotsånär jämt fördelad last blir störst böjpåkänning i mitten och störst skjuvkraft nära ändorna. Det är altså bara på en del av längden som det är lämpligt att göra hål. När en balk för skjuvbrott börjar den fungera som en bladfjäderpacke eller en bunt bräder och får alltså dålig bärighet.
Jag tänker att det kanske går att lösa med ett fackverk av något slag. Det kommer dock att kräva stor precision om det är ont om utrymme det handlar om
Stort tack för input!
Inser att det kanske är mer problematiskt än jag trodde.
Det handlar inte om en balk/bjälke som ligger med stöd i vardera ände. Av den anledningen går Kertobalkar, I-balkar och liknande bort.
Alla har vi varit hos tandläkaren som har en jättelampa på en ledad bom/arm/what ever upphängd i taket. Svetsutsug är en liknande konstruktion. Festools anordning för att hålla upp slangen är en primitiv liknelse.
Jag vill åstadkomma något liknande i trä och hålla nere vikten. När jag är klar kommer jag att posta resultatet på Byggahus.
Frågan är, kan jag reducera materialet utan att förlora massor i bärighet? Grovt förenklat — hur mycket. Kan jag borra ur en planka som står på högkant utan att den förlorar sin huvudsakliga bärighet? Finns det en formel att använda sig av?
Tack för svar så länge!
//Ronnie
Inser att det kanske är mer problematiskt än jag trodde.
Det handlar inte om en balk/bjälke som ligger med stöd i vardera ände. Av den anledningen går Kertobalkar, I-balkar och liknande bort.
Alla har vi varit hos tandläkaren som har en jättelampa på en ledad bom/arm/what ever upphängd i taket. Svetsutsug är en liknande konstruktion. Festools anordning för att hålla upp slangen är en primitiv liknelse.
Jag vill åstadkomma något liknande i trä och hålla nere vikten. När jag är klar kommer jag att posta resultatet på Byggahus.
Frågan är, kan jag reducera materialet utan att förlora massor i bärighet? Grovt förenklat — hur mycket. Kan jag borra ur en planka som står på högkant utan att den förlorar sin huvudsakliga bärighet? Finns det en formel att använda sig av?
Tack för svar så länge!
//Ronnie
Verktygstokig
· Stockholm
· 1 399 inlägg
Om du vill att konstruktionen ska vara i trä kan du bygga i tex björkplyfa, en boxad konstruktion som du sedan kan hålperforera.
Jo, det är det som är min tanke. Har en fundering på en sandwichkonstruktion med ply/eps/ply/eps/ply. En enkel prototyp tyder på en vridstyvhet som är helt ok. Nu vill jag ta ner vikten på det hela och undrar hur mycket jag kan ta bort av plywooden genom att avlägsna material med hålsåg.
Finns det en tumregel/formel?
//Ronnie
Finns det en tumregel/formel?
//Ronnie
Helt ovetenskapligt skulle jag föreslå avlånga hål, likt dessa. Enligt min magkänsla.
https://www.google.se/search?q=vatt...UIBygB&biw=1280&bih=800#imgrc=e3StSKpA35Gi7M:
https://www.google.se/search?q=vatt...UIBygB&biw=1280&bih=800#imgrc=e3StSKpA35Gi7M:
Redigerat: