3 908 läst ·
2 svar
4k läst
2 svar
Rasvarning för teglade fasader
Hus med teglade fasader löper stor risk att rasa om de är byggda mellan 1940- och 70-tal. Svensk Byggtjänst har ännu bara noterat ett antal ras, men varnar för att problemet kan eskalera och att villa och fastighetsägare står inför omfattande renoveringskostnader.
Svensk Byggtjänst uppskattar att det finns 80 miljoner kvadratmeter tegelfasader som är byggda under perioden 1940-1975. En stor del av dessa kan vara i riskzonen eftersom de innehåller armring och fästen som rostar.
Teglade husfasader har länge betraktats som relativt underhållsfria. Men nya upptäckter som Svensk Byggtjänst gjort visar att det finns påtagliga problem med fasader av tegel. De riskerar att rasa eller sprängas sönder på grund av att armeringen i väggarna eller de fästen, så kallade kramlor som håller väggen på plats, rostar sönder. Detta gäller främst fastigheter med fasader murade av halvstens tegel, 120 milimeters bredd, som har blivit vanligt att bygga med sedan 1930-talet. De murade väggarna är förankrade mot husets stomme av lättbetong, betong eller trä med hjälp av stålkramlor.
- Det som nu har hänt är att flera bristfälligt förankrade skalmurar delvis rasat i samband med kraftig vind. Kramlorna som ska säkra muren har ofta rostat av eller varit bristfälligt infästa, skriver Bosse Samuelsson, på Svensk Byggtjänst i en varnande artikel om problemen med tegelfasader.
En förklaring till att detta sker först nu är att man under 50- och 60-talet inte använde rostfria kramlor, som nu börjar rosta sönder. Vissa går helt av, andra skadas så att hållfastheten minskar. Bosse Samuelsson skriver också att väggar riskerar att rasa på grund av dålig infästning, vilket kan orsakats av att tegelskiften inte hamnat i nivå med bjälklagskanter och kramlan blivit för kort och böjts ned i luftspalten.
- Tegelfasader som är mellan 30 och 65 år gamla har troligen problem med rostande armering eller kramling. Fasaderna behöver granskas med avseende på sprickor i fogarna, bruk som lossnat eller där hela tegelskift ändrat läge. Det är tecken på att fogarmeringen rostat, skriver Bosse Samuelsson.
Problemen med de sönderfallande väggarna är inte bara ekonomiska. Kostnaderna för att reparera dessa kan bli höga. Det finns en stor risk för personskador att vistas eller utföra arbete i närheten av en sådan fasad. Området kring väggen bör spärras av och byggnadsställningar måste förankras i en bakomliggande vägg. Man bör anlita en konstruktör och en entreprenör som har erfarenhet från liknande arbeten.
Enligt Svensk Byggtjänst drabbas all armering förr eller senare av korrosion när cementbrukets pH-värde sjunker från 12 till 9 genom karbonatisering, vilket sker när murbrukets kalciumhydroxid omvandlas till kalciumkarbonat genom syret i luften eller upplöst i vatten. När sprickor uppstått i fogarna kan vatten tränga in till armeringen och snabba på korrosionen. Vatteninträngning kan också leda till frostsprängning av teglet.
http://www.e24.se/branscher/fastighetbygg/artikel_439071.e24
Svensk Byggtjänst uppskattar att det finns 80 miljoner kvadratmeter tegelfasader som är byggda under perioden 1940-1975. En stor del av dessa kan vara i riskzonen eftersom de innehåller armring och fästen som rostar.
Teglade husfasader har länge betraktats som relativt underhållsfria. Men nya upptäckter som Svensk Byggtjänst gjort visar att det finns påtagliga problem med fasader av tegel. De riskerar att rasa eller sprängas sönder på grund av att armeringen i väggarna eller de fästen, så kallade kramlor som håller väggen på plats, rostar sönder. Detta gäller främst fastigheter med fasader murade av halvstens tegel, 120 milimeters bredd, som har blivit vanligt att bygga med sedan 1930-talet. De murade väggarna är förankrade mot husets stomme av lättbetong, betong eller trä med hjälp av stålkramlor.
- Det som nu har hänt är att flera bristfälligt förankrade skalmurar delvis rasat i samband med kraftig vind. Kramlorna som ska säkra muren har ofta rostat av eller varit bristfälligt infästa, skriver Bosse Samuelsson, på Svensk Byggtjänst i en varnande artikel om problemen med tegelfasader.
En förklaring till att detta sker först nu är att man under 50- och 60-talet inte använde rostfria kramlor, som nu börjar rosta sönder. Vissa går helt av, andra skadas så att hållfastheten minskar. Bosse Samuelsson skriver också att väggar riskerar att rasa på grund av dålig infästning, vilket kan orsakats av att tegelskiften inte hamnat i nivå med bjälklagskanter och kramlan blivit för kort och böjts ned i luftspalten.
- Tegelfasader som är mellan 30 och 65 år gamla har troligen problem med rostande armering eller kramling. Fasaderna behöver granskas med avseende på sprickor i fogarna, bruk som lossnat eller där hela tegelskift ändrat läge. Det är tecken på att fogarmeringen rostat, skriver Bosse Samuelsson.
Problemen med de sönderfallande väggarna är inte bara ekonomiska. Kostnaderna för att reparera dessa kan bli höga. Det finns en stor risk för personskador att vistas eller utföra arbete i närheten av en sådan fasad. Området kring väggen bör spärras av och byggnadsställningar måste förankras i en bakomliggande vägg. Man bör anlita en konstruktör och en entreprenör som har erfarenhet från liknande arbeten.
Enligt Svensk Byggtjänst drabbas all armering förr eller senare av korrosion när cementbrukets pH-värde sjunker från 12 till 9 genom karbonatisering, vilket sker när murbrukets kalciumhydroxid omvandlas till kalciumkarbonat genom syret i luften eller upplöst i vatten. När sprickor uppstått i fogarna kan vatten tränga in till armeringen och snabba på korrosionen. Vatteninträngning kan också leda till frostsprängning av teglet.
http://www.e24.se/branscher/fastighetbygg/artikel_439071.e24
För några år sedan (3, 5, 7? minns ej.) rasade en stor del av gavelfasaden på en tre våningar hög gymnasieskolebyggnad i falköping. Detta skedde enligt en källa p g a sönderrostade kramlor och stark vind. Min poäng med att berätta detta är följande: Inom en period på några få år innan hade fasaden fått överseende av en murarfirma vars utlåtande var i stil med "detta måste göras något åt, annars kan det rasa". Ingen åtgärd beställs och allt är frid och fröjd, tills... ja ni vet vad. Som tur är promenerade ingen sjundeklass det vanliga nedtrampade stråket på gräsmattan precis under fasaden då den damp ner (mig veterligen).
Hade denna rapport från Svensk Byggtjänst funnits då hade åtgärd troligen blivit utförd. Bra att det kommer ut mer om detta problem så att allvaret i det lättare kan förstås.
Mvh MaxPax
Hade denna rapport från Svensk Byggtjänst funnits då hade åtgärd troligen blivit utförd. Bra att det kommer ut mer om detta problem så att allvaret i det lättare kan förstås.
Mvh MaxPax
Klicka här för att svara