Räntor?

[CN]

Hej!
Inga flera som har räntetips att berätta om?
Dom officella räntenivåerna känner vi till genom diverse sammanställnignar på websiter.
Men... Vilka räntor har ni blivit erbjudna som "besökt banker" ?

Vi ska låna 1, 5 milj. ca och undrar lite vilka nivåer av botten/topplån man ska kalkylera med?


Mvh!
C

 

[klaskarlsson]

För en kalkyl skall ni självklart lägga på en 1-2% på de räntenivåer ni kan få idag. Ni skall antagligen bo i ert hus i många många år och det är inte säkert att dagens nivåer blir de lägsa - även om räntorna just nu ser ut att snarare gå ned än upp på någor års sikt.

Sedan om ni vill räkna med den 30%iga räntejämkningen eller ej är upp till er - jag gör det inte för att ligga på rätt sida av kalkylen (det är inte säker denna jämkning blir kvar efter ett par mandatperioder heller...)

Sen om ni t.o.m. kan få ngn rabatt hos banken när det väl kommer till kritan så är det ju bara bra - då kan ni få pengar över till en av alla de där utgifterna som man aldrig kommer ihåg att kalkylera med (som utemöbler, gräsklippare osv osv)...

/K

 

[CN]

Tack för ditt svar, det var kloka rader.
Vi tar tacksamt emot fler svar och speciellt av några som precis har ränteförhandlat, så att vi kan se ungefär vilka rabatter man har möjlighet att förhandla om.

Mvh!
C

 

[axxa]

absolut ska man kalkylera med några procent högre ränta än idag, men tänk oxo på att ni förmodligen kommer få högre lön med åren medan räntekostnaderna kommer liga kvar på ungefär samma nivå, eller t.o.m. lägre om ni amorterar.

 

[Swetrot]

absolut ska man kalkylera med några procent högre ränta än idag, men tänk oxo på att ni förmodligen kommer få högre lön med åren medan räntekostnaderna kommer liga kvar på ungefär samma nivå, eller t.o.m. lägre om ni amorterar.

Och där ber jag att få protestera lite.

Naturligtvis är det så att på lång sikt så kommer räntebetalningarna på ett huslån förhoppningsvis att bli en allt mindre del av den disponibla lönen efter skatt. Men på kort till medellång sikt, de första 5-10 åren, så kan den faktorn mycket väl ätas upp inflation och andra kostnadsökningar till följd av olika politiska beslut.

Det är just nu väldigt populärt att höja skatter i miljöns namn, vilket leder till högre elpriser och högre bensinpriser. När alliansen vann valet skiftade man om en hel del. Jobbskatteavdraget infördes, men också väsentligt dyrare A-kassa och bilförsäkring, samt lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna. Fastighetsskatten gjordes om, men ledde till att uppskoven blev mindre förmånliga.

Kommuner har en viss tendens att också vältra kostnader på fastighetsägare. Värst är nog kostander för vägarna som kan bli hundratusentals kronor, men det är inte heller ovanligt att kommunerna höjer taxorna för t.ex. V/A och sophämtning med 10-15% några år i rad.

Sådant kan man omöjligen kalkylera med från början på ett annat sätt än det Klas tar upp. Ha goda marginaler i kalkylen så att man alltid vet att man landar på fötterna om det händer något.

 

[axxa]

Swetrot, jag kan inte annat än hålla med, men då man knappast hör annat än tänk på det och det och många ''negativa'' sidor av ett stort lån ville jag slå ett slag för den ''positiva'' sidan.

 

[impossible]

Tack för ditt svar, det var kloka rader.
Vi tar tacksamt emot fler svar och speciellt av några som precis har ränteförhandlat, så att vi kan se ungefär vilka rabatter man har möjlighet att förhandla om.

Mvh!
C

Vi förhandlade nyligen om vårt kreditiv, slutade på repo +0,5%

//Impossible

 

[Swetrot]

Swetrot, jag kan inte annat än hålla med, men då man knappast hör annat än tänk på det och det och många ''negativa'' sidor av ett stort lån ville jag slå ett slag för den ''positiva'' sidan.

Jag förstår.

Jag är kanske lite för mycket för att man skall ha både hängslen och livrem när man köper hus, men det är som regel en människas absolut största affär, och det känns som att många tar onödigt stora risker.

I går fick vi ett tydligt exempel på hur politiker med några penndrag kan förändra förutsättningarna för många människor. Då föreslogs av Centern att barnbidraget skulle slopas för alla familjer med mer än 240.000kr i årsinkomst. Ett totalstolligt förslag som bums fick en massa mothugg, men det är egentligen inte det här förslaget som är det viktiga att ta till sig. Istället är det dags att lära sig att politiker och höga tjänstemän lever i en värld där de saknar alla inputs från hur det är att vara en vanlig människa. Det kommer förr eller senare fler mer eller mindre genomtänkta förslag som kan få stora konsekvenser.

Fastighetsbeskattningen tror jag inte man har sagt sista ordet om ännu. Ränteavdragen är frestande för varje driven finansminister som har en lång lista med dyra vallöften att hitta sätt att finansiera. Reseavdragen för resor till och från arbetet likaså. Punktskatter på energi är populära att höja och inte minst socialförsäkringarna förändras alldeles för ofta.

Därför blir jag lite rädd när jag ser hur kalkyler skall göras med den absolut bästa förhandlade räntan som världen skådat. Jag blir nästan ledsen när jag läser om hur människor vill låna till och med till pantbreven och lagfarten därför att de inte har en enda egen krona att köpa hus för. Och helst skall det vara amorteringsfritt.

Jag är stenhårt fast i min övertygelse att det är att be om problem i livet. Med så små marginaler i ekonomin kommer motgångar att bli tunga att bära på. Saker händer ju hela tiden. Man blir sjuk och får en karensdag. Man får ett stenskott i vindrutan och självrisken är 1200kr. Man tappar mobilen i badkaret eller så vill inte datorn starta en dag. Barnets cykel blir stulen, tvättmaskinens termostat går sönder, barnen pangar en ruta när de spelar boll och katten måste till veterinären.

Med vardagliga motgångar som det inte finns marginaler eller buffert för i ekonomin, kommer livet bli tungt att leva för hela familjen.