Råd om värmepumpens vara eller icke vara

[MrDizzy]

Köper man en luftvärmepump för 20 000:- istället för bergvärme för 200 000:- har man 180 000:- att betala effektiviteten med.
Det räcker för att betala Ellevios effekttaxa för 10 kW sex månader om året i 40 år.

Och även om man skulle köpa 2 så ökar inte effekttaxan dubbelt ,
Fördelen med 2 är att man har en kvar som fungerar om en går sönder , fast nackdel blir ju att dubbelt så mycket kan krångla.
Sen iom att det är södra dalarna TS är i så oavett vilket värmepumps typ man väljer se till att ha företag som kan serva och göra underhåll hyfsat nära. Så att om det händer något har man nån som kan värmepumpen.

Fast hur bra luft/luft fungerar beror ju mycket på vad huset har för planlösning etc.

Att du fyllt mycket vatten under lång tid samt att du haft larm på högt gastryck kan vara en indikation på att du fått stora mängder rost/magnetit i systemet.
Det bör undersökas så du inte får dåliga förutsättningar trots att du byter till en bra värmepump.

Det är ju rätt lätt åtgärdat med ett magnetitfiler typ boilermag
en sån till 28mm rör kostar bara 2200:-
https://www.vvsmax.se/product/magne...ferer=google-shopping&country=SE&currency=SEK
Installation kan man göra själv om man skulle vilja.

 

[Bjober]

Det är ju rätt lätt åtgärdat med ett magnetitfiler typ boilermag
en sån till 28mm rör kostar bara 2200:-
[länk]
Installation kan man göra själv om man skulle vilja.

Filtret tar ju bara lös magnetit. Eftersom det finns tecken på flödesproblem får man nog anta att det finns fasta avlagringar i systemet som mekaniskt måste avlägsnas.
I det värmesystem jag driftsatte i höstas (som liknar TS system) så bytte jag rör som inte ens gick att rensa med högtryckstvätt. Man fick pilla, peta , borra ur avlagringar. Båda cirkulationspumparna var täta. Petade ur pumphjulet med järntråd. Pumparna var för övrigt rensade vid flera tillfällen.
Filtret är ett skydd för framtiden men löser inte historiska problem.

 

[MrDizzy]

Filtret tar ju bara lös magnetit. Eftersom det finns tecken på flödesproblem får man nog anta att det finns fasta avlagringar i systemet som mekaniskt måste avlägsnas.
I det värmesystem jag driftsatte i höstas (som liknar TS system) så bytte jag rör som inte ens gick att rensa med högtryckstvätt. Man fick pilla, peta , borra ur avlagringar. Båda cirkulationspumparna var täta. Petade ur pumphjulet med järntråd. Pumparna var för övrigt rensade vid flera tillfällen.
Filtret är ett skydd för framtiden men löser inte historiska problem.

åhfan

 

[Martin Lundmark]

Du är ju verkligen inte läskunnig så jag kommer inte svara dig mer, men ledtråd är att svaren du söker finns i den text jag tidigare skrivit.
Du kanske är lättare att kommunicera med i tal, i så fall är du varmt välkommen att höra av dig om du har vägarna förbi Ludvika, så bjuder jag på kaffe och pratar igenom hur det funkar med dig! 👍

Hej varpan1

Du bor alltså i Ludvika, hur kan du då ha egen erfarenhet av ”COP på 2,22 vid -25 grader” från din luftluftvärmepump?

Om du tittar här ”Dimensionerande Vinterutetemperatur DVUT baserat på temperatur 1991-2020 - Framtaget av SMHI på uppdrag av Boverket 2022” så finns på rad 142 Ludvika.
https://www.sveby.org/wp-content/uploads/2023/03/dvut_1991_2020.xlsx

Tittar du där på värdet för ett dygn, så står där; ” -17.6 grader” för Ludvika

Om du bor alltså i Ludvika, hur kan du då ha egen erfarenhet av ”COP på 2,22 vid -25 grader” från din luftluftvärmepump?

Jag har i inlägg #21 beskrivit det praktiska (uppmätta) resultatet av min varvtalsstyrda bergvärmeinstallation utan elspets här i norra Sverige.

Kommer ”COP på 2,22 vid -25 grader” från ett datablad från tillverkaren eller från tester av oberoende utomstående

• Vad heter den pump du har?
• Varifrån kommer uppgiften ”COP på 2,22 vid -25 grader”?

Jag tackar för inbjudan att komma till dig i Ludvika och dricka kaffe.

Men jag ser det viktigare just nu, är att inte sprida uppgifter som är tveksamma eller inte korrekta.

Personer som bor i norr och exemplifieras i artikeln i DN med rubriken ;”Elpriserna pressar hushållen: ”Inte duschat hemma på en månad” bör få bra hjälp att långsiktigt hantera höga uppvärmningskostnader.
https://www.dn.se/ekonomi/elpriserna-pressar-hushallen-inte-duschat-hemma-pa-en-manad/

Här på byggahus så skriver vi för att hjälpa varandra.

 

[useless]

Om du tittar här ”Dimensionerande Vinterutetemperatur DVUT baserat på temperatur 1991-2020 - Framtaget av SMHI på uppdrag av Boverket 2022” så finns på rad 142 Ludvika.
[länk]

Tittar du där på värdet för ett dygn, så står där; ” -17.6 grader” för Ludvika

Tror du på riktigt att DVUT är den lägsta möjliga temperaturen för en ort? Senast i förrgår var det -22 i Borlänge trots att DVUT enligt din lista är -17,7.

 

[MrDizzy]

DVUT Norröping enl SMHI är -14.2C (för ett dygn)
Vilket kanske kan stämma som snitt över ett dygn
Men tar man bara timme för timme temperaturer så hade vi -17 och -18 de två senaste dagar vid 7 på morgonen.
Det är inte så svårt att kolla vad COP varit under morrontimmarna...

Tar vi DVUT Skellefteå så är det enl SMHI -22.5C för ett dygn vilket är så skrattretande fel att det är löjligt.
För två - tre år sen hade de -38C på morronen där. Jag vet för min mor kunde inte åka in till jobbet då hennes bil vägrade starta så de fick komma och hämta henne. Bilen de komme med gick sönder på vägen till jobbet. Tur att hon då jobbade på bilfirma som själva kunde laga den.
Det var kallare än -30 hela det dygnet.
Nu förra veckan fre-lör-sön har de haft som varmast -25C på dagen ...

Så DVUT stämmer si-så-där. Det är en bra tumregel men inte ett hårt värde.

EDIT:
Mitt minne var lite fel. Kollade med min mor som skrivit ner.
Det var den 2Jan 2024. kallast -36.2 och medeltemp -31.9
Bara si-så-där -10C fel mot DVUT ....

 

[useless]

Så DVUT stämmer si-så-där. Det är en bra tumregel men inte ett hårt värde.

DVUT stämmer väldigt bra. Men det är ju exakt det som förkortningen betyder, dvs den temperatur man dimensionerar värmesystem och klimatskal efter.
Det har inget att göra med vilken lägsta temperatur det kan bli på vintern vilket Martin verkar tro.

 

[MrDizzy]

DVUT stämmer väldigt bra. Men det är ju exakt det som förkortningen betyder, dvs den temperatur man dimensionerar värmesystem och klimatskal efter.
Det har inget att göra med vilken lägsta temperatur det kan bli på vintern vilket Martin verkar tro.

Nja. håller inte med
Om det ofta (vilket det är hos mina föräldrar) är flera dagar isträck kallare än -30C (de bor 2mil ute på landet från i Skellefteå ) i medeltemp stämmer inte DVUT på -22.5C annat än si-då-där.

 

[Martin Lundmark]

Tror du på riktigt att DVUT är den lägsta möjliga temperaturen för en ort? Senast i förrgår var det -22 i Borlänge trots att DVUT enligt din lista är -17,7.

DVUT stämmer väldigt bra. Men det är ju exakt det som förkortningen betyder, dvs den temperatur man dimensionerar värmesystem och klimatskal efter.
Det har inget att göra med vilken lägsta temperatur det kan bli på vintern vilket Martin verkar tro

Hej
När jag här talar om dimensionering för värmesystem då menar jag temperaturen över ett dygn

Jag talar naturligtvis inte om entimmesvärden eftersom en byggnad kan magasinera värme

Dimensionerande utetemperatur när huset byggdes för ca 60 år sedan var -34 grader

 

[useless]

Hej
När jag här talar om dimensionering för värmesystem då menar jag temperaturen över ett dygn

Jag talar naturligtvis inte om entimmesvärden eftersom en byggnad kan magasinera värme

Dimensionerande utetemperatur när huset byggdes för ca 60 år sedan var -34 grader

Ok. Men om det är -25 och man har rätt verktyg så kan väl komma fram till vilket COP värmepumpen har just vid -25? Du ifrågasatte det med motiveringen att DVUT är -17,6. Jag får inte ihop det resonemanget?

 

[varpan1]

Hej varpan1

Du bor alltså i Ludvika, hur kan du då ha egen erfarenhet av ”COP på 2,22 vid -25 grader” från din luftluftvärmepump?

Om du tittar här ”Dimensionerande Vinterutetemperatur DVUT baserat på temperatur 1991-2020 - Framtaget av SMHI på uppdrag av Boverket 2022” så finns på rad 142 Ludvika.
[länk]

Tittar du där på värdet för ett dygn, så står där; ” -17.6 grader” för Ludvika

Om du bor alltså i Ludvika, hur kan du då ha egen erfarenhet av ”COP på 2,22 vid -25 grader” från din luftluftvärmepump?

Jag har i inlägg #21 beskrivit det praktiska (uppmätta) resultatet av min varvtalsstyrda bergvärmeinstallation utan elspets här i norra Sverige.

Kommer ”COP på 2,22 vid -25 grader” från ett datablad från tillverkaren eller från tester av oberoende utomstående

• Vad heter den pump du har?
• Varifrån kommer uppgiften ”COP på 2,22 vid -25 grader”?

Jag tackar för inbjudan att komma till dig i Ludvika och dricka kaffe.

Men jag ser det viktigare just nu, är att inte sprida uppgifter som är tveksamma eller inte korrekta.

Personer som bor i norr och exemplifieras i artikeln i DN med rubriken ;”Elpriserna pressar hushållen: ”Inte duschat hemma på en månad” bör få bra hjälp att långsiktigt hantera höga uppvärmningskostnader.
[länk]

Här på byggahus så skriver vi för att hjälpa varandra.

Du är verkligen väldigt märklig. Vi avslutar det här nu.

 

[redarn]

Nja. håller inte med
Om det ofta (vilket det är hos mina föräldrar) är flera dagar isträck kallare än -30C (de bor 2mil ute på landet från i Skellefteå ) i medeltemp stämmer inte DVUT på -22.5C annat än si-då-där.

DVUT beräknas på detta sätt.

Notera att värdet underskridits i genomsnitt en gång per år för orten. Samt att du så klart får justera om tex. två mil inåt landet har annan temperatur än vid kusten.

Nr. 2016 – 69 SMHI – Dimensionerande vinterutetemperatur- DVUT 1981-2010, 310 orter i Sverige

4 Metodik

De beräknade värdena på DVUT har tagits fram med samma metodik som beskrivs i ”Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler - utgåva 2” [Boverket, 2012]. DVUT beräknas i enlighet med standarden SS-EN ISO 15927-5.

SMHI:s beräkning enligt denna standard utgår från att redovisade temperaturer underskrids högst 30 gånger på 30 år. DVUT har tagits fram för tidskonstanterna 1-12 dygn. DVUT 3-dygn (DVUT3) innebär dygnsmedeltemperaturen över 3 dygn

Som nämnts ovan är antalet väderobservationsstationer begränsat och har förändrats och flyttats genom åren. Det innebär att för majoriteten av de 310 orterna är det omöjligt att få fram en konsistent serie med 30 års data baserad på observationer. Istället används en gridrutsmodell med temperaturer för Sverige. Rutnätet har upplösningen 4x4 km. Gridrutsmodellen är baserad på en optimal viktning av olika datakällor inklusive den lokala topografin.

DVUT beräknas sedan i följande steg:

• De gridrutor som ligger närmast respektive ort väljs ut.

• Data för 1981-2010 + 11 dagar från 1980 (för att kunna räkna DVUT-12) plockas ut.

• Ett rullande medelvärde beräknas för n=1 till n=12. Som exempel så beräknas för n=12 medelvärde över aktuellt dygn + 11 föregående dygn.

• Respektive n-dygnsmedel sorteras sedan i stigande ordning (lägst temperatur först).

• För respektive n-dygnsmedel väjs det 31-värdet från den sorterade listan.

Validering av de framräknade DVUT värdena görs i följande steg:

• En jämförelse görs mot tidigare beräknade DVUT-värden för 26 orter baserade på perioden 1978/79 - 2007/08. För platser med skillnader som inte kan förklaras med de olika perioderna eller olika koordinater för platserna används observationer. Att platserna kan ha olika koordinater beror på att observationsstationer sällan ligger i tätorter.

• En analys görs av att DVUT-värdena följer de mönster man kan förvänta sig klimatologiskt. Till exempel att orter på högre höjd, längre från kusten, lägre ”n” och längre norrut har lägre DVUT-värden (kallare).

• En översiktlig jämförelse görs med normala mintemperaturer från den av WMO definierade normalårsperioden 1961-1990. Framförallt har mönstret för gradienterna jämförts.

 

[Martin Lundmark]

Ok. Men om det är -25 och man har rätt verktyg så kan väl komma fram till vilket COP värmepumpen har just vid -25? Du ifrågasatte det med motiveringen att DVUT är -17,6. Jag får inte ihop det resonemanget?

Hej useless

Naturligtvis går det att beräkna och det finns det utvecklade modeller för

Men i dessa modeller behövs då indata, där utomhustemperaturen, inomhustemperaturen, värmeeffekt från värmepumpen är några parametrar.

Dessa parametrar beror sedan i sin tur t.ex. på hur stort huset som skall värmas är, och husets energibehov (som dessutom ökar med sjunkande utomhustemperatur).

Tillverkaren av en luft/luftvärmepump. utför normalt dessa beräkningar och anger normalt dessa värden vid ett typhus som rimligen inte är identiskt med just det hus som du äger.

+7 grader utomhus och +20 grader inomhus är den generella temperaturen som man använder vid jämförelser av luftvärmepumpar vid dessa beräkningar.

I praktiken så blir dessa beräkningar hyfsade närmevärden vid val av luft/luftvärmepump. Eftersom man vid installation av en luft/luftvärmepump i en villa som har direktel oftast låter elelementen sitta kvar som stöd, så märker man normalt inte om luft/luftvärmepump sedan inte presterar det som närmevärdet vid beräkningen gav.

Däremot så kan, som nu sker, många bli överraskade över att elanvändningen (kWh) och därmed räkningen till elhandelsbolaget plötsligt blivit överraskande dyr genom att bidraget från luft/luftvärmepump minskat vid ökande kyla och bidraget från elelementen samtidigt ökat.

Många villaägare har ofta inte mätning av eleffekt till luft/luftvärmepumpen och till samtliga elelementen i villan installerad och vet därför inte hur mycket eleffekt som går till luft/luftvärmepump respektive till elelementen i villan.

Även om man då tror att luft/luftvärmepump själv klarar av att värma hela huset, så har man ingen vetskap hur mycket som elelementen i villan bridrar med

Luft/luftvärmepumpens bidrag minskar med sjunkande utetemperatur och till slut kan dess kompressor till och med kopplas från för att inte pressa kompressorn för hårt vid låg utomhustemperatur. Detta eftersom det interna trycket i kompressorn (och slitaget) ökar då temperaturskillnaden mellan utomhustemperaturen och inomhustemperaturen ökar.

 

[useless]

Hej useless

Naturligtvis går det att beräkna och det finns det utvecklade modeller för

Men i dessa modeller behövs då indata, där utomhustemperaturen, inomhustemperaturen, värmeeffekt från värmepumpen är några parametrar.

Dessa parametrar beror sedan i sin tur t.ex. på hur stort huset som skall värmas är, och husets energibehov (som dessutom ökar med sjunkande utomhustemperatur).

Tillverkaren av en luft/luftvärmepump. utför normalt dessa beräkningar och anger normalt dessa värden vid ett typhus som rimligen inte är identiskt med just det hus som du äger.

+7 grader utomhus och +20 grader inomhus är den generella temperaturen som man använder vid jämförelser av luftvärmepumpar vid dessa beräkningar.

I praktiken så blir dessa beräkningar hyfsade närmevärden vid val av luft/luftvärmepump. Eftersom man vid installation av en luft/luftvärmepump i en villa som har direktel oftast låter elelementen sitta kvar som stöd, så märker man normalt inte om luft/luftvärmepump sedan inte presterar det som närmevärdet vid beräkningen gav.

Däremot så kan, som nu sker, många bli överraskade över att elanvändningen (kWh) och därmed räkningen till elhandelsbolaget plötsligt blivit överraskande dyr genom att bidraget från luft/luftvärmepump minskat vid ökande kyla och bidraget från elelementen samtidigt ökat.

Många villaägare har ofta inte mätning av eleffekt till luft/luftvärmepumpen och till samtliga elelementen i villan installerad och vet därför inte hur mycket eleffekt som går till luft/luftvärmepump respektive till elelementen i villan.

Även om man då tror att luft/luftvärmepump själv klarar av att värma hela huset, så har man ingen vetskap hur mycket som elelementen i villan bridrar med

Luft/luftvärmepumpens bidrag minskar med sjunkande utetemperatur och till slut kan dess kompressor till och med kopplas från för att inte pressa kompressorn för hårt vid låg utomhustemperatur. Detta eftersom det interna trycket i kompressorn (och slitaget) ökar då temperaturskillnaden mellan utomhustemperaturen och inomhustemperaturen ökar.

Varför svarar du inte på min fråga? Varpan1 skrev att COP var 2,22 vid -25. Då svarade:

Tittar du där på värdet för ett dygn, så står där; ” -17.6 grader” för Ludvika
Om du bor alltså i Ludvika, hur kan du då ha egen erfarenhet av ”COP på 2,22 vid -25 grader” från din luftluftvärmepump?

Vad har DVUT över huvud taget med Varpan1's påstående att göra? Tror du att det aldrig varit -25 i Ludvika, eller tror du att man inte kan räkna ut COP vid -25 för att DVUT är -17,6?

 

[Bo00]

Det där kan fungera i Höör men längre norrut är det värre. De krånglar ofta vid -20 och garanterat vid -30. De temperaturerna är vårt rättvisa straff för att vi undgår det skånska regnet och blåsten.

TS skriver oftast -10 och det är honom jag svarar, inte någon som oftast har kallare. Med en ordentlig lvp så är minus 10 inga som helst problem. Har man kallare konstant så är lvp mindre effektivt.