Tack alla för svaren. skulle vilja ge individuella svar, men liten mobil... Sitter i huset nu, tur att det är varm ute! 
har inte pappren med mig, men ganska säker på stora Q, och får inte ändra utseende. Om ambitionen är att renovera och detta innebär rivning för ev återuppbyggnad, så tror jag kommunen kan gå med på det. De har varit lätta att ha och göra med och K, Q och q är inte lagligt bindande utan är upp till kommunen och bestämma (blir lagligt visserligen).
Taket har mindre läcka vid regn och sidvind, har varit så länge. Som ni föreslår, vi tänker börja och fråga vad som gäller, men allt står och faller med våra ambitioner. Domkraft är redan beaktat, sneda rum kan dessutom kompenseras med nya golv, el gamla som lyfts. Sedan nyinsättning av gammal fönster. Knepigt är att trycka in el ut väggar och samtidigt lyfta. Tänker att stomma har begränsad tolerans....
Detta blir en lång process, men märkte att jag fick extra energi av era svar. Visst fan ska det räddas!!!
har inte pappren med mig, men ganska säker på stora Q, och får inte ändra utseende. Om ambitionen är att renovera och detta innebär rivning för ev återuppbyggnad, så tror jag kommunen kan gå med på det. De har varit lätta att ha och göra med och K, Q och q är inte lagligt bindande utan är upp till kommunen och bestämma (blir lagligt visserligen). Taket har mindre läcka vid regn och sidvind, har varit så länge. Som ni föreslår, vi tänker börja och fråga vad som gäller, men allt står och faller med våra ambitioner. Domkraft är redan beaktat, sneda rum kan dessutom kompenseras med nya golv, el gamla som lyfts. Sedan nyinsättning av gammal fönster. Knepigt är att trycka in el ut väggar och samtidigt lyfta. Tänker att stomma har begränsad tolerans....
Detta blir en lång process, men märkte att jag fick extra energi av era svar. Visst fan ska det räddas!!!
Medlem
· Västra Götaland
· 89 inlägg
Du skulle kunna lyfta eller om det går flytta huset och göra en helt ny grund med källare och sedan ställa tillbaka huset.
Det låter mycket värre än det är. Kolla med typ flyttahus.nu eller någon annan husflyttare.
Det låter mycket värre än det är. Kolla med typ flyttahus.nu eller någon annan husflyttare.
Jag hoppas verkligen inte att du menar att huset i sig är äldre för att det finns "bronsåldersruiner" i närheten. Vårt hus är från slutet av 1700-talet, men ligger på en medeltida bytomt (med bevarade kulturlager över halva tomten). Därmed inte sagt att huset är medeltida. Däremot kan det mycket väl ha legat ett annat hus där under medeltid.MissAnpassad skrev:
Arkeologisk petimeter anmärkning: "bronsåldersruiner" indikerar förmodligen någon form av bosättning i det generella området, inte nödvändigtvis där ert hus ligger. Hade det varit "järnåldersruiner" i synnerhet från yngre järnålder, och jordkällaren bekräftat medeltida, hade det varit sannolikare med ett bostadshus åtminstone i närheten.
Så korkad är hon inte. Det skulle vi i så fall ha märkt på andra inlägg av henne.shieldfire skrev:
Faktum är att stommarna i många hus är äldre än vad som står i pappren. Förr behövdes det inga byggnadstillstånd och inga ritningar. Löneuträkningar och kostnadsuppföljning sköttes med kniv på en träpinne och materialet växte i skogen. Timring var arbetsdrygt så stommar och enskilda stockar återanvändes i det oändliga. I allmänhet fanns det väl högst ett dussin skrivkunniga personer i socknen så det skrevs inte om alla hus.
Det är alltså fullt möjligt att ett hus som först finns omnämt på 1700-talet kan vara byggt 100 år tidigare. Det är också fullt möjligt att byggarna återanvände en del timmer från något rivet 100 år äldre hus på platsen.
Jag har själv varit med om att årsringsdatera en den litet egendomligt timrade nedervåningen i en vanlig sädesbod med årtalet 1886. Nedervåningen visade sig vara timrad sommaren 1693.
Redigerat:
Det var ju förväl det.
Men det du säger ovan betyder ju inte att huset är från en tidigare period för att man återanvänder timret. Rätt "coolt" dock med återanvändning av så gammalt timmer.
Men det du säger ovan betyder ju inte att huset är från en tidigare period för att man återanvänder timret. Rätt "coolt" dock med återanvändning av så gammalt timmer.
Det omvända gäller också: bara för att kartor visar att det funnits ett hus på platsen sedan hedenhös, betyder inte att det är samma byggnad. Visst material kan vara återanvänt, men betyder inte heller att det är samma byggnad....
Hehehe, i'm a bimbo? Nej, det är inte det jag menar, men hela området runt huset skulle vara och är till viss del ett gigantiskt R samt att en del av det nuvarande huset står i linje och delvis på en ännu äldre grund (min misstanke är då att sovkammaren återanvänts från ett äldre hus som man sedan byggt på). Den dåtida utgången skulle då korrekt varit åt öster, men den är numera (med husets "nya" planlösning) mot söder.shieldfire skrev:
Och det är ett hus från bronsåldern utan tvekan, en tvårummare dessutom (mellanväggen är det som syns bäst).
Medlem
· Västra Götaland
· 89 inlägg
Man lägger balk under huset och lyfter med hydrauliska domkrafter, sedan kan man flytta genom att köra det på trailer eller slida (slajda 😎 det på balkar. Sök på tommynylundh på instagram så kan du se lite hur det går till.
det på balkar. Sök på tommynylundh på instagram så kan du se lite hur det går till.Grattis! Det är rätt "coolt" att bo i ett "R" (vi gör det också). Var ligger det - du kan skicka PM så behöver inte hela världen veta. Bronsålder var mitt ämne för två uppsatser i arkeologi...MissAnpassad skrev:
Nu är jag på gång här, har bytt hela taket, så nu håller det tätt för första gången på 50? År. Har grävt vid hörnet och hittat berggrund (yes) cirka 50 cm lägre än stenblocken huset står på, berggrund lutar kraftigt in mot huset, så i källaren ser berget på golvet. Ska gjuta hörnpelare i berget, har 2 st 10t domkrafter, 6 m hjärnbalkar 5 mm stål T-balk, samt 4 byggstämpar som klarar cirka 2 ton. Syllen är dålig och måste bytas, ena sidan har läkten ingen förankring i syllen som bara har 20% friskt trä, andra sidan ovanför dörren står relativt frisk läkt på 60% frisk syll.
Tänkte köra in balk till höger om dörren under syll ut genom vägg där syll är skit och läkt svävar.
Hur skulle ni angripa det?
Tänkte köra in balk till höger om dörren under syll ut genom vägg där syll är skit och läkt svävar.
Hur skulle ni angripa det?
Piggar upp att läsa om sådant här. Det sätter de egna vedermödorna med att reparera/renovera/underhålla vårt gamla hus i perspektiv.
Det är också roligt att se att det finns sätt att åtgärda även sådant som från början verkar omöjligt.
TS är uppenbarligen ihärdig och motiverad då det tagit 10 år att komma hit. 👍 Det visar också på att det ofta ser värre ut än vad det är när det gäller gamla hus. De är mkt robusta.
Jämför med ett nyare hus (från 50-t och framåt). Skulle ett hus med 45/50 mm syll och reglar fortfarande stå upp? Skulle det finnas 20% friskt virke kvar i syllen, och skulle isf de 20% (ca 10 mm) klara att bära upp huset? (Syllpapp eller inte har ingen nämnvärd betydelse i detta fall då fukten uppenbarligen kommit med vädret.)
Att trävirke, syll i synnerhet, behöver mesta möjliga motstånd mot fukt har man vetat i evinnerliga tider. Därför valde man syll efter virkeskvalitet och resurser. Dvs, man tog den grövsta ekstocken man kunde finna/ha råd med, alt fura, (kärnvirke naturligtvis), eftersom man visste att det bara var en tidsfråga. Ju grövre syll desto längre tid innan den behövde bytas pga fuktskador.
Det är också roligt att se att det finns sätt att åtgärda även sådant som från början verkar omöjligt.
TS är uppenbarligen ihärdig och motiverad då det tagit 10 år att komma hit. 👍 Det visar också på att det ofta ser värre ut än vad det är när det gäller gamla hus. De är mkt robusta.
Jämför med ett nyare hus (från 50-t och framåt). Skulle ett hus med 45/50 mm syll och reglar fortfarande stå upp? Skulle det finnas 20% friskt virke kvar i syllen, och skulle isf de 20% (ca 10 mm) klara att bära upp huset? (Syllpapp eller inte har ingen nämnvärd betydelse i detta fall då fukten uppenbarligen kommit med vädret.)
Att trävirke, syll i synnerhet, behöver mesta möjliga motstånd mot fukt har man vetat i evinnerliga tider. Därför valde man syll efter virkeskvalitet och resurser. Dvs, man tog den grövsta ekstocken man kunde finna/ha råd med, alt fura, (kärnvirke naturligtvis), eftersom man visste att det bara var en tidsfråga. Ju grövre syll desto längre tid innan den behövde bytas pga fuktskador.