Pulpettak konstruktionsfråga och luftspalt
Jag ska bygga ett fritidshus i ett plan med pulpettak. Taklutningen blir ca 8 grader. Jag har två konstruktionsrelaterade frågor som jag ska försöka förklara nedan.
Pga husets utformning där taklutningen är på längden av huskroppen sas, så blir det en relativt ovanlig (tror jag) konstruktion av hur takbalkarna blir upplagda. ”Normalt sett” på pulpettak så ligger takbalkarna mellan den låga väggen och den höga väggen. Men eftersom taklutningen är åt andra hållet på detta hus och längden på huskroppen är ca 10 meter och utan hjärt/bärande vägg, så är tanken att takbalkarna går på tvärsen. Spännvidden blir då ca 5,6 meter och jag är inne på att använda limträbalkar. Det lutar åt dim 66*315 (cc-60) som enligt beräkningstabeller ska klara den spännvidden i min snözon (2). Förhoppningsvis framgår det hur jag tänkt av bilderna.
På detta har jag alltså två frågor som jag hoppas (och tror) att jag kan få hjälp att besvara i detta grymma forum.
Fråga 1: Ser ni något problem byggtekniskt att lägga takbalkarna på hammarbanden som då lutar ca 8 grader. Anledningen till att jag vill undvika att sätta dem vertikalt är förstås det merjobb det skulle innebära (med att kila/fasa ur för infästningen av balkarna, och kanske även för yttertak och innertak).
Men, med denna konstruktion blir det förstås en ”tippningskraft” som måste tas upp på något sätt. För det har jag tänkt sätta reglar i kanterna på takbalkarna och förankra i hammarbandet (se nedre bilden med en rosa-färgade regeln). Så balken kommer alltså luta 8 grader från vertikalen. Kommer det påverka dess bärförmåga nämnvärt negativt? Och finns det någon annan aspekt jag inte tänkt på?
Fråga 2: Hur lösa luftspalten? (det är bestämt att jag ska ha luftspalt då det blir ett falsat plåttak lagt ovanpå råsponten).
Alternativ 1: Bygga luftspalten mellan takbalkarna.
Luftspalten byggs mellan takbalkarna (på vanligt sätt med masonit. Den blå i bilden).
Detta innebär att luftspalten inte lutar något, utan går från sida till sida av huset. En eventuell risk jag ser är att ev kondens inte kan rinna ut utan kommer lägga sig mot den nedre takbalken. Dock undrar jag om det blir ett problem i praktiken. Hur ser luftspalten ut på helt platta tak?
Alternativ 2: Bygga luftspalten ovanpå takbalkarna.
På takbalkarna läggs masonit (blå i bilden) sen tvärgående reglar (45*45 cc-60 tänker jag. ) och ovanpå det råspont (gröna i bilden)
Denna löser det eventuella problemet med kondens. En annan fördel blir att jag får mer plats för isolering mellan takbalkarna. Enda nackdelen som jag ser är att det är mer moment innan jag får ett tätt tak.
Hur hade ni gjort? Ser ni något problem med alternativ 1? Vilket alternativ förordar ni? Någon aspekt jag inte tänkt på?
Hoppas ni inte kräks pga de grälla färgerna och lägg ingen vikt vid proportionerna
Pga husets utformning där taklutningen är på längden av huskroppen sas, så blir det en relativt ovanlig (tror jag) konstruktion av hur takbalkarna blir upplagda. ”Normalt sett” på pulpettak så ligger takbalkarna mellan den låga väggen och den höga väggen. Men eftersom taklutningen är åt andra hållet på detta hus och längden på huskroppen är ca 10 meter och utan hjärt/bärande vägg, så är tanken att takbalkarna går på tvärsen. Spännvidden blir då ca 5,6 meter och jag är inne på att använda limträbalkar. Det lutar åt dim 66*315 (cc-60) som enligt beräkningstabeller ska klara den spännvidden i min snözon (2). Förhoppningsvis framgår det hur jag tänkt av bilderna.
På detta har jag alltså två frågor som jag hoppas (och tror) att jag kan få hjälp att besvara i detta grymma forum.
Fråga 1: Ser ni något problem byggtekniskt att lägga takbalkarna på hammarbanden som då lutar ca 8 grader. Anledningen till att jag vill undvika att sätta dem vertikalt är förstås det merjobb det skulle innebära (med att kila/fasa ur för infästningen av balkarna, och kanske även för yttertak och innertak).
Men, med denna konstruktion blir det förstås en ”tippningskraft” som måste tas upp på något sätt. För det har jag tänkt sätta reglar i kanterna på takbalkarna och förankra i hammarbandet (se nedre bilden med en rosa-färgade regeln). Så balken kommer alltså luta 8 grader från vertikalen. Kommer det påverka dess bärförmåga nämnvärt negativt? Och finns det någon annan aspekt jag inte tänkt på?
Fråga 2: Hur lösa luftspalten? (det är bestämt att jag ska ha luftspalt då det blir ett falsat plåttak lagt ovanpå råsponten).
Alternativ 1: Bygga luftspalten mellan takbalkarna.
Luftspalten byggs mellan takbalkarna (på vanligt sätt med masonit. Den blå i bilden).
Detta innebär att luftspalten inte lutar något, utan går från sida till sida av huset. En eventuell risk jag ser är att ev kondens inte kan rinna ut utan kommer lägga sig mot den nedre takbalken. Dock undrar jag om det blir ett problem i praktiken. Hur ser luftspalten ut på helt platta tak?
Alternativ 2: Bygga luftspalten ovanpå takbalkarna.
På takbalkarna läggs masonit (blå i bilden) sen tvärgående reglar (45*45 cc-60 tänker jag. ) och ovanpå det råspont (gröna i bilden)
Denna löser det eventuella problemet med kondens. En annan fördel blir att jag får mer plats för isolering mellan takbalkarna. Enda nackdelen som jag ser är att det är mer moment innan jag får ett tätt tak.
Hur hade ni gjort? Ser ni något problem med alternativ 1? Vilket alternativ förordar ni? Någon aspekt jag inte tänkt på?
Hoppas ni inte kräks pga de grälla färgerna och lägg ingen vikt vid proportionerna
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Lasten på balken blir faktiskt lägre när de är snedställda, men det gäller att ha koll på tippningsrisken. När det gäller luftspalt så är det alternativ 2 som gäller. Alternativ 1 fungerar dåligt.
Tack för svar.R RoBo skrev:
Jag har kollat på Isovers lösning med diffusionstätt yttertak, eftersom vi ska ha plåttak direkt på råsponten. Men tycker spontant att konstruktionen verkar riskbenägen. Kanske speciellt med tanke på att detta kommer bli ett fritidshus med bara underhållsvärme under stor del av året, där jag inte riktigt hittar info om det är taget i beaktan. Jag har också tänkt ha ett aluzink färgat plåttak, vilket verkar ha en negativ effekt på lösingen. Sen detta med byggfukt..
Men har inte skippat tanken helt..ska se om Isover kan ge mer input.
Tack för svar. Ja, det var min tanke också, att balken borde bli starkare när den är något lutad.J justusandersson skrev:
När det gäller luftspalten förordar du alltså alternativ 2, dvs där den går i taklutningens riktning. Kan du förklara varför alternativ 1 fungerar dåligt? Är det pga det jag skrev; att ev kondens inte rinner ut? Eller finns andra skäl?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
För att en luftspalt ska fungera bra krävs enligt min erfarenhet en tryckskillnad (dvs höjdskillnad) mellan in- och utlopp. Luftspalter som bildas av horisontella åsar brukar inte funka så bra.
Ok, ja det låter rimligt.J justusandersson skrev:
Det borde då betyda att platta/väldigt låglutande tak ev har problem med fungerande luftspalt. Eller byggs de normalt sett med en konstruktion utan luftspalt? Någon som har koll på det? (Iofs lite off topic, men är nyfiken..)
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Helst ska man nog undvika låglutande pulpettak. För att kunna bygga problemfritt utan luftspalt bör man använda en diffusionsöppen duk som tätskikt på yttertaket. Tyvärr fungerar det inte ihop med vanliga taktäckningar för låglutande tak som t.ex. bandtäckning med plåt. En rejäl taklutning ger dessutom många konstruktiva fördelar, direkt och indirekt. Man kan använda klenare virke och snölasten blir lägre.
Har du tittat på Masonite beams? Betydligt lättare än limträbalkar och enkelt att skapa luftspalt.
https://www.masonitebeams.se/
https://www.masonitebeams.se/
Hej igen,
Är nu på gång igen mer på allvar då vi fått bygglovet beviljat.
Angående masonit beams (och liknande lättviktsreglar) så funkar de inte så bra om de inte är ställda helt vertikalt. Och en av förutsättningarna i mitt fall är just att balkarna kommer sättas med en lutning på ca 8 grader.
Jag har bestämt att bygga med luftspalt och med konstruktion enligt alternativ 2 (se första inlägg). Där luftspalten alltså byggs ovanpå takbalkarna för att åstadkomma en luftspalt som går i takets lutning.
Tanken är att dimensionera för CC-120 mellan takbalkarna (limträ 66x315) och således blir spännviden på de tvärsgående reglarna, som bildar luftspalten, 120cm. Satta med CC-60. Och på dessa råspont 20mm. Jag har försökt hitta info om vilken dimmension jag bör ha på dessa tvärgående relgar men utan lycka. Någon som har erfarenhet av liknande och kan tala om vilken dimmension jag behöver? Räcker det med 45x45 eller möjligen 45*70?
Är nu på gång igen mer på allvar då vi fått bygglovet beviljat.
Angående masonit beams (och liknande lättviktsreglar) så funkar de inte så bra om de inte är ställda helt vertikalt. Och en av förutsättningarna i mitt fall är just att balkarna kommer sättas med en lutning på ca 8 grader.
Jag har bestämt att bygga med luftspalt och med konstruktion enligt alternativ 2 (se första inlägg). Där luftspalten alltså byggs ovanpå takbalkarna för att åstadkomma en luftspalt som går i takets lutning.
Tanken är att dimensionera för CC-120 mellan takbalkarna (limträ 66x315) och således blir spännviden på de tvärsgående reglarna, som bildar luftspalten, 120cm. Satta med CC-60. Och på dessa råspont 20mm. Jag har försökt hitta info om vilken dimmension jag bör ha på dessa tvärgående relgar men utan lycka. Någon som har erfarenhet av liknande och kan tala om vilken dimmension jag behöver? Räcker det med 45x45 eller möjligen 45*70?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
I snözon 2 räcker det med 45x70 C 24.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Nej. Vill du ha liggande 45x70 måste du ner på 20 cm c/c.R Roosen skrev:
Hej, sen kommentar på detta.J justusandersson skrev:
Angående de korsande reglarna 45x70 som alltså ska skruvas stående CC-60 med spännvidd 120cm.
Det verkar väldigt svårt att få tag i C24, skulle det fungera med C14? Tänker att man visuellt sorterar bort de "sämre". Har även möjlighet att använda 45x70 Kärnfuru (Gotländsk), som påstås hålla en bättre kvalitet än gran...kan det vara nåt?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Kärnfuru är bättre än C 14. Stora och många kvistar plus glesvuxet sänker kvaliteten.
