20 561 läst ·
30 svar
21k läst
30 svar
Propparna går lite för ofta...
Jag hade elpanna innan(-70 hus) och allt det du har utom golvvärme. Klarar mig på 16a. Har du säkringar med knapp i mitten(automatsäkring) eller funderar på å köpa så gör inte det, dem smäller mycket lättare än en vanlig. Om det oftast är en propp så kan du ju byta till grövre kablar ifall dem gamla ändå är "dåliga" med minskat motstånd smäller inte proppar lika lätt
Det kan finnas tillfällen då ledararean påverkar om säkringen går eller inte. Om så är fallet är säkringarna för klent dimensionerade. Det skall inte vara så små marginaler att säkringar ofta löser oavsett vad man har för kabel. Sedan är det normala att en klen kabel gör att det går mindre ström och inte mer.pvmannen skrev:
Motståndet ökar, och då ökar även spänningsfallet. Ett större spänningsfall i matningen leder till en lägre spänning vid lasten. De flesta laster kommer då att dra mindre ström. Ett undantag är switchande spänningsomvandlare. Sådana återfinns i många apparater i hemmet. Sådana har en reglerad utspänning och kommer att kompensera den sjunkande inspänningen med att dra en högre ström. Så om lasten består till större delen av datorer och annan hemelektronik kommer strömmen genom säkringen att öka om man använder en klenare kabel. För de flesta tyngre förbrukarna är det i stället rena värmeelement som står för den största effekten varvid strömmen minskar om kabeln är klenare. Oavsett last så bör man inte försöka lösa problem med lösande säkringar med att byta kablar.
Man kan i många sammanhang (inte bara el) förstå saker genom att dra dom till sina extremer och föra ett resonemang utifrån det.
Utan att blanda in en enda ellära-formel ponera följande:
- Matande ledningar är flera mil långa och mycket smala med väldigt, väldigt högt motstånd.
Kabeln blir då ett element, och har den tillräckligt högt motstånd kommer säkringen aldrig att lösa ens med switchat nätaggregat eller kortslutning som "belastning".
-> Då borde även motsatsen gälla. Vilket elinstallatörer räknar på varje dag med förimpendans, ledningsareor och uppfyllda utlösningsvillkor.
Utan att blanda in en enda ellära-formel ponera följande:
- Matande ledningar är flera mil långa och mycket smala med väldigt, väldigt högt motstånd.
Kabeln blir då ett element, och har den tillräckligt högt motstånd kommer säkringen aldrig att lösa ens med switchat nätaggregat eller kortslutning som "belastning".
-> Då borde även motsatsen gälla. Vilket elinstallatörer räknar på varje dag med förimpendans, ledningsareor och uppfyllda utlösningsvillkor.
Ja, motståndet ökar och då minskar strömmen. Det förhållandet beskrivs i Ohms lag, en av dom mest grundläggande reglerna inom elläran. I=U/R (I är strömmen, U spänningen och R motståndet).pvmannen skrev:
Det där är enkelt för en elektriker att fixa.
Det är bara att mäta vad förbrukningen ligger på normalt på alla faser, redan då så ser man om det är helt snedbelastat.
Sen kan man testa också med de förbrukarna ni har igång när säkringarna brukar gå.
Efter det så är det bara att flytta omkring några laster till andra säkringsgrupper.
Skriv ner en lista på vad som brukar vara igång när den och den säkringen går och ge åt elektrikern, det går då snabbare då (ett plus är om du även vet på vilken säkring dom sakerna sitter).
Det är bara att mäta vad förbrukningen ligger på normalt på alla faser, redan då så ser man om det är helt snedbelastat.
Sen kan man testa också med de förbrukarna ni har igång när säkringarna brukar gå.
Efter det så är det bara att flytta omkring några laster till andra säkringsgrupper.
Skriv ner en lista på vad som brukar vara igång när den och den säkringen går och ge åt elektrikern, det går då snabbare då (ett plus är om du även vet på vilken säkring dom sakerna sitter).
Ett vanligt fel som många gör när en säkring har gått är att de bara skruvar ur den gamla och skruvar i en ny.
Då ligger all belastning på och precis innan säkringen får riktig kontakt med passdelen så bildas en ljusbåge som orsakar sot och brännmärker i passdelen.
För varje gång som man byter säkringen på det sättet så byggs den brända ytan på och kontakt och ledningsförmåga försämras. Det innebär att säkringen blir varmare och går ännu fortare nästa gång.
Då har man alltså hamnat i en ond cirkel som gör att säkringen får bytas oftare och oftare och ytorna blir sämre och sämre.
Till slut kommer även ledningarna som är anslutna till säkringselementet att ta skada av värmen.
Titta i botten på passdelen nästa gång om det ser bränt ut där och låt i så fall en elektriker byta ut den och även kontrollera dess omgivning.
Byter man en säkring är det alltså viktigt att lasta av den först så att ingen belastning ligger på den.
Enklast är att stänga av huvudbrytaren, byta säkring och sedan slå till brytaren igen.
Då ligger all belastning på och precis innan säkringen får riktig kontakt med passdelen så bildas en ljusbåge som orsakar sot och brännmärker i passdelen.
För varje gång som man byter säkringen på det sättet så byggs den brända ytan på och kontakt och ledningsförmåga försämras. Det innebär att säkringen blir varmare och går ännu fortare nästa gång.
Då har man alltså hamnat i en ond cirkel som gör att säkringen får bytas oftare och oftare och ytorna blir sämre och sämre.
Till slut kommer även ledningarna som är anslutna till säkringselementet att ta skada av värmen.
Titta i botten på passdelen nästa gång om det ser bränt ut där och låt i så fall en elektriker byta ut den och även kontrollera dess omgivning.
Byter man en säkring är det alltså viktigt att lasta av den först så att ingen belastning ligger på den.
Enklast är att stänga av huvudbrytaren, byta säkring och sedan slå till brytaren igen.
En annan diskussion, men varför elpanna? Jag körde elpatronen i pannan en vinter och det höll på att ruinera mig. Värmde både hus och varmvatten i pannan. Jag tror att åtminstone 1,5-2kw gick åt att hålla pannrummet 25gr varmt. Sedan skaffade jag mig en luftvärmepump för 4995kr. Den betalade sig på en halv vinter. För tre år sedan köpte jag en luft/vatten, den betalade sig på en vinter. Pannrummet håller numera 16-17gr och där sitter en vv-beredare till varmvattnet istället. Från att ha legat på 15-20.000 kwh per vinter i enbart värme ligger jag idag på runt 6.000 kwh.
En annan fördel är att istället för att belasta alla tre faser med 2kw styck så belastar jag nu bara en fas med 1,8 som mest när värmepumpen går.
En annan fördel är att istället för att belasta alla tre faser med 2kw styck så belastar jag nu bara en fas med 1,8 som mest när värmepumpen går.
