Ska du ha isolering i taket? tänk då på att du bör utforma takstolen med tanke på detta.BME skrev:
Här kommer ett par husfirmors lösningar.
https://www.borohus.se/standard-tillval/ (klicka på leveransbeskrivning)
http://www.faluhus.com/files/KL-2004.pdf
och här kan man se olika takstolstassar Takstolar Takstol i Nässjö och Småland - Nässjö Takstolsfabrik AB - Takstolsfabrik
Hej BME! Programmet rekommenderar följande dimension: 42x225,både för underarmen och överarmarna, med utgångspunkt av de värden du har angivit plus oinredd vind.Takstolstypen är fackverkstakstol (gäller upp till 27 grader) med stödstolpar i form av ett W inuti takstolen.Vad som gör att virket är kraftigt är den långa spännvidden och takbeläggningen.
Ok Tack för det.sommarbygge skrev:
finns det någon indikering om hur W stagen ska monteras? alltså hur nära ytterkanterna de yttre stagen ska sitta, jag antar att mittenstagen ska gå till mitten se bild i mitt tidigare inlägg. När jag tittar på bilden nu igen verkar det som om de yttre benen ska gå till mitten av överramarna är det korrekt?
mvh Mattias
Hej BME! Programmet rekommenderar dimensionen 42x225 till takstolen (överarmarna och underarmen).Rekommendationen bygger på vad du har angivit för värden plus att vinden är oinredd.Takstolen är av typ fackverkstakstol,med stödreglar i form av ett W INUTI takstolen och fästas med spikningsplåt i takstolen eller spikas PÅ.Dessa reglar brukar vara av dimensionen 45x95.Du måste naturligtvis skaffa mera information om HUR själva takstolen ska sättas ihop.Lycka till!
Det svar du fått av sommarbygge demonstrerar på ett utmärkt sätt varför man ska undvika att använda sig av färdiga beräkningsprogram om man inte vet vad man sysslar med. Den rekommendation du fått är i högsta grad tveksam och inte utan frågetecken. Bara en sådan sak som att du inte fått svar på hur strävorna i W-et ska sättas i förhållande till spv.-en är ett sådant. Det ska gå att utläsa av den tabell som finns bifogad programmet.
Till en början med ska man inte använda yttermåttet som mått för spv. utan måttet mellan innerkant väggar + 50 mm på vardera sidan. Takstolstassarnas längd spelar mer eller mindre ingen roll i sammanhanget. Det lilla motverkande moment som kan erhållas från dessa (och inverkar positivt på dimensionen i överramen) är försumbart (och i så fall bara på den korta biten mellan takfot och tryckt sträva).
Vidare ska man räkna på standardmåttet 1.2 m i cc, inget annat, eftersom allt virke och isolering ligger på detta mått, som är en multipel av 3M-systemet (3M = 30 cm). Är detta mått inte i överensstämmelse med husets längd, gör man avjämning i gavelfacken.
För det andra ska du inte behöva ha 42x220 i underramen för belastningens skull. Den är i huvudsak utsatt för dragkraft. (Möjligen har programkonstruktören gjort ett generellt påslag för att få plats med mineralullsisolering.)
Om programmet säger att dessa virkesdimensioner är lika för takstolar från 14 till 27 graders lutning, påstår jag utan att sväva på målet att programkonstruktören inte vet ett dyft om statisk beräkning. Ju högre gradtal, desto mindre dimension i överramen behövs. Det blir m.a.o. överdimensionering att utnyttja denna takstol för ett tak på 27 grader lutn.
Så till din fråga om hur strävorna ska placeras. Normalt utgår man i en W-fackverkare från att de ska landa i 3-dels punkterna på underramen. Den sträva (tryckt) som går upp mot överramen ska därifrån möta överramen i rät vinkel. Den andra strävan (dragen) ska gå från denna punkt på underramen och upp mot nock.
Ska du spika samman den själv med skarv i underramen (alt. är att använda limträbalkar och göra om takstolen till en uppstolpad takstol (vilket blir enklare för din del och troligen inte dyrare heller) dvs. det blir limträbalken som tar hela lasten och överramen stöttas upp med vertikala strävor från denna och kan därför göras ganska klen i dimension), ska den läggas mitt emellan väggarna. Överramen ska på samma vis skarvas mellan nock och tryckt sträva (närmare den tryckta strävan, hur nära beror på var momentet skiftar efter den tryckta strävan) om du inte kan få tag i tillräckligt långt virke (men helst vara hel eftersom den är utsatt för både tryckkrafter och böjande moment).
Använd inte heller spikplåt över skarvarna, utan lapp av 13 mm K-plywood p.b.s., spikad med vfz. fyrkantig båtspik (orienterad med motstående sidor parallellt fibrerna i trävirket), dim 60x43, i 2-skärigt förband (dvs. spiken går genom från ena sidan plywooden till andra sidan plywood) till skillnad från spikplåt och rund ankarspik som ger enskärigt förband (sämre) och krossning i virket vid belastning. Spikgrupperna ska vidare vara samlade i båda ändar så att störst mothållande moment erhålles. (Gäller särskilt skarv i underram.)
Spikar du själv, bör du göra en mall av första takstolen på plant underlag (dvs du gör en takstol med överram, underram, tryckt och dragen sträva och 'staplar' sedan takstolarna på varandra efter denna mall under sammanspikningen, före montaget vänder du sen en takstol i taget och spikar från andra hållet före uppsättningen). Och då ska du rita ut alla centrumlinjer i virkesdelarna så att de sammanfaller i mötespunkterna. Strävorna ska du sen spika in mellan under och överram, så att centrumlinjerna i dessa virkesdelar sammanfaller med dem du ritat ut på första takstolen och då kan du göra det som man gjorde förr, en tryckt sträva är enkel (45x95), dragen sträva är dubbel (2x28x120) och spikade utanpå både överram och underram och över den tryckta i mötespunkten på underramen.
______________________
Byggaren
Till en början med ska man inte använda yttermåttet som mått för spv. utan måttet mellan innerkant väggar + 50 mm på vardera sidan. Takstolstassarnas längd spelar mer eller mindre ingen roll i sammanhanget. Det lilla motverkande moment som kan erhållas från dessa (och inverkar positivt på dimensionen i överramen) är försumbart (och i så fall bara på den korta biten mellan takfot och tryckt sträva).
Vidare ska man räkna på standardmåttet 1.2 m i cc, inget annat, eftersom allt virke och isolering ligger på detta mått, som är en multipel av 3M-systemet (3M = 30 cm). Är detta mått inte i överensstämmelse med husets längd, gör man avjämning i gavelfacken.
För det andra ska du inte behöva ha 42x220 i underramen för belastningens skull. Den är i huvudsak utsatt för dragkraft. (Möjligen har programkonstruktören gjort ett generellt påslag för att få plats med mineralullsisolering.)
Om programmet säger att dessa virkesdimensioner är lika för takstolar från 14 till 27 graders lutning, påstår jag utan att sväva på målet att programkonstruktören inte vet ett dyft om statisk beräkning. Ju högre gradtal, desto mindre dimension i överramen behövs. Det blir m.a.o. överdimensionering att utnyttja denna takstol för ett tak på 27 grader lutn.
Så till din fråga om hur strävorna ska placeras. Normalt utgår man i en W-fackverkare från att de ska landa i 3-dels punkterna på underramen. Den sträva (tryckt) som går upp mot överramen ska därifrån möta överramen i rät vinkel. Den andra strävan (dragen) ska gå från denna punkt på underramen och upp mot nock.
Ska du spika samman den själv med skarv i underramen (alt. är att använda limträbalkar och göra om takstolen till en uppstolpad takstol (vilket blir enklare för din del och troligen inte dyrare heller) dvs. det blir limträbalken som tar hela lasten och överramen stöttas upp med vertikala strävor från denna och kan därför göras ganska klen i dimension), ska den läggas mitt emellan väggarna. Överramen ska på samma vis skarvas mellan nock och tryckt sträva (närmare den tryckta strävan, hur nära beror på var momentet skiftar efter den tryckta strävan) om du inte kan få tag i tillräckligt långt virke (men helst vara hel eftersom den är utsatt för både tryckkrafter och böjande moment).
Använd inte heller spikplåt över skarvarna, utan lapp av 13 mm K-plywood p.b.s., spikad med vfz. fyrkantig båtspik (orienterad med motstående sidor parallellt fibrerna i trävirket), dim 60x43, i 2-skärigt förband (dvs. spiken går genom från ena sidan plywooden till andra sidan plywood) till skillnad från spikplåt och rund ankarspik som ger enskärigt förband (sämre) och krossning i virket vid belastning. Spikgrupperna ska vidare vara samlade i båda ändar så att störst mothållande moment erhålles. (Gäller särskilt skarv i underram.)
Spikar du själv, bör du göra en mall av första takstolen på plant underlag (dvs du gör en takstol med överram, underram, tryckt och dragen sträva och 'staplar' sedan takstolarna på varandra efter denna mall under sammanspikningen, före montaget vänder du sen en takstol i taget och spikar från andra hållet före uppsättningen). Och då ska du rita ut alla centrumlinjer i virkesdelarna så att de sammanfaller i mötespunkterna. Strävorna ska du sen spika in mellan under och överram, så att centrumlinjerna i dessa virkesdelar sammanfaller med dem du ritat ut på första takstolen och då kan du göra det som man gjorde förr, en tryckt sträva är enkel (45x95), dragen sträva är dubbel (2x28x120) och spikade utanpå både överram och underram och över den tryckta i mötespunkten på underramen.
______________________
Byggaren
Så här skulle jag ha gjort (har gjort det en gång till ett garage), jag skulle gå till biblioteket och låna takstolsboken, se i den om de har en takstol som passar i tabellerna, sedan skulle jag kolla vilken snözon jag hade, inte i boken, (då den kan vara lite gammal) utan i de senaste (De har nyligen ändrats) tex här: http://www.takstolsfabriken.se/doc/snozon.pdf
I takstolsboken står exakt hur spikplåtar/ankarspikar ska se ut för varje förband.
Sedan skulle jag följa anvisningarna exakt.
I takstolsboken står exakt hur spikplåtar/ankarspikar ska se ut för varje förband.
Sedan skulle jag följa anvisningarna exakt.