Problem med dagvatten
Hej,
jag har lite problem med dagvatten på min tomt och tänkte be om lite råd. Enligt detaljplanen och de därtill hörande skrivelserna framgår att området är relativt blött. I detaljplanen står att "öppna diken får förekomma i området" och i genomförandebeskrivningen står att "avsikten är att dagvatten ska hanteras genom de befintliga öppna dikena". Man har dock inte prickat den mark där dikena fanns och tyvärr har man valt en vag formulering att diken ska få förekomma, istället för att skriva att befintliga diken inte får fyllas igen.
Tyvärr har så min granne byggt ett garage 1 m från tomtgränsen och då även fyllt igen det befintliga diket. I hans bygglov står inget om att han inte får gräva igen diket. Det är otroligt dumt gjort av honom, för det är framförallt hans tomt som är drabbad. Men som sagt, han har inte gjort något olagligt.
Vad jag undrar över nu är om man på något sätt kan driva en process mot kommunen. De visste ju om problemen med det blöta området. De valde att inte hantera det med detaljplanen och de valde att inte heller hantera det i samband med min grannes bygglov. I mitt tycke är det därför kommunen som är skyldig till att även jag har vatten stående på min tomt i samband med vårens snösmältning och höstregnen.
Så till min fråga. Har jag någon chans att vinna en process mot kommunen? Och hur gör jag i så fall det?
MvH,
Stefan
jag har lite problem med dagvatten på min tomt och tänkte be om lite råd. Enligt detaljplanen och de därtill hörande skrivelserna framgår att området är relativt blött. I detaljplanen står att "öppna diken får förekomma i området" och i genomförandebeskrivningen står att "avsikten är att dagvatten ska hanteras genom de befintliga öppna dikena". Man har dock inte prickat den mark där dikena fanns och tyvärr har man valt en vag formulering att diken ska få förekomma, istället för att skriva att befintliga diken inte får fyllas igen.
Tyvärr har så min granne byggt ett garage 1 m från tomtgränsen och då även fyllt igen det befintliga diket. I hans bygglov står inget om att han inte får gräva igen diket. Det är otroligt dumt gjort av honom, för det är framförallt hans tomt som är drabbad. Men som sagt, han har inte gjort något olagligt.
Vad jag undrar över nu är om man på något sätt kan driva en process mot kommunen. De visste ju om problemen med det blöta området. De valde att inte hantera det med detaljplanen och de valde att inte heller hantera det i samband med min grannes bygglov. I mitt tycke är det därför kommunen som är skyldig till att även jag har vatten stående på min tomt i samband med vårens snösmältning och höstregnen.
Så till min fråga. Har jag någon chans att vinna en process mot kommunen? Och hur gör jag i så fall det?
MvH,
Stefan
Hej,
diket låg på grannens tomt och det är han som grävt igen det. Allt i enlighet med detaljplan och bygglov. Det är just det som är problemet, detaljplanen är usel och kommunen har inte gjort något för att uppnå avsikten med detaljplanen såsom det är beskrivet i genomförandeplanen.
diket låg på grannens tomt och det är han som grävt igen det. Allt i enlighet med detaljplan och bygglov. Det är just det som är problemet, detaljplanen är usel och kommunen har inte gjort något för att uppnå avsikten med detaljplanen såsom det är beskrivet i genomförandeplanen.
Jag ser ingen möjlighet att processa mot kommunen men det kanske finns någon juristtyp här på forat som är av helt annan uppfattning.
'JAg skulle lägga min energi på att gå ihop med grannarna och försöka dränera fastigheterna tillsammans.
'JAg skulle lägga min energi på att gå ihop med grannarna och försöka dränera fastigheterna tillsammans.
Det känns väldigt mörkt....
Bara för att ett område är blött innebär det inte allting är blött... detaljplanen kan täcka ett större område än bara det med problem.... Att då tvinga folk bygga diken som inte har problem känns svårt...
Bara för att ett område är blött innebär det inte allting är blött... detaljplanen kan täcka ett större område än bara det med problem.... Att då tvinga folk bygga diken som inte har problem känns svårt...
Nu är jag igen expert, men jag tror att kommunen har ett ansvar för att det skall gå att lösa dagvatten frågan. Normalt så så ber kommunen tomtägaren att ta hand om dagvatten lokalt på tomten (LOD). Om inte detta är möjligt har jag förstått att det kan finnas ett ansvar för kommunen då tomten ligger på planlagt område. Detta i synnerhet om det är flera fastighet som har problem. Jag antar att vattenståndet är så pass högt tidvis att en stenkista inte hjälper?
Sedan så tror jag inte att någon får ändra sina markförutsättningar så att det påverkar deras grannar negativt. Man får i alla fall definitivt inte leda in sitt dagvatten på grannens tomt.
Sedan så tror jag inte att någon får ändra sina markförutsättningar så att det påverkar deras grannar negativt. Man får i alla fall definitivt inte leda in sitt dagvatten på grannens tomt.
Jag tror grannen kan gjort en blunder.
Det var inte precis nyligen jag läste miljöbalken men detta borde faktiskt vara ett ärende inom ändrad markavvattning (7e och 11 kap i MB). Dessa tillstånd ska prövas av Länsstyrelse och inte av kommunen. För täckdikning däremot (dvs gräva ner rör istället) krävs inte tillstånd upp till en viss diameter. Jag skulle ringa Länsstyrelsen och höra lite mer om vad som gäller i ditt fall. Men av det jag läser borde grannen skaffat sig ett tillstånd för vattenverksamhet innan han fyllde igen diket.
Men som sagt, jag skulle ringt Länsstyrelsen och försökt få tag i en handläggare inom markavvattning/vattenverksamhet för att prata med honom. Det är troligtvis inte kommunen som gjort fel utan det är markägaren (grannen) som är ansvarig. Miljöbalken och PBL gäller parallellt, det innebär att det inte finns några garantier för att en verksamhet som ska prövas enligt MB får det tillstånd som krävs även om detaljplanen har fastställts.
Det var inte precis nyligen jag läste miljöbalken men detta borde faktiskt vara ett ärende inom ändrad markavvattning (7e och 11 kap i MB). Dessa tillstånd ska prövas av Länsstyrelse och inte av kommunen. För täckdikning däremot (dvs gräva ner rör istället) krävs inte tillstånd upp till en viss diameter. Jag skulle ringa Länsstyrelsen och höra lite mer om vad som gäller i ditt fall. Men av det jag läser borde grannen skaffat sig ett tillstånd för vattenverksamhet innan han fyllde igen diket.
Men som sagt, jag skulle ringt Länsstyrelsen och försökt få tag i en handläggare inom markavvattning/vattenverksamhet för att prata med honom. Det är troligtvis inte kommunen som gjort fel utan det är markägaren (grannen) som är ansvarig. Miljöbalken och PBL gäller parallellt, det innebär att det inte finns några garantier för att en verksamhet som ska prövas enligt MB får det tillstånd som krävs även om detaljplanen har fastställts.
Redigerat:
Både förslagen i # 4 och # 5 är åtminstone solklara tillståndspliktiga verksamheter. Att dränera om fastigheter annat än för att hålla vätan borta från källarväggen kräver tillstånd för markavvattning. Även att bygga diken är markavvattning och därmed tillståndspliktigt av Länsstyrelsen.
Att koppla dagvatten på kommunens nät är bygganmälningspliktigt ej hos länstyrelsen. Sen går det ev att LODa också
Redigerat:
Hej och tack för er input så här långt.
Lite förtydliganden. Detaljplanen rör ett ganska litet område där samtliga fastigheter har större eller mindre problem med dagvatten. Detta kände kommunen till och hade för avsikt att hantera det via de befintliga dikena. Dessa diken leder ut mot ett rör vid vägen och sedan bort mot en prickad tomt som ska ta hand om dagvattnet. Det handlar alltså inte om att tvinga folk att bygga diken, utan snarare att alla inom området tjänar på att de befintliga dikena är kvar. Det är detta kommunen borde ha verkat för enligt genomförandebeskrivningens intentioner.
Min grannes hus byggdes något senare än mitt. Så då hade kommunen ändrat sina principer och min granne fick t.ex. gräva ner en stenkista för att dränera sin grund. Han fick absolut inte ansluta sig till kommunens rör ute vid gatan, utan det var LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) som gällde. Detta är synd i sig, eftersom området är en gammal sjöbotten som därmed mestadels består av lera. Hans stenkista funkar därmed inte så bra. Visst, den fylls med vatten, men vattnet har svårt att rinna ur stenkistan.
Problemet uppstod när han skulle bygga sitt garage. Enligt bygglovet skulle denna ligga 1m från tomtgränsen, dvs. precis där diket gick ut mot gatan. Detta var ok enligt detaljplanen och hans bygglov godkändes. Men då innebar det att det grävdes ur och fylldes med makadam där diket hade gått. Och nu fanns det längre ingen möjlighet för vattnet att rinna ända ut till vägen. Bara fram till hans garage. Då fyllde han igen resten av diket också.Det smarta alternativet hade ju varit att lägga ner ett dräneringsrör först. Sedan hade han kunnat bygga sitt garage och fylla igen resten av diket. Men så blev det alltså inte.
Mitt nästa steg är att ringa Länsstyrelsen och höra hur de ser på detta. Vore onekligen bra om de ansåg att detta var en ändrad markavvattning som krävde deras godkännande. Jag återkommer.
/Stefan
Lite förtydliganden. Detaljplanen rör ett ganska litet område där samtliga fastigheter har större eller mindre problem med dagvatten. Detta kände kommunen till och hade för avsikt att hantera det via de befintliga dikena. Dessa diken leder ut mot ett rör vid vägen och sedan bort mot en prickad tomt som ska ta hand om dagvattnet. Det handlar alltså inte om att tvinga folk att bygga diken, utan snarare att alla inom området tjänar på att de befintliga dikena är kvar. Det är detta kommunen borde ha verkat för enligt genomförandebeskrivningens intentioner.
Min grannes hus byggdes något senare än mitt. Så då hade kommunen ändrat sina principer och min granne fick t.ex. gräva ner en stenkista för att dränera sin grund. Han fick absolut inte ansluta sig till kommunens rör ute vid gatan, utan det var LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) som gällde. Detta är synd i sig, eftersom området är en gammal sjöbotten som därmed mestadels består av lera. Hans stenkista funkar därmed inte så bra. Visst, den fylls med vatten, men vattnet har svårt att rinna ur stenkistan.
Problemet uppstod när han skulle bygga sitt garage. Enligt bygglovet skulle denna ligga 1m från tomtgränsen, dvs. precis där diket gick ut mot gatan. Detta var ok enligt detaljplanen och hans bygglov godkändes. Men då innebar det att det grävdes ur och fylldes med makadam där diket hade gått. Och nu fanns det längre ingen möjlighet för vattnet att rinna ända ut till vägen. Bara fram till hans garage. Då fyllde han igen resten av diket också.Det smarta alternativet hade ju varit att lägga ner ett dräneringsrör först. Sedan hade han kunnat bygga sitt garage och fylla igen resten av diket. Men så blev det alltså inte.
Mitt nästa steg är att ringa Länsstyrelsen och höra hur de ser på detta. Vore onekligen bra om de ansåg att detta var en ändrad markavvattning som krävde deras godkännande. Jag återkommer.
/Stefan
Ja, men nu pratar du om dagvattenhantering. Markavvattning är inte samma som hantering av dagvatten, men i det här fallet så sammanfaller de.
Kommunen har säkert rätt (men så är inte fallet i TS fråga) att säga att man inte får släppa ut sitt dagvatten i diket längre eller att det ska behandlas lokalt på tomten men oavsett får du inte "röra" ett dike utan att ha tillstånd för vattenverksamhet.
Finns det ett dike på din tomt får du inte fylla igen det, bredda det eller kanske ens rensa det utan tillstånd hos Länsstyrelsen för vattenverksamhet. Vill du gräva ett nytt dike, samma sak. Att TS får släppa ut sitt dagvatten i diket är bara ett plus för TS del, men det spelar egentligen ingen roll i sak.
.
Står det i detaljplanen att dagvattnet ska hanteras genom befintliga diken tolkar jag det också som att dikena fanns där före detaljplanen och därmed inga svart-diken (eller vad nu olovliga diken kan heta).
Kommunen har säkert rätt (men så är inte fallet i TS fråga) att säga att man inte får släppa ut sitt dagvatten i diket längre eller att det ska behandlas lokalt på tomten men oavsett får du inte "röra" ett dike utan att ha tillstånd för vattenverksamhet.
Finns det ett dike på din tomt får du inte fylla igen det, bredda det eller kanske ens rensa det utan tillstånd hos Länsstyrelsen för vattenverksamhet. Vill du gräva ett nytt dike, samma sak. Att TS får släppa ut sitt dagvatten i diket är bara ett plus för TS del, men det spelar egentligen ingen roll i sak.
.
Står det i detaljplanen att dagvattnet ska hanteras genom befintliga diken tolkar jag det också som att dikena fanns där före detaljplanen och därmed inga svart-diken (eller vad nu olovliga diken kan heta).
Villa vista skrev:
Återkom gärna när du pratat med LS, tänk bara på att inte lägga för mycket fokus på ditt dagvatten så de uppfattar frågan som en dagvattenfråga och hänvisar vidare till kommun. Det handlar i sak om att han fyllt igen ett befintligt dike, oavsett anledning.HusköpareS skrev:
Eftersom jag uppfattade TS fråga om han hade någon chans mot kommunen, så tror jag fortfarande inte det. Dock handlar frågan om man börjar tänka till.,... vilket jag tydligen inte kunde göra igår.... om grannen. Grannen har gjort ett fel.... men de kan du inte klandra kommunen för, de har satt upp villkoren
Ett fall av det inte helt ovanliga fenomenet:
En gissningsvis normalbegåvad person har gjort en uppenbart dum grej och ser sig om efter vem han/hon skall skylla på.
För det är naturligtvis inte hans/hennes fel. Aha, kommunen! Blame transfer :x
Men:
Om det nu är en meter mellan det nyuppsatta garaget och tomtgränsen så finns det väl gott om plats att gräva ett nytt dräneringsdike som rundar garaget. I detta dike kan då läggas rör så att diket kan återfyllas. Det kallas täckdikning här på bonnlandet.
En gissningsvis normalbegåvad person har gjort en uppenbart dum grej och ser sig om efter vem han/hon skall skylla på.
För det är naturligtvis inte hans/hennes fel. Aha, kommunen! Blame transfer :x
Men:
Om det nu är en meter mellan det nyuppsatta garaget och tomtgränsen så finns det väl gott om plats att gräva ett nytt dräneringsdike som rundar garaget. I detta dike kan då läggas rör så att diket kan återfyllas. Det kallas täckdikning här på bonnlandet.
Nä, kommunen kommer hävda att det inte faller under PBL vilket det inte gör heller. dock kan jag tycka att kommunen kunde upplyst grannen om detta, det borde ringt en klocka hos handläggaren när det stod om diken i dp. Men det finns ett examensarbete som jag läste när vi sökt bygglov som pekade på att kommunens största problem med bygglov var problem med kompetens. Många nyutexaminerade som får sitt första jobb där. Var på en föreläsning om miljöbalken nyligen där man också pratade om detta att det finns för liten kunskap om miljöbalken i hos byggnadskontoren, många är byggingenjörer eller arkitekter. Men det är ju en helt annan diskussion...
Hittade detta i MÖD 2013:31 som visserligen handlar om där grannarna tycker avrinningsvattnet blivit en betydande olägenhet där de skriver följande:
"detta fall ankommer det således i första hand på ägaren av den fastighet där det aktuella diket är beläget att hålla diket i godtagbart skick. Enligt mark- och miljödomstolens uppfattning omfattas dock inte detta av bestämmelserna i ÄPBL och faller således inte inom byggnadsnämndens ansvarsområde. Frågan om ägaren av X kan hållas ansvarig för skador på Y synes enligt mark- och miljödomstolens mening närmast vara av civilrättslig natur."
Så hos kommunen har han nog inget att hämta (om inte saken förändrats iom nya pbl, men tror inte det).
Detta fall handlade dessutom om att det redan fanns ett dike och inga åtgärder gällde diket, dvs sista meningen handlar om olägenheterna som uppstod. Ett ev avsaknande av tillstånd blir inte civilrättsligt.
Minns just det hör med dikena tydligt när jag läste miljöbalken eftersom jag minns att jag tänkte "det här undrar jag om folk i allmänhet har en aning om".
Hittade en annan intressant sak i boverkets skrift om nya pbl:
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/Plan-och bygglagen i praktiken 2012.pdf
Där står såhär
Strandskydd vid mindre vattendrag
Ett problem som flera länsstyrelser pekar på är hantering av strandskydd vid mindre vattendrag, diken, mm, där det kan vara tveksamt om strandskyddet fyller någon funktion. Eftersom samtliga vattendrag, oavsett storlek, berörs av strandskydd är det en mycket stor andel av marken som berörs, i vissa fall är det så mycket som 40 procent av
kommunens yta.
Nu är det ju kommunen som handlägger strandskydd och detta kanske är ändrat sen 2012 men lite intressant är det. Grannen borde ju för att få bygga så nära ha dispens från strandskyddet, alt att det är upphävt i området.
Hittade detta i MÖD 2013:31 som visserligen handlar om där grannarna tycker avrinningsvattnet blivit en betydande olägenhet där de skriver följande:
"detta fall ankommer det således i första hand på ägaren av den fastighet där det aktuella diket är beläget att hålla diket i godtagbart skick. Enligt mark- och miljödomstolens uppfattning omfattas dock inte detta av bestämmelserna i ÄPBL och faller således inte inom byggnadsnämndens ansvarsområde. Frågan om ägaren av X kan hållas ansvarig för skador på Y synes enligt mark- och miljödomstolens mening närmast vara av civilrättslig natur."
Så hos kommunen har han nog inget att hämta (om inte saken förändrats iom nya pbl, men tror inte det).
Detta fall handlade dessutom om att det redan fanns ett dike och inga åtgärder gällde diket, dvs sista meningen handlar om olägenheterna som uppstod. Ett ev avsaknande av tillstånd blir inte civilrättsligt.
Minns just det hör med dikena tydligt när jag läste miljöbalken eftersom jag minns att jag tänkte "det här undrar jag om folk i allmänhet har en aning om".
Hittade en annan intressant sak i boverkets skrift om nya pbl:
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/Plan-och bygglagen i praktiken 2012.pdf
Där står såhär
Strandskydd vid mindre vattendrag
Ett problem som flera länsstyrelser pekar på är hantering av strandskydd vid mindre vattendrag, diken, mm, där det kan vara tveksamt om strandskyddet fyller någon funktion. Eftersom samtliga vattendrag, oavsett storlek, berörs av strandskydd är det en mycket stor andel av marken som berörs, i vissa fall är det så mycket som 40 procent av
kommunens yta.
Nu är det ju kommunen som handlägger strandskydd och detta kanske är ändrat sen 2012 men lite intressant är det. Grannen borde ju för att få bygga så nära ha dispens från strandskyddet, alt att det är upphävt i området.
Redigerat: