Perforeringar i skivmaterial yttervägg utan installationsskikt
Hej allihopa,
Jag har en sak som jag har gått och funderat på ett tag, som googlingar inte ger ett tillfredställande svar på. Därför tänkte jag att jag kan fråga runt här.
Vi har ett hus från -79 med ytterväggar utan installationsskikt. Ytterväggarna består av skivmaterial och sedan ångspärr i form av någon svart byggplast direkt efteråt, följt av isolering und so weiter. Skivmaterialet är gips vad jag har sett, men jag skulle inte utesluta att det kan vara masonit i vissa väggar är jag rädd, då detta material har använts i princip överallt annars i huset. Nu är det så att jag hade ventilationstekniker här för ett tag sedan som såg över och kompletterade ventilationen med nya friskluftsventiler i ytterväggarna (vi har mekanisk frånluft). När jag renoverade rummet där en av dessa nya ventiler sitter, och därmed monterade ner den, såg jag att de inte hade tätat ångspärren, vilket fick mig att haja till. Jag har funderat på hur jag ska täta just detta ställe, vilket nog går att lösa med en manschett och lite åldersbeständig tejp, men detta fick mig att börja fundera på denna tråds huvudpunkt, nämligen hur man ska tänka kring övriga, mindre perforeringar i skivmaterialet.
Så som man ofta gör när man inreder ett hus så sätter man upp tavlor, gardinstänger, fönsterbänkar, med mera, och eftersom skivmaterialet i ytterväggarna endast är de normala 13 mm så är risken stor att man perforerar ångspärren med infästningarna. Min fundering är således: hur mycket bör man oroa sig för detta? Jag tänker fukt i ytterväggens isolering och stomme, som växer sig till större problem på sikt. Eller är sådana små perforeringar ingenting man behöver oroa sig över?
Alla inspel och tankar uppskattas hjärtligt!
Mvh
Sjöqvistan
Jag har en sak som jag har gått och funderat på ett tag, som googlingar inte ger ett tillfredställande svar på. Därför tänkte jag att jag kan fråga runt här.
Vi har ett hus från -79 med ytterväggar utan installationsskikt. Ytterväggarna består av skivmaterial och sedan ångspärr i form av någon svart byggplast direkt efteråt, följt av isolering und so weiter. Skivmaterialet är gips vad jag har sett, men jag skulle inte utesluta att det kan vara masonit i vissa väggar är jag rädd, då detta material har använts i princip överallt annars i huset. Nu är det så att jag hade ventilationstekniker här för ett tag sedan som såg över och kompletterade ventilationen med nya friskluftsventiler i ytterväggarna (vi har mekanisk frånluft). När jag renoverade rummet där en av dessa nya ventiler sitter, och därmed monterade ner den, såg jag att de inte hade tätat ångspärren, vilket fick mig att haja till. Jag har funderat på hur jag ska täta just detta ställe, vilket nog går att lösa med en manschett och lite åldersbeständig tejp, men detta fick mig att börja fundera på denna tråds huvudpunkt, nämligen hur man ska tänka kring övriga, mindre perforeringar i skivmaterialet.
Så som man ofta gör när man inreder ett hus så sätter man upp tavlor, gardinstänger, fönsterbänkar, med mera, och eftersom skivmaterialet i ytterväggarna endast är de normala 13 mm så är risken stor att man perforerar ångspärren med infästningarna. Min fundering är således: hur mycket bör man oroa sig för detta? Jag tänker fukt i ytterväggens isolering och stomme, som växer sig till större problem på sikt. Eller är sådana små perforeringar ingenting man behöver oroa sig över?
Alla inspel och tankar uppskattas hjärtligt!
Mvh
Sjöqvistan
Betydelselöst i ett normalt hus fr -79. (Dvs, normalisolerat för tiden, dvs 12-15 cm.)
Öppnade just idag ett väggparti på vårt hus, isolerat med glasull 145 mm, asfaboard och panel utanpå och råspont och tretex och/eller gips på insidan (+ tapeter). Nordvästfasad, mkt begränsat solbelyst.
Fanns inte tillstymmelse till ngt fuktrelaterat problem.
På motsatta väggen sitter tretex, ingen plast/fuktspärr, så jag utgår från att det gäller även denna vägg.
Väggen är renoverad och isolerad för 30-45 år sedan, dvs tillräckligt lång tid för att ev fuktrelaterade problem hade kunnat skönjas om det funnits några.
Råspont är inte lufttät mellan brädorna.
Öppnade just idag ett väggparti på vårt hus, isolerat med glasull 145 mm, asfaboard och panel utanpå och råspont och tretex och/eller gips på insidan (+ tapeter). Nordvästfasad, mkt begränsat solbelyst.
Fanns inte tillstymmelse till ngt fuktrelaterat problem.
På motsatta väggen sitter tretex, ingen plast/fuktspärr, så jag utgår från att det gäller även denna vägg.
Väggen är renoverad och isolerad för 30-45 år sedan, dvs tillräckligt lång tid för att ev fuktrelaterade problem hade kunnat skönjas om det funnits några.
Råspont är inte lufttät mellan brädorna.
Inte alls skulle jag säga, har huset klarat de första 45 åren kommer det sannolikt inte bli några större problem nu heller.S Sjöqvistan skrev:
Det viktiga är ju att se till att yttertaket är tätt, då kan nog kåken klara hundra år till.
Tack för bra och tydliga svar, och dessutom precis de svar jag hade hoppats på!
Yttertaket är betongpannor, original sedan -79. Första sommaren vi ägde huset var jag uppe och gjorde rent taket ordentligt och bytte alla spruckna pannor. Därefter kontroll utvändigt efter varje vinter. Invändigt är jag uppe 2-4 ggr per år och kollar. Finns någon enstaka torkad fuktros, men inga tecken på ny fukt. Har även provat med fuktmätare på ställen där det varit fukt tidigare, och är snustorrt. Konstruktionen i sig är dock inte av modern variant, utan är board istället för råspont. Men det verkar som att taket är tätt och fint ett tag än, så jag stressar inte med att öppna plånboken och lägga nytt.F fribygg skrev:
