En fråga som är för bred för att ha ett svar tror jag. Det beror på miljön och plasten. Jag undrar om snittvärden är så intressanta här. UV-ljuset har en snabb effekt på plast.13th Marine skrev:
Lite kvällsläsning, en forskningssammanfattning:
https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acssuschemeng.9b06635
"Using a mean SSDR for HDPE in the marine environment, linear extrapolation leads to estimated half-lives ranging from 58 years (bottles) to 1200 years (pipes)."
Redigerat:
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 704 inlägg
Så vi kan summera med:
Ja plast bryts ned, men det tar skitlång tid, det kan ta så lång tid att man skulle kunna uppleva det som "evigt", åtminstone om vi jämför med material vi normalt sett skulle kalla nedbrytbara.
Ja plast bryts ned, men det tar skitlång tid, det kan ta så lång tid att man skulle kunna uppleva det som "evigt", åtminstone om vi jämför med material vi normalt sett skulle kalla nedbrytbara.
Vi kanske har olika perspektiv på evig tid men det ser jag inte som en god beskrivning. Dessutom, vad spelar det för roll om lite plast överlever och blir arkeologisk/fossil som inbakad i havssedimentet eller i kalksten byggt av främst kalkbildande alger? Precis som att det inte spelar någon roll med mänsklighetens arkeologiska/fossila keramik som vi har spritt över alla platser där vi har levt genom historien. Historiens plast.
N
Nalleman64
Medlem
· Östergötland
· 2 016 inlägg
Nalleman64
Medlem
- Östergötland
- 2 016 inlägg
T.ex. använd kattsand blir inget vidare i en papperspåse.F fribygg skrev:
I övrigt räcker påsen för "restavfall" en månad - minst för min del.
Jag har tömning av den ena tunnan var 14:e dag men ställer fram den vae 10:e VECKA vilket säger en del om hur mycket avfall det blir i mitt hushåll.
Den andra tunnan är det tömning på en gång i månaden. För min del räcker en gång per ÅR.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 704 inlägg
Min ursprungliga invändning var mot att du menade på att sugrören snabbt bryts ned (vilket jag tolkade som faktiskt brutits ned och inte längre är plast)Claes Sörmland skrev:
Jag menade på att de bryts ned i mindre bitar, men plasten finns fortfarande kvar där, bara att vi inte ser den så lätt. Sen tar det många år innan dessa väl brutits ned och inte längre är plast.
Microplaster ska vad jag förstå inte vara speciellt nyttigt för exempelvis fiskar, plasten innehåller även de kemikalier de behandlats med en gång i tiden, vilka vi inte brukar anse vara speciellt nyttiga.
Mikroplast fick en väldigt stor uppmärksamhet i svensk press p g a ett av de värsta fallen av forskningsfusk inom biologi. Uppsala universitet. Men det var naturligtvis inte så där farligt och svartvitt som falsariet beskrev. Mikroplastens negativa sidor är mer en hypotes, att man skulle kunna tänka sig att det är farlig. Men det har har inte gått att visa på tydliga samband.
Ähum, det finns ju hundratals vetenskapliga studier av mikroplaster, menar du verkligen att det trots det inte finns några vetenskapliga belägg för att det är skadligt på olika sätt?
Vad jag förstår så är skadligheten en hypotes man undersöker men ingen har visat slående skadliga effekter. Man kan också diskutera skadligt för vad, t ex en viss typ av organism eller så många (eller viktiga organismer) att det skulle kunna påverka ekosystemet på ett negativt sett. Du måste vara mycket mer specifik i dina frågeställningar om naturvetenskapen ska ha något svar. BRA och DÅLIG är för enkla kategorier.C cpalm skrev:
Det jag säger är bara att det har har lett många fel i tanken i Sverige var falsariet i Uppsala, det var p g a den studien som media hakade på. De påhittade resultaten i studien visade att fiskyngel dog av mikroplaster som tillsattes till akvarier. Men det har inte gått att reproducera. Här:
https://www.nature.com/articles/nature.2017.21929
Jo, och det gäller ju tyvärr väldigt många miljörelaterade frågor. De är väldigt komplexa.
Men i brist på en glasklar konkret kvantifiering av ett miljöproblem finns det betydligt mer logik i att anta en försiktighetsprincip och presumera DÅLIG än att presumera BRA.
Jag skulle säga att givet det akademiska systemets enormt starka drivkrafter att publicera minsta antydan till resultat att något är farligt och den rejäla finansieringen som finns av sådana forskare så kan vi nog vara rätt säkra på att vi får höra om problem som finns. Vi har larmsystemen uppsatta redan. Och till detta så har vi kraftfulla politiska organisationer som lever på att håsa upp stämningen kring miljö- och hälsofrågor.C cpalm skrev:
Snarare borde vi vara kritiska mot osakliga larmrapporter kring sådant som vi redan från början är rädda för, t ex plast och "kemikalier". Hade det varit 1950 hade min bedömning varit en annan.
Håller med, finns många och tunga intressen som vill vinkla i dessa frågor. Åt båda hållen.
Så inget fel att vara källkritisk, men du resonerar inte så vetenskapligt själv när du "sågar" dessa hundratals studier.
Det är du som pratar om hundratals studier, jag har inte sågat en enda av dem förutom falsariet i Uppsala. Du får föra fram den eller de studier du tycker är relevanta som visar de slående effekterna som du vill hävda. Vad vill du ens hävda?C cpalm skrev:
Att det finns ett stor mängd vetenskapliga studier inom ett område reflekterar bara att det finns många forskare som har varit aktiva där. Det säger inget om vad de har har data för.
Det jag försöker hävda är att din argumentation inte håller. Genom att bl.a. använda "falsariet i Uppsala" som motargument till @13th Marine s påstående att "Microplaster ska vad jag förstå inte vara speciellt nyttigt för exempelvis fiskar".
I själva sakfrågan skall jag inte försöka övertyga dig, då jag inte har någon särskild kunskap inom sakområdet att bjuda på.
Det känns som att vi kan stanna där då. Just naturvetenskapliga frågor kräver just sakkunskap.C cpalm skrev:
Min förståelse är att det finns en hypotes om att mikroplaster skulle kunna ha negativ inverkan på organismer men att det har varit svårt att hitta stöd för slående effekter i datan. Jag menar således att vi kan lämna den diskussionen i amatörsammanhang som detta forum tills vetenskapssamhället eventuellt en dag återkommer med starka evidens för påtagliga effekter som vi då kan förhålla oss till.
Instämmer, sakfrågorna är inget vi kommer att lösa här.
Mer intressant är frågan hur vi lekmän ställer oss i väntan på vetenskaplig evidens. Och vad som krävs för att vi skall anse den som tillräckligt övertygande.