Oxelvirke - borde jag ge mig på eller låta bli?
En stor gammal oxel som stått som ett vårdträd hos en släkting har precis blåst ner. Troligen rutten i mitten, då en annan oxel på gården tröttnade på det sättet för några år sedan. När jag hörde om det tänkte jag att det vore trevligt att lägga beslag på en bit och bygga något till gården där trädet stått så länge.
Någon som har erfarenhet av att snickra i oxel? Jag kan läsa mig till att det är hårt och vrider sig när det torkar, så det är kanske inte det bästa träslaget att ge sig på. Om det går vore det väldigt trevligt, men om det troliga är att jag får ge upp blir det ju bara antiklimax av mitt erbjudande.
Någon som har erfarenhet av att snickra i oxel? Jag kan läsa mig till att det är hårt och vrider sig när det torkar, så det är kanske inte det bästa träslaget att ge sig på. Om det går vore det väldigt trevligt, men om det troliga är att jag får ge upp blir det ju bara antiklimax av mitt erbjudande.
Jag har några bitar oxel jag snickrat med. Hårt ja, var lite sprickor i men inte värre än att det gick att jobba runt.Hep skrev:
Det låter ju bra att oxel är hanterbart. Frpågan r om det blir aktuellt.
Första infon jag fick var att det var stormen som tagit ett friskt träd. Sedan kom det fram att det kanske var lite ruttet i mitten som hjälpt till. Nu fick jag en bild. Om jag vill vara snäll mot ägaren kanske det är bättre att ge en flaska vin än att tälja tandpetare av det som är friskt virke.
Första infon jag fick var att det var stormen som tagit ett friskt träd. Sedan kom det fram att det kanske var lite ruttet i mitten som hjälpt till. Nu fick jag en bild. Om jag vill vara snäll mot ägaren kanske det är bättre att ge en flaska vin än att tälja tandpetare av det som är friskt virke.
Nya lantmannens bok, 1949:
Några snygga bitar att svarva skål av
Man brukar använda oxel till kuggar i stora öppna kuggväxlar till exempel i väderkvarnar och sågverk. Här uppe finns ingen oxel så vi använder björk som är sämre.
Om jag minns rätt brukar man också kunna göra glidlager av oxel. Man kokar dem i olja före montering.
Om jag minns rätt brukar man också kunna göra glidlager av oxel. Man kokar dem i olja före montering.
Misstänker att det också är bra till pinnar på räfsor och liknande, kan ju vara något för Hep att tillverka som tröstpresent.H heimlaga skrev:
Har själv en bit oxel pappa lät ligga i havet (bräckvatten) i typ 10 år som jag klurar på vad den ska bli.
Jag får försöka ta reda på om de smalare delarna bara är missfärgade i mitten, eller om de är mjuka också.
Den övre av bitarna på den här bilden är lönn som dömdes ut som ”rutten” då den såg mörk och skum ut, men efter torkning var det bara precis i mitten den var mjuk. Resten var friskt fast mörkt. Bara hoppas att även oxel kan bete sig liknande.
Den övre av bitarna på den här bilden är lönn som dömdes ut som ”rutten” då den såg mörk och skum ut, men efter torkning var det bara precis i mitten den var mjuk. Resten var friskt fast mörkt. Bara hoppas att även oxel kan bete sig liknande.
Oxel har en annan färg i kärnan så lätt att missta för röta om man inte vet om det
Ser ut som en bra grund för ett rivertable.
😇
Mer seriöst så behöver minnessaker kanske inte vara så stora och de intressanta mindre föremålen brukar komma från "dåligt" virke. Spar några bitar och när de torkat så ser du troligen vad de ska bli.
😇
Mer seriöst så behöver minnessaker kanske inte vara så stora och de intressanta mindre föremålen brukar komma från "dåligt" virke. Spar några bitar och när de torkat så ser du troligen vad de ska bli.