Jag har den andra typen tryckmätare, vit tavla och svart plast, och den fungerade för mig på expansionsventilen. Man kan dock behöva trycka den ganska hårt rakt mot ventilen så ventilstiftet öppnar. Börja med att trycka in stiftet ganska snabbt med en skruvmejsel eller liknande för att se om det kommer något vatten eller bara pyser luft eller inte händer något.
Redigerat:
Att mäta trycket i den ventilen fyller ingen funktion när kärlet är inkopplta i drift.
Funktionen är att utjämna volymskillnader i systemet. När vattnet värms upp så ökar volymen, eftersom vatten inte kan komprimeras, så skulle trycket i princip bli oändligt för någon enstaka grads skillnad i temperatur, den ökade volymen har ju ingenstans att ta vägen.
Därför har man expansionskärl. Inne i behållaren sittr det en gummiballong som är fylld med luft. När vattnet i värmesystemet expanderar så trycks vatten in i behållaren och bollen trycks ihop lite (luft kan till skillnad från vatten komprimeras). För att detta skall fungera så måste man redan från början ha ett visst tryck i bollen, annars kommer ju vattnet att trycka ihop bollen till väldigt liten volym redan från början innan vattnet värmts upp.
Enkelt uttryckt så kommer luften i bollen att få dubbelt så högt tryck om halva behållaren har fyllts med vatten, luftvolymen har då halverats, och trycket är då dubbelt så stort.
OM det istället är för högt grundtryck i bollen, då kommer inget vatten att strömma in i behållaren, förrän trycket i systemet blivit väldigt högt, och då kommer istället säkerhetsventilen att lösa ut, och släppa ut lite vatten. Sedna när temperaturen sjunker så skunker trycket, så att det blir undertryck i systemet (lägre än lufttrycket i huset), då kommer luft att sugas in i systemet genom diverse otäta rörkopplingar. De är vattentäta, men inte lufttäta. Luften samlas någonstans i systemet och efter nästa uppvärmning sugs mer in osv. Till slut får man ett "naturligt" expansionskärl som jämnar ut trycket. Men med dålig cirkulation i systemet som följd.
Men när kärlet är inkopplat så kommer det tryck man mäter i luftventilen att vara exakt detsamma som systemets tryck som du läser på manometern till värmesystemet (såvida du nu inte ha ett stort övertryck i bollen.
Jag har hört att rörmockare kan efterfylla och få rätt mängd luft i bollen, genom att först tömma ut all luft, ur bollen. Och sedan tanka i en bestämd mängd, men HUR man får fram vilken mängd som skall in, och hur man mäter den tillförda volymen vet jag inte.
Ett vanligt fel på de här kärlen är att bollen spricker av ålderskrämpor. I så fall finns det ingen luft i kärlet, och det kommer att läcka ut vatten genom luftventilen.
Funktionen är att utjämna volymskillnader i systemet. När vattnet värms upp så ökar volymen, eftersom vatten inte kan komprimeras, så skulle trycket i princip bli oändligt för någon enstaka grads skillnad i temperatur, den ökade volymen har ju ingenstans att ta vägen.
Därför har man expansionskärl. Inne i behållaren sittr det en gummiballong som är fylld med luft. När vattnet i värmesystemet expanderar så trycks vatten in i behållaren och bollen trycks ihop lite (luft kan till skillnad från vatten komprimeras). För att detta skall fungera så måste man redan från början ha ett visst tryck i bollen, annars kommer ju vattnet att trycka ihop bollen till väldigt liten volym redan från början innan vattnet värmts upp.
Enkelt uttryckt så kommer luften i bollen att få dubbelt så högt tryck om halva behållaren har fyllts med vatten, luftvolymen har då halverats, och trycket är då dubbelt så stort.
OM det istället är för högt grundtryck i bollen, då kommer inget vatten att strömma in i behållaren, förrän trycket i systemet blivit väldigt högt, och då kommer istället säkerhetsventilen att lösa ut, och släppa ut lite vatten. Sedna när temperaturen sjunker så skunker trycket, så att det blir undertryck i systemet (lägre än lufttrycket i huset), då kommer luft att sugas in i systemet genom diverse otäta rörkopplingar. De är vattentäta, men inte lufttäta. Luften samlas någonstans i systemet och efter nästa uppvärmning sugs mer in osv. Till slut får man ett "naturligt" expansionskärl som jämnar ut trycket. Men med dålig cirkulation i systemet som följd.
Men när kärlet är inkopplat så kommer det tryck man mäter i luftventilen att vara exakt detsamma som systemets tryck som du läser på manometern till värmesystemet (såvida du nu inte ha ett stort övertryck i bollen.
Jag har hört att rörmockare kan efterfylla och få rätt mängd luft i bollen, genom att först tömma ut all luft, ur bollen. Och sedan tanka i en bestämd mängd, men HUR man får fram vilken mängd som skall in, och hur man mäter den tillförda volymen vet jag inte.
Ett vanligt fel på de här kärlen är att bollen spricker av ålderskrämpor. I så fall finns det ingen luft i kärlet, och det kommer att läcka ut vatten genom luftventilen.
När man är klar över vilken luftvolym man ska ha vid maxtryck är det enkelt att tömma kärlet på luftsidan och samtidigt få koll på att blåsan är ok Sen fyller man vatten till SÄV löser återställer "bilventilen", därefter fram med kompressorn och fyll luft samt håll koll på vattenvolymen som rinner ur säkerhetsventiens avlopp den volymen är ju samma som den önskade luftkudden.
Mycket enkelt och säkert sätt om man vill nollställa och vara helt säker på hur man har det med expansionen.
Mycket enkelt och säkert sätt om man vill nollställa och vara helt säker på hur man har det med expansionen.
Det låter som en bra metod. Är de så rörisarna gör? Eller kom du på det själv?
Vet inte hur rörisar gör i allmänhet, jag brukar göra så eller på liknande sätt själv eller om man hjälper någon bekant e.dyl. Det är ju som sagt bara ett utnyttjande av enkla fysiska grunder, men jag tror rörmokarna är mer fast i resonemanget kring förtryck enligt tabeller eller tumregler. Bra med detta sättet pga att det oftast är för lite luft och kärlet är nära fullt med vatten redan när man börjar så slipper man fylla så mycket nytt oavgasat vatten vid justering av trycket.
Man kan ju också använda samma beräkning för att avgöra hur det står till i kärlet genom att kolla trycket vid olika temp om man vet dimension på systemet mm. Eller genom att tappa en liten volym och se hur trycket ändrar sig, bara att vrida och vända lite på sambanden.
Man kan ju också använda samma beräkning för att avgöra hur det står till i kärlet genom att kolla trycket vid olika temp om man vet dimension på systemet mm. Eller genom att tappa en liten volym och se hur trycket ändrar sig, bara att vrida och vända lite på sambanden.