Omdragning samfälld väg
Hej,
Jag har letat mig väldigt trött efter någon form av mall på hur man fördelar kostnader vid omdragning av samfällda vägar. Vad jag har förstått så fördelas kostnaderna utefter vilken nytta man får av åtgärden?
I vårt fall så är det ett 10-tal fastigheter inblandade och dagens sträckning går bland annat genom en gård, och kanske inte kan betraktas som 100% trafiksäker på grund av sikt osv.
Är det någon som kan förklara hur nyttan brukar fördelas, och hur ser man på nyttan med att en sträckning blir mer trafiksäker? Nyttjar det samtliga fastigheter som passerar eller nyttjar det nästan enbart fastigheten där omdragningen sker och ägarna till fastigheten därmed minskar risken att bli överkörda?...
Förstår att det är mycket lantmätarens egna uppfattning som bestämmer, men några mallar och regler för hur detta beräknas måste ju finnas.
Tacksam för er hjälp!
Jag har letat mig väldigt trött efter någon form av mall på hur man fördelar kostnader vid omdragning av samfällda vägar. Vad jag har förstått så fördelas kostnaderna utefter vilken nytta man får av åtgärden?
I vårt fall så är det ett 10-tal fastigheter inblandade och dagens sträckning går bland annat genom en gård, och kanske inte kan betraktas som 100% trafiksäker på grund av sikt osv.
Är det någon som kan förklara hur nyttan brukar fördelas, och hur ser man på nyttan med att en sträckning blir mer trafiksäker? Nyttjar det samtliga fastigheter som passerar eller nyttjar det nästan enbart fastigheten där omdragningen sker och ägarna till fastigheten därmed minskar risken att bli överkörda?...
Förstår att det är mycket lantmätarens egna uppfattning som bestämmer, men några mallar och regler för hur detta beräknas måste ju finnas.
Tacksam för er hjälp!
Enkelt brukar avdelstalen fördelas efter tonkilometersmetoden, hur mycket varje fastighet får bestämms också om året runtboende, typ av verksamhet ex jordbruk.
Enligt min ringa erfarenhet i ämnet, (har varit med om detta i ett fall då min sommarstuga på den tiden det begav sig blev indragen i en omdragning), så nämndes det inget alls om trafiksäkerhet i beräkningen, utan endast nyttjandegrad, som pbengtsson hänvisar till.Mr rättstvist skrev:Hej,
Jag har letat mig väldigt trött efter någon form av mall på hur man fördelar kostnader vid omdragning av samfällda vägar. Vad jag har förstått så fördelas kostnaderna utefter vilken nytta man får av åtgärden?
I vårt fall så är det ett 10-tal fastigheter inblandade och dagens sträckning går bland annat genom en gård, och kanske inte kan betraktas som 100% trafiksäker på grund av sikt osv.
Är det någon som kan förklara hur nyttan brukar fördelas, och hur ser man på nyttan med att en sträckning blir mer trafiksäker? Nyttjar det samtliga fastigheter som passerar eller nyttjar det nästan enbart fastigheten där omdragningen sker och ägarna till fastigheten därmed minskar risken att bli överkörda?...
Förstår att det är mycket lantmätarens egna uppfattning som bestämmer, men några mallar och regler för hur detta beräknas måste ju finnas.
Tacksam för er hjälp!
Nej, tonkilometermetoden tillämpas för att fördela löpande underhållskostnader. Vid större omdragningar fördelas kostnaderna utefter vilka fastigheter som gynnas av åtgärden.
Den används för att dela ut andelstalen till fastigheterna vid en förrättning, andelstalen ligger sedan till grund för årlig utdebitering, och i ert fall hur mycket var och en skall betala för en ny väg om ni inte kommer överens om något annat.Mr rättstvist skrev:
Ja, men det förutsätter ju att man får till ett majoritetsbeslut att vägen skall dras om. Jag kan tänka mig att om processen är initierad av dem som vill slippa ha vägen över sin gård, så kanske inte alla andra medlemmar i samfälligheten är jätteintresserade för att rösta för förslaget om det kostar massor med pengar för dem.
Det låter krångligt. Anta att vägen behöver breddas för att man ska få fram tyngre transporter, tex oljebil. Då behöver inte de som har bergvärme vara med och betala?
När det gäller trafiksäkerhet, så är det ju den som kör som är vållande, även om det är den som bor där det behöver dras om som riskerar att bli överkörd. Men rent kostnadsmässigt är det övriga som tjänar på omdragnignen, risken att de kör på någon minskar ju. Därför bör, rent logiskt, iallafall enligt mitt sätt att se det, den fastighetsägare vars tomt vägen går över, samt alla som bor efter den fastigheten, dela lika på kostnaden, om man inte delar på alla. De som bor före kröken berörs ju inte och bör enligt din nytta-teori inte betala något alls.
När det gäller trafiksäkerhet, så är det ju den som kör som är vållande, även om det är den som bor där det behöver dras om som riskerar att bli överkörd. Men rent kostnadsmässigt är det övriga som tjänar på omdragnignen, risken att de kör på någon minskar ju. Därför bör, rent logiskt, iallafall enligt mitt sätt att se det, den fastighetsägare vars tomt vägen går över, samt alla som bor efter den fastigheten, dela lika på kostnaden, om man inte delar på alla. De som bor före kröken berörs ju inte och bör enligt din nytta-teori inte betala något alls.
Tanken är ju att man inte skall vara med och betala för saker man inte har något behov av. Vi ansökte om att det skulle bildas en vägsamfällighet för att sköta underhåll och se till att samtliga som har del i och nyttjar vägen även betalar för sig. I samband med denna förrättning vill ett par fastighetsägare ut med vägen få till bättre dragningar för sig själva, tex lägga vägen på andra sidan sina hus för att störa mindre osv. De talar tom att vi skall betala för att vi sökt om förrättningen.... Tyvärr engagerar sådana här frågor väldigt många personer och det argumenteras högt och brett om saker de inte förstår sig på eller vad som gäller rent juridiskt.
Då vi har en väg idag är vi naturligtvis inte intresserade av att betala för att andra skall få det bättre utan anser att om dessa fastighetsägare är missnöjda med dagens sträckning så får de ansöka om en ändring av väg.
Det talas om tonkilometermetoden av personer här och det har tagits fram sådana andelstal för den tänkta vägsamfälligheten, men dessa skall alltså gälla för löpande kostnader så som skottning, grus, osv. I de fall större ingrepp, tex änding av sträckning, byggandet av en mötesplats i slutet av vägen etc så tas det fran en ny fördelning utefter vilken nytta de olika fastigheterna har utav just den specifika åtgärden.
Vad jag är osäker på är hur olika saker värderas och vad som väger tyngst osv. Det måste finnas någon sorts mall för detta, för det kan ju inte vara så att var lanmätare har sitt egna sätt att beräkna detta??
Då vi har en väg idag är vi naturligtvis inte intresserade av att betala för att andra skall få det bättre utan anser att om dessa fastighetsägare är missnöjda med dagens sträckning så får de ansöka om en ändring av väg.
Det talas om tonkilometermetoden av personer här och det har tagits fram sådana andelstal för den tänkta vägsamfälligheten, men dessa skall alltså gälla för löpande kostnader så som skottning, grus, osv. I de fall större ingrepp, tex änding av sträckning, byggandet av en mötesplats i slutet av vägen etc så tas det fran en ny fördelning utefter vilken nytta de olika fastigheterna har utav just den specifika åtgärden.
Vad jag är osäker på är hur olika saker värderas och vad som väger tyngst osv. Det måste finnas någon sorts mall för detta, för det kan ju inte vara så att var lanmätare har sitt egna sätt att beräkna detta??
Antar att ni inte har en fungerande förening idag och iom förättning skall ni skapa en.
Det enklaste är väl att bilda föreningen och sedan ta beslut i denna hur göra med flytt av väg, då blir det så att samtliga medlemmar betalar utifrån sin andel.
Man kan ju fundera på om de 10 fastighetera hade kunnat driva igenom ett sådant beslut, isåfall kanske man skall flytta vägen direkt, och debitera ut kostnaden såsom föreningen hade funnits. Kan de inte driva igenom ett beslut bör de betala själva för att få en flytt, för de lär ju inte få föreningen med sig.
Det enklaste är väl att bilda föreningen och sedan ta beslut i denna hur göra med flytt av väg, då blir det så att samtliga medlemmar betalar utifrån sin andel.
Man kan ju fundera på om de 10 fastighetera hade kunnat driva igenom ett sådant beslut, isåfall kanske man skall flytta vägen direkt, och debitera ut kostnaden såsom föreningen hade funnits. Kan de inte driva igenom ett beslut bör de betala själva för att få en flytt, för de lär ju inte få föreningen med sig.
Hur är samfällighetens ekonomi då? behöver ni betala något för det löpande underhållet?
De vägar jag har inblick i har god ekonomi och klarar sig bra på de vägbidag från stat och kommun som finns, kanske tack vare en del eget arbete av delägarna.
Har samfälligheten en bra ekonomi kanske de klara av en omdragning ändå.
Har varit lite små omändringar här, och de ha finansierats av extra bidrag från stat och kommunoch sparade medel i kassan, kanske kan funka även i erat fall..
De vägar jag har inblick i har god ekonomi och klarar sig bra på de vägbidag från stat och kommun som finns, kanske tack vare en del eget arbete av delägarna.
Har samfälligheten en bra ekonomi kanske de klara av en omdragning ändå.
Har varit lite små omändringar här, och de ha finansierats av extra bidrag från stat och kommunoch sparade medel i kassan, kanske kan funka även i erat fall..
Det framgår rätt tydligt av TS inlägg att samfälligheten redan finns. Det framgår också att vägen ska dras om på andra sidan av ett eller flera hus, dvs det är inga småjusteringar. Tror få föreningar har sådana summor på kontot.
Det som är oklart om man inte får se stadgar och årsmöteshandlingar är hur olika saker ska debiteras.
Det som är oklart om man inte får se stadgar och årsmöteshandlingar är hur olika saker ska debiteras.
Fick intrycket i inlägg #8 att det skulle bildas en förening och det var då frågan kom upp.Anna_H skrev:
Finns det en förening så är det som du säger: stadgar och protokoll.
Mitt tipsär ändå att ta kontakt med Kommunen och vägverket i borlänge tror jag det var, och kolla om man kan få bidrag för ombyggnad av väg. Med lite tur kan man få bidrag som täcker den största kostnaden.
Sen är ju frågan om det är en belagd väg eller en vanlig grusväg, grusväg är nog lite billigare att fixa tror jag.
Sen är ju frågan om det är en belagd väg eller en vanlig grusväg, grusväg är nog lite billigare att fixa tror jag.
Och här skall man dra upp all kring säkerhet m.m.Zixten skrev:
Man kan också få EU bidrag till förättningskostnaden, men det kommer och går och kräver oftast mycket skogsbruk utefter vägen.