Också en skog behöver transport ibland. det lär inte hända ofta men för eller senare kommer han poå vägen med skogsmaskiner och tmmerbilar. Om lantmäteriet gör en förrättning för en vägsamfällighet (kostar mycket pengar) då tar dom hänsyn till den förväntade transporten. Om bonden säger att han aldrig kommer att använda vägen för att han har en annan väg, då kan han inte heller använda vägen.
Men för att undvika att ni betalar alla förrättningskostnader själva ska ni vänta tills alla tomter är bebyggd.
Eller så kommer ni överens utan att man behöver en förrättning, men då är det bra att läsa in sig hur lantmäteriet gör det
Men för att undvika att ni betalar alla förrättningskostnader själva ska ni vänta tills alla tomter är bebyggd.
Eller så kommer ni överens utan att man behöver en förrättning, men då är det bra att läsa in sig hur lantmäteriet gör det
Har jag förstått saken rätt har från stamfastigheten nybildats både er egen och flera andra tomter, som alla ska betjänas av samma väg. Att bonden ännu inte har sålt någon mer tomt innebär att han har rätt att nyttja samma väg med stöd i de osålda vägarnas servitut.
I första hand får man alltså tolka rättigheter och skyldigheter utifrån samtliga härskande fastigheters servitut. Är formuleringen så tvetydig att ni inte kan enas blir det enda raka att bilda samfällighetsförening. Och jag ser ingen orsak att för den skull invänta att granntomterna blir bebyggda.
I första hand får man alltså tolka rättigheter och skyldigheter utifrån samtliga härskande fastigheters servitut. Är formuleringen så tvetydig att ni inte kan enas blir det enda raka att bilda samfällighetsförening. Och jag ser ingen orsak att för den skull invänta att granntomterna blir bebyggda.
förrättningskostnader är hög och fördelas ofta enligt andelstal. Och en bebygd tomt har en högre andelstal en en obebygd tomt. Därför ska man vänta tills alla tomter är sålda, så att man har en så liten andel spm möjlig i samfällighetenbilly_baver skrev:
Förrättningens kostnad fördelas (efter tillkommande andelstal) på samtliga berörda fastigheter, oavsett om de är bebyggda eller ej.
Visst, men en obebyggd fastighet får ett lägre andelstal än en bebyggd fastighet eftersom en obebyggd fastighet inte genererar lika mycket trafik
Enligt vägledande dom anses obebyggd fritidsfastighet belasta en väg hälften så mycket som motsvarande bebyggd fastighet med lågt utnyttjande. Enligt "tonkilometermetoden" ska sedan denna belastning multipliceras med sträckan mellan vägens början och varje fastighet.harry73 skrev:
Summan blir att bondens osålda fastigheter bidrar i motsvarande mån ekonomiskt. Och den stora poängen är förstås, att detta gäller oavsett det avtal som parterna slöt vid överlåtelsen av den först sålda tomten.
När tomterna bebyggts fastställer man - genom ny förrättning - nya andelstal.
Om förättningskostnader blir 50 000 kr, och det finns 4 tomter varav 3 obebyggd, betalar TS 20 000 för förrättningen. Om förättningen sker när alla tomter är bebyggda, betalar TS 12 500 för förrättningen. Och om man kommer överens med de andra användare utan förrättningen, betalar TS ingenting för förrättningen
... det vill säga OM eller NÄR tomterna överhuvudtaget blir sålda. Tills dess slipper TS större delen av vägens löpande underhåll genom att omedelbart begära förrättning om andelstal.harry73 skrev:
Sist vi beställde grus till vägen kostade det ca 2500 kr för 13 ton, så för 7 500 kr får man ca 40 ton grus. Det räcker till många potthål.
Jag är övertygad om att TS har nytta av denna utförliga juridiska uppgift. Ni kanske kan räkna varandras potthål vid tillfälle.harry73 skrev:
